– Vare sig man har mycket pengar eller inte så bör man se över sin ekonomiska situation, både för sig själv och sina barn, säger Stefan Edberg som i dag bor utanför Växjö och ägnar mycket tid åt att förvalta sitt kapital.
– Jag växte upp i en ganska normal familj så det var knapert, höll jag på att säga, men det gick ihop i alla fall. Redan som 11-åring fick jag möjlighet att tjäna pengar. Då hade jag ett litet kontrakt med en racket- och klädtillverkare. Om jag vann junior-SM fick jag 500 kronor, men då var jag alltså tvungen att vinna – det var en morot, säger Stefan Edberg som spelade ihop 20 miljoner dollar under sin tenniskarriär.
Stefan Edberg är uppvuxen i ett medelklasshem. Pappa var kriminalinspektör och mamma hemmafru. Hans föräldrar belånade huset för att ha råd med sonens resor och träning.
– När jag hade fyllt 17 år började jag tjäna lite pengar och reste en del. Under de första tävlingarna utomlands hade man kniven på strupen för att spela ihop pengar så att resan gick ihop.
De stora framgångarna, och inkomsterna, kom när han var 18 år.
– Innan dess fick man kämpa för varje krona.
Att bli tennisstjärna är en av ganska få möjligheter för en tonåring att tjäna miljoner. I ett urklipp ur Svenska Dagbladet från 1984 har Stefan Edberg just tecknat ett reklamkontrakt som skulle ge honom 15 miljoner på fem år.
”Än så länge är det bara några siffror på ett papper och jag skulle nog känna mig rikare om jag i stället för kontraktet stod här med 100 000 kronor i riktiga sedlar”, sade den då 18-årige Stefan Edberg.
– Pengar var definitivt en drivkraft. Så tror jag att de flesta fungerar när det börjar komma pengar. Sedan när man tjänar pengar år efter år är det kanske mer vinsterna och titlarna som driver en. Då börjar pengarna få mindre betydelse. Man kommer till ett läge när man har tjänat så mycket pengar att man säkrat framtiden om man sköter sig någorlunda.
Stefan Edberg vande sig redan i övre tonåren vid att ha mycket pengar, men en del sparsamma vanor från barndomshemmet sitter i. Han slänger inte något i första taget och förråden har en tendens att bli överfulla.
I dag lägger han ner 25–30 timmar i veckan på att få förmögenheten att växa. Det var i slutet av karriären som han började intressera sig på allvar för kapitalförvaltning.
Hur stor hans förmögenhet är har han aldrig velat avslöja.
– Det har ingen med att göra.
Stefan Edberg hänvisar till det som är offentligt. Den skattepliktiga förmögenheten 2004 var 242 miljoner kronor.
Förmögenhetsskatten tycker han borde avskaffas.
– Det drabbar inte bara mig utan många andra. Du ska inte bli bestraffad för att du lägger undan pengar.
Stefan Edberg har överlåtit mycket av kapitalförvaltningen åt andra, men följer utvecklingen för att själv ha kontroll och har dagliga samtal med sina rådgivare.
– Man måste göra något efter tenniskarriären som man tycker är kul. Jag tycker att det är lite roligt att förstå hur världen fungerar och följa politiken. Det är nyttigt att lära sig. I skolan var jag lite intresserad av siffror och tyckte matte var kul. Det underlättar.
Målet är att förvalta förmögenheten så väl att barnen, som i dag är 8 och 13 år, ska ha ett rejält kapital den dag de flyttar hemifrån. Men Stefan Edberg vill också att det ska finnas pengar till eventuella barnbarn och även kommande generationer.
– Absolut. Många gånger är det första generationen som förtjänar pengarna, den andra som förvaltar och den tredje som förstör.
På 90-talet ägnade han sig en del åt daytrading, satt hela dagarna framför datorn, följde utvecklingen och jagade de bästa tillfällena att köpa och sälja aktier. Men det blev för jobbigt och inskränkt att sitta klistrad framför skärmen.
– Jag har aldrig varit någon stor risktagare. Kan man nå en tillväxt på 7-15 procent per år så uppfyller det alla krav som jag ställer.
Att förlora pengar gör honom irriterad.
– Man är väl en tävlingsmänniska på alla fronter även om man hanterar det bättre nu än tidigare.
När han skänker bort pengar kan det vara både till små idrottsklubbar, Frivilliga brandvärnet och stora organisationer som Röda korset och Cancerfonden.
– Det måste vara sådant jag känner för. Totalt blir det nog ett sexsiffrigt belopp per år.
När jag ringer Stefan Edberg är det eftermiddagen före hans 40-årsdag. Men han inte upptagen av festförberedelser utan sitter och jobbar med deklarationen på sitt arbetsrum på gården i Grimslöv söder om Växjö.
– Det börjar trilla in en massa papper så jag försöker få ordning på dem i god tid, säger han.
Som tennismiljonär har Stefan Edberg inte mött särskilt mycket avundsjuka. När han fått sådana reaktioner har det varit i Sverige, inte i Storbritannien eller USA.
– Det är väl framför allt i Sverige som det finns en viss avundsjuka inbyggt i systemet.
Han kan få brev där människor uppmanar honom att skänka pengarna till olika ändamål eller förfasar sig över att man kan tjäna så mycket pengar på att slå med racket på en boll. Men de är undantag, berömmet och de vänliga orden överväger.
– Det håller väl på att förändras lite i Sverige, men det är fortfarande mer accepterat att vinna på tips och lotto än att tjäna pengar på annat sätt. Och jag tror att det anses mer okej att tjäna pengar på idrott än på företagande. Egentligen är det lite snett för det är företagen som gör att hjulen snurrar.
När Stefan Edberg 1984 av skatteskäl flyttade till den exklusiva stadsdelen Kensington i London fick han idel stenrika grannar. Familjen flyttade tillbaka till Sverige 2000 och valde att bo på landet och låta barnen gå i kommunal skola.
Kan det vara knepigt att vara rik och umgås med människor med ordinära inkomster? Förväntar sig andra att man alltid ska betala?
– Det har nog fungerat rätt så bra. Jag försöker bara vara mig själv och ligga lite lågt. Folk skulle nog bara tycka att det var störande om jag skulle hålla på och betala för alla. Då skulle de inte känna sig väl till mods.
Stefan Edberg lägger ner mer tid på att förvalta sina pengar än på att göra av med dem. Han köper det han behöver, men ser inget stort nöje i att handla.
– Jag skulle nog kunna spendera mer, men i grund och botten är jag nog lite återhållsam med pengar. Man är ju smålänning, säger Stefan och skrattar.
Vad får ett par jeans kosta?
– Från några 100 och upp till 1 000 kronor. Men jag köper inga för 4 000-5 000 kronor.
Att köpa en Ferraribil för fyra miljoner lockar inte heller.
– Det är inte min stil.
Däremot är han tacksam över att ha möjlighet att bo rymligt och gå på restaurang när han vill.
– Man kan leva ganska bekymmerslöst när man inte behöver tänka på om pengarna räcker. Den största fördelen är kanske att man bestämmer över sitt eget liv och väljer vad man vill arbeta med.
Visst vänjer man sig vid hög standard, det är inte en pirrande lyckokänsla att komma hem till sin gård varje gång.
Vad är lyx för dig i dag?
– Vi försöker resa några gånger per år. Det känns lyxigt att kunna åka iväg, bo bra och äta bra.
Stefan Edberg är i dag delägare i kapitalförvaltningsbolaget Case Asset Investment, har uppdrag inom tennisen, en del fastigheter och sin jordbruksfastighet. I snitt jobbar han mer än 40 timmar i veckan. Mesta tiden går till att förvalta den egna förmögenheten.
– Det krävs hårt arbete där också för att man ska lyckas.
En vanlig dag sitter han framför datorn klockan 8.30 – 12, läser om marknaden och företag, ringer lite samtal. Sedan äter han lunch. På eftermiddagen kanske han jobbar några timmar och tar paus för att spela tennis eller squash.
Stefan Edberg växte upp i medelklasshem, hans fru kommer från ett arbetarhem och deras barn växer upp i ett mångmiljonärshem.
Hur tror du att dina barns syn på pengar kommer att skilja sig från din?
– Det kan bli lite annorlunda, men det får man väl försöka styra på något sätt. Det viktigaste när det gäller mina barn är att de blir goda medborgare och vet vad som är rätt och fel, hur man hanterar människor och pengar.
Vad vill du att dina barn ska få med sig när det gäller förhållandet till pengar?
– Att man måste kämpa för dem ... Men de kommer kanske lite lindrigare undan, så att säga. Men vi har inte kommit så långt än, de är för unga. De flesta skämmer väl bort sina barn lite för mycket i dag och vi tillhör väl också den skaran.
Att ha mycket pengar ger inte bara frihet att göra det man tycker är roligt utan också möjlighet att slippa det som är tråkigt. Stefan Edberg behöver aldrig skrapa, spackla och måla fönster eller städa hemmets 400 kvadratmeter. Men han är inte mer bortskämd än att han tar fram dammsugaren ibland.
Hur ser du på sambandet mellan pengar och lycka?
– Pengar har definitivt betydelse i dagens samhälle, det underlättar mycket. Men det är ingen garanti för lycka. Det är hälsan och människor runt omkring dig som skapar lycka.
Kan pengar vara en belastning?
– Det är en hel del att hålla koll på, bara att deklarera kan vara tjurigt nog, säger han.
