"Vi har inte flyttat ihop ordentligt, men brukar ändå turas om att betala för de gemensamma utgifterna. Ena gången betalar jag och den andra Sören, säger Anki Ramström som handlat med pojkvännen Sören Hellström.
IDAG | SÄTT SPRÄTT
Ska du verkligen köpa ett par skor till, du har ju redan 14!
Varför kan vi aldrig unna oss en utlandsresa när alla andra tar sig råd?
Och hur kommer det sig att du aldrig kan betala räkningarna i tid? Nu blir det ju förseningsavgift igen - som jag får vara med och betala!
Pengar är en källa till irritation i många parförhållanden. I vissa fall leder det till riktigt svåra konflikter. I en undersökning bland frånskilda par som gjordes vid Linköpings universitet under 1990-talet nämnde 38 procent av männen och 30 procent av kvinnorna ekonomin som en bidragande orsak till deras skilsmässa.
- Jag tror att parkonflikterna kring pengar har ökat. En effekt av individualiseringen i samhället är att människor har blivit mer egoistiska, vilket kan leda till problem när man måste samarbeta kring ekonomin, säger Barbo Lennéer Axelson, som är parterapeut, universitetslektor i psykologi vid Göteborgs universitet och en av författarna till boken Om konflikter - hemma och på jobbet.
En annan orsak till ökningen av
konflikter tror hon är att många yngre par har en otrygg ekonomisk situation eftersom det är så svårt att komma in på arbetsmarknaden. Har man brist på pengar, blir det lättare bråk. Kan man köpa hem några pizzor utan diskussion, kasta sig i en taxi om man är sen eller rycka lite på axlarna åt en p-bot, minskar antalet konfliktanledningar.
Men även om de flesta av oss då och då tjafsar om pengar med vår partner, är det sällan något vi diskuterar öppet med vänner och kollegor. Möjligen beklagar vi oss lite över hur det ekar tomt i plånboken så här i januari, men mer än så avslöjar vi sällan.
- För att provocera lite händer det att jag slänger ur mig frågor på fester om vad folk tjänar eller hur mycket de har på sitt sparkonto. Då blir det genast en spänd stämning. I grunden tror jag att det har att göra med att fattigdom ses som så skamfullt och därför inte får avslöjas, säger Barbro Lennéer Axelson.
Dessutom kopplas pengar ofta till ens värde som person. Par som köper villa och en fin bil uppfattas som
lyckade - och tvärtom. För att slippa jämföras med varandra undviker de flesta att prata för mycket om sin ekonomi.
Även inom många förhållanden råder en viss tystnad kring plånboksfrågorna. Få par diskuterar ordentligt hur pengarna ska fördelas på ett rättvist sätt, utan uppdelningen sker ofta ganska oreflekterat. Det visar sociologen Charlott Nymans forskning vid Umeå universitet. För sin doktorsavhandling gjorde hon en enkätstudie med 500 personer och djupintervjuade sedan tio par om hur de hanterade sina inkomster och utgifter. Ungefär 70 procent uppgav att de hade gemensam ekonomi, men nästan inga kunde förklara varför de valt den lösningen.
- Inom många par finns det en ovilja att prata om ”mina och dina” pengar. Delvis tror jag att det beror på att det krockar med andra starka föreställningar som vi har kring parförhållanden, exempelvis kärlek och gemenskap. Att räkna kronor och jämföra kvitton blir ett hot mot förhållandet och kärleken. För att få syn på eventuella ekonomiska orättvisor måste man också ta ett steg tillbaka och se på sin partner som en motpart, vilket många upplever som hotfullt, säger Charlott Nyman.
Att vi inte talar om svårigheterna, betyder dock inte att de inte existerar. Barbro Lennéer Axelson har lång erfarenhet som parterapeut och konstaterar att ekonomiska problem ofta dyker upp i terapirummet. Ofta handlar det om att parterna har olika förhållningssätt till pengar.
- Vanligaste konfliktorsaken är nog snålhet. Den som uppvisar ett sådant beteende hamnar genast på de anklagades bänk. Särskilt problematiskt kan det vara i ett parförhållande eftersom man mot sin älskade förväntas vara motsatsen till snål, det vill säga kärleksfull och generös.
Om någon verkligen är snål - till skillnad från ekonomisk - är det viktigt att försöka förstå snålhetens rötter, menar Barbro Lennéer Axelson. Ofta har den snåla personen fått med sig en ekonomisk otrygghet eller ekonomisk ångest från barndomen. Pappan kanske söp upp familjens pengar medan mamman grät över det tuffa ekonomiska läget. Självklart påverkas man av det.
Motsatsen till snålhet - generositet - uppfattas ju av de flesta som något positivt. Men det finns också personer som har väldigt svårt att hålla i familjens pengar. Dit hör exempelvis projektmakarna som drömmer om det stora klippet. De paren träffar Barbro Lennéer Axelson dock sällan i sitt jobb som privatpraktiserande terapeut. Förklaringen är helt enkelt att de inte har råd att gå i terapi. Antagligen hopas de i stället hos socialtjänsten och kronofogden.
- När jag jobbade som psykolog inom kriminalvården kom jag dock i kontakt med den här typen av personer. Många hade växt upp i kaotiska familjer och levt i kriminella miljöer där de antingen haft kronofogden eller knarklangare efter sig. Enda sättet att vara säker på att de själva fick del av pengarna i plånboken, var att sätta sprätt på dem genast. Därför shoppade de loss fast de egentligen inte alls hade råd - medan socialsekreterarna förfasade sig!
Det finns även könsmässiga skillnader i hur paret
hanterar familjens gemensamma pengar. De flesta kvinnor tar fortfarande ett större vardagsansvar för hemmet, vilket ger dem större insikt i barnens behov. Charlott Nymans forskning visar att kvinnor därför lägger mer pengar på saker till barnen. De ser exempelvis till att sonen får en ny vinterjacka, fixar födelsedagspresent till dotterns kompis och köper hem en fin duk till påsk.
- Många kvinnor känner ett inre motstånd mot att lägga för mycket pengar på sig själva. Eftersom de tar ett större ansvar för inköpen till barnen, vet de att de nästa månad kanske måste köpa både nya gummistövlar och betala terminsräkningen för barnens dans. För att skapa det konsumtionsutrymmet, avstår de från att köpa saker till sig själva, säger Charlott Nyman.
Många män däremot saknar den här insikten i de kollektiva utläggen och drar sig därför inte för att spendera pengarna på sig själva. Eftersom de ofta tjänar lite mer än kvinnorna upplevs det dessutom som legitimt - av både kvinnor och män - att de gör av med lite mer av hushållskassan.
Pengar ger också makt - i hemmet såväl som i samhället. Majoriteten av alla svenska par uppger visserligen att de har gemensam ekonomi, men fördelningen av familjens resurser är ändå ojämlik. Generellt både tjänar och konsumerar män mer. Inom många familjer finns det också en outtalad föreställning om att den som drar in mest pengar till familjen, har rätt att bestämma lite mer.
- Visst, ”money talks.” Det finns ju också en hel del kvinnor som stannar kvar i dåliga äktenskap på grund av ekonomiska orsaker. En gång hade jag ett par i samtal där mannen helt öppet sa att kvinnan aldrig skulle lämna honom eftersom hon inte skulle klara av att lämna lyxvillan, swimmingpoolen och de två bilarna för att flytta in i en liten tvåa - vilket hon dock gjorde så småningom. Friheten från förtryck var mer värt än hög standard, säger Barbro Lennéer Axelson.
- Även om det i dag inte är riktigt okej att säga det, finns det ju också kvinnor som tycker att män med pengar är mer attraktiva. Pengar har alltid kopplats till manlighet, potens och virilitet. När min svärmor var ung på 20-talet fick hon höra att hon borde försöka hitta en man som ”putade både fram och bak”. Det var på den tiden då män fortfarande gick omkring med plånboken i bakfickan.
Samtidigt har vi ett starkt jämställdhetsideal i dagens Sverige och för en del kvinnor är det viktigt att inte bli för beroende av mannens pengar. De vill inte behöva be honom öppna plånboken varje gång de ska köpa en ny kavaj eller känna att de inte skulle klara sig själva om de som par en dag bestämde sig för att gå skilda vägar.
Tillsammans med några utländska forskare arbetar Charlott Nyman just nu med en bok som diskuterar kopplingen mellan oberoende och pengar i parrelationer.
- I intervjuer tar kvinnor ofta upp att de vill ”göra rätt för sig” i förhållandet. Vissa försöker behålla sitt oberoende genom att ha delad ekonomi med separata konton. Andra har gemensam ekonomi och om deras män då tjänar mer, försöker de på olika sätt kompensera den
ekonomiska obalansen genom att göra mer hushållsarbete, jaga extrapriser, laga och lappa barnens kläder.
- I min forskning har jag däremot aldrig stött på någon man som resonerat på liknande sätt. Även om männen periodvis har levt på studiemedel eller tjänat mindre, har de obekymrat tagit emot kvinnornas pengar. Jag tror att det beror på att mäns oberoende är så självklart i samhället. De behöver därför inte bevaka det på samma sätt som kvinnorna gör, utan lever glatt långt över sina egna tillgångar, säger Charlott Nyman.
