ZÜRICH. Hon hotade sina börsmäklare med rejält sänkt bonus om de inte fick kunderna att investera i företag med långsiktigt hållbara mål. Så fick Antoinette Hunziker-Ebneter, då ansvarig för aktiehandeln på den schweiziska investmentbanken Julius Baer, de anställda att ändra beteende på en månad.

Han trotsade sin måttligt intresserade styrelse i Credit Suisse och införde en sparform i mikrolånefinansiering i tredje världen. Så fick Arthur Vayloyan, chef för globala kundrelationer, se volymen i sitt projekt växa från 4 miljoner dollar till 958 miljoner dollar – på fem år.

Båda gör de samma tolkning: Meningsfullhet är värt mer än hög avkastning.

Att människor i dag söker det meningsfulla snarare än det materiella framhölls av flera föredragshållare under en Dalai lama-konferens i Zürich om våra ekonomiska system. Den tibetanske exilledaren kommenterade hoppfullt:

– Det är precis det här som vårt affärssamarbete måste bygga på – insikten att vi alla behöver varand­ra. Det kan vi odla genom tilllit, respekt och kärlek. Samtidigt är det viktigt att inte bara sitta och vänta på att andra ska börja det samarbetet, utan själv vara den första som sträcker ut handen.

Hur kan man göra det? På den andra konferensdagen avlöstes forskarna som pratat om hur människans altruism visar sig i spelteorier och magnetröntgenbilder av föredragshållare som försökt i verkliga livet. Antoinette Hunziker-Ebneter hade byggt upp Zürichbörsen och varit vd för en virtuell uppstickarbörs i London när hon kom till Bank Julius Baer 2002.

Efter sitt omvända bonussystem slutade hon 2005 och startade Forma Futura Invest – där kunderna bara får placera pengar i företag som kreditvärderas enligt 180 kriterier för hållbar utveckling och som därmed, vilket namnet betyder, ”formar framtiden”.

– Jag vill få kunderna att reflektera över vilka produkter de stöder med sina investeringar. Få dem att bidra till ett hållbart samhälle och göra dem ansvariga för det globala systemet. Vårt nuvarande finanssystem skapar bara fler och fler bubblor och kriserna som följer kommer därför bara att fortsätta.

De värderingar som Antoinette Hunziker-Ebneter ser råda i nuvarande system – kortsiktighet, materiell tillväxt, individualisering, linjärt tänkande, vinstmaximering – menar hon behöver förändras till sina totala motsatser. För hennes kunder, berättar hon, blir livskvalitet och immateriella värden allt mer intressanta.

– Jag tror investmentbolagen måste förändra sina tjänster från att ge kunderna enbart vinst till att ge dem vinst med mening. Investeringar som medel till att omforma framtiden har en enormt stor potential.

Därför har Antoinette Hunziker-Ebneter gjort en egen behovspyramid, eller ”investeringspyramid” som hon kallar den.

I basen finns det vi i första hand vill använda våra pengar till: mat och husrum. Därefter behöver vi utbildning och fritidsaktiveter, sedan försäkringar och eget sparkapital.

– I toppen är man mer med­veten om hur man investerar sina pengar. Hos vem? Vem leder företaget, och vilka värderingar råder? Finns det belöningsnycklar för långsiktiga mål? Genom att ta ansvar för sina investeringar kan man gynna en mer hållbar framtid.

Dalai lama, som flera gånger under konferensen talat om att vi behöver uppvärdera våra inre resurser istället för att fokusera på de yttre, kommenterar resonemanget:

– Materiell utveckling kan bara nå en viss gräns. Kanske är det därför vi ser så mycket status quo i nuvarande ekonomiska system.

Hur skulle en buddist beskriva detta? Dalai lama kan själv inte fångas utanför scenen, där han efter varje seminarieomgång går ut omgiven av säkerhetsvakter och konferensansvariga. Så det får bli en av hans närmaste medarbetare, den franskfödde munken Matthieu Ricard (känd för boken Munken och filosofen som han skrivit tillsammans med fadern Jean-François Revel). Han svarar med ganska upprört tonläge:

– Hela ekonomiska systemet är fel – det är ju ett rat-race!

Den som vinner är en råtta.

Men Arthur Vayloyan från Credit Suisse gillar inte en alltför rå beskrivning av bankvärlden. Som globalt kundansvarig ska han få ut nya investeringsidéer i hela världen och upplyser: ”Bakom rubrikerna finns folk som bryr sig.” En gång gick han till styrelsen för sin enhet med en tanke om att minska fattigdomen i världen. Kanske kan vi på ett meningsfullt sätt ge folk utan naturliga bankkontakter tillgång till finansiella tjänster? Han fick svaret: Glöm det. Slösa inte med vår tid.

Fast Arthur Vayloyan stod på sig. 2004 införde han en sparform inom mikrofinansiering, där bankens kunder erbjuds att sätta in minst 1 000 dollar i en mikrofinansfond. Fonden satsar sedan pengar i olika mikrolåneinstitut som i sin tur är de som betalar ut mikrolån till småföretagare i tredje världen.

Under startåret 2004 satte Credit Suisse-kunder in 4 miljoner dollar i fonden. 2006 var summan 196 miljoner dollar. Och förra året hade investeringarna vuxit till 958 miljoner dollar, nästan åtta miljarder kronor.

– Det betyder att 100 000 fattiga människor i världen har ett bättre liv i  dag, säger Arthur Vayloyan. Våra kunder blir verkligen engagerade när de hör om den här mikrolånefonden.

Ändå får de ganska låga räntor?

– Ja, det ger inga 20 procent i avkastning, men mera än på ett vanligt bankkonto. Vi försöker hitta en balans mellan att inte ge bort pengarna gratis, som vid välgörenhet, och ändå inte utnyttja situationen genom att ta ockerräntor. Och det är säkrare att ha pengarna här än i en vanlig bank i väst, skrattar Arthur Vayloyan och berättar: Eftersom mikrolånebankerna inte är kopplade till den övriga ekonomiska världen, påverkades inte fondens utveckling av finanskrisen.

Dalai lama lyssnar. Kollar något med tolken vid sin sida på scenen. Sedan lägger han ut texten på sin tibetanska engelska om att de exempel han hört är helt i linje med hur han menar att vi ska använda vår mänskliga intelligens:

– Vi behöver utveckla våra inre, mentala tillgångar för att utveckla världen. Inte bara ta hand om hjärnans, utan också hjärtats utbildning. Medkänsla och altruism är svårt att mäta och försvinner lätt i finansiella analyser, men det är sådant holistiskt tänkande som kan göra att vårt ekonomiska system också blir en kraft för något utomordentligt gott för världen.