Lite deppig? Pigga upp dig med en ny tröja! Känner du dig ofri? Köp en stadsjeep! Behöver du kärlek? Unna dig ett nytt badskum! Är du otrygg? Satsa på ett säkert bostadslarm!

–Vi lever i en kultur där vi ständigt bombarderas med budskapet att konsumtion löser alla våra problem och att shopping är vägen till lycka. Vad man inte talar om är att människor betalar ett högt pris för sin överkonsumtion i form av psykisk och fysisk ohälsa.

Det säger den amerikanske forskaren Tim Kasser, som skrivit flera böcker om konsumtionens psykologiska effekter.

Han liknar konsumismen med en religion. På samma sätt som exempelvis kristendomen pekar ut en viss väg mot lycka –följ de tio budorden, gå i kyrkan, lyssna till Jesus ord –så är även konsumismen ett slags trossystem som levererar en lyckoformel: Häng med i senaste modet, tjäna mer pengar, köp fler saker… Lyckan väntar bakom nästa ansiktskräm, designväska eller Myranstol.

–Lusten att skaffa sig nya prylar och samla på hög är inte ny, utan en del av den mänskliga naturen. Skillnaden är att förr fungerade samhället och religionen som en motkraft som försökte hålla tillbaka människors ha-begär. Idag däremot lever vi i en konsumtionskultur som hejar på oss i vår shoppingiver, säger Tim Kasser.

Enligt honom handlar konsumismens lyckoformel alltså bara om tro – inte om vetande. I sin bok The high price of materialism går han igenom mängder av vetenskapliga studier kring konsumismens påverkan på människors välbefinnande. Och samma resultat upprepas gång på gång: Personer som värdesätter pengar och prylar mår sämre såväl fysiskt som psykiskt än de som inte bryr sig lika mycket om materiella värden.

De här personerna behöver inte nödvändigtvis vara rika eller leva med en hög materiell standard, utan den gemensamma nämnaren är att de tycker att materiella värden är betydelsefulla i livet – vilket bland annat får till följd att de ofta shoppar betydligt mer än de egentligen behöver.

–Det finns inte en kultur, inte en åldersgrupp, inte en socialklass där detta inte slår igenom. Vi har testat fattiga och rika, folk i väst och öst, 10-åringar och 80-åringar, näringslivschefer och ”vanligt” folk. I alla dessa grupper är materialistiska livsmål och överkonsumtion kopplat till en överrepresentation av psykisk och fysisk ohälsa, konstaterar Tim Kasser, som är associate professor i psykologi vid Knox college i USA.

Alla kan vi väl känna oss uppiggade av en löneförhöjning eller ett nytt klädesplagg då och då, men enligt Kasser visar studier att omkring 20 procent av världens befolkning ser materialistiska mål som väldigt viktiga i livet.

Och sådana personer anser sig alltså i högre grad lida av oro och depression – samtidigt som de upplever mindre livsglädje och lägre nivåer av självförverkligande. De har dessutom oftare fysiska problem som huvudvärk och ryggont.

–Jag har inte sett en enda publicerad studie som visat att en materialistisk livsorientering skulle ha en positiv effekt på människors välbefinnande. Men det man har tittat på då är alltså inte hur förmögna människor är, utan hur mycket de längtar efter och värdesätter materiella saker, säger Tim Kasser.

Men hur ser då kopplingen mellan en materialistisk livssyn och ohälsa ut? Är det överkonsumtionen som får människor att må dåligt eller söker personer som mår dåligt tröst i prylar och shopping?

–Troligtvis bägge delarna. En del människor har haft oturen att råka ut för svåra upplevelser i livet som gjort att vissa av deras grundläggande psykologiska behov har blivit otillfredsställda. De kanske känner sig oälskade eller otrygga. Eftersom de lever i en konsumtionskultur som hävdar att pengar och prylar är vägen till välbefinnande, hänger de på det budskapet och försöker fylla sina inre ”hål” genom konsumtion, säger Tim Kasser.

Men sedan finns det också människor som inte mår särskilt dåligt från början, men som ändå intalar sig att lyckan finns bortom nästa shoppingpryl.

–De här personerna arbetar ofta hårt för att ha råd med stora hus och en massa prylar. Det sättet att organisera sitt liv gör att vissa grundläggande psykologiska behov lämnas otillfredsställda –vilket till slut påverkar hälsan negativt, säger Tim Kasser.

Enligt honom finns det fyra psykologiska behov som behöver bli tillgodosedda för att vi ska må bra och uppleva livskvalitet: trygghet, självkänsla, närhet och självbestämmande.

Det första behovet kan i viss mån tillgodoses av konsumtion. För att känna oss trygga behöver vi ha en viss materiell levnadsstandard: Tak över huvudet, mat på bordet, kläder på kroppen… Och då fyller förstås kreditkort och köpcentrum en viss funktion. Men som bekant stannar ha-begäret sällan vid de inköp som behövs för att säkra vår överlevnad.

–Forskning har visat att personer som överkonsumerar generellt känner sig mer otrygga än andra. Istället för att bearbeta de känslorna, försöker många som lever i en konsumtionskultur att kompensera för detta genom att shoppa sig till ökad trygghet. Men att köpa ett dyrt bostadslarm eller en Mercedes för 60000 dollar, är inget effektivt sätt att bli av med sina otrygghetskänslor på djupet, säger Tim Kasser.

Det andra grundläggande behovet är självkänsla. Reklamen säger oss att vi kommer att bli populära och framstå som lyckade om vi köper den ena eller andra varan. Storshoppare hävdar också ofta själva att de känner sig mer självsäkra med en exklusiv märkesväska över axeln eller en Volvo XC90 parkerad framför huset. Men att shoppa sig till en bättre självkänsla är inget som Tim Kasser rekommenderar:

–Problemet är att man hänger upp sitt eget värde på saker som ligger utanför en själv. Om ingen bekräftar ens nya kläder eller om man förlorar jobbet och inte kan shoppa mer, så står man där. Det är som att bygga sin självkänsla på sand, säger han.

Det tredje psykologiska behovet handlar om närhet och tillhörighet –vilket vi främst får genom relationer till andra. Och även här sätter konsumismen käppar i hjulet. Flera studier har visat att personer som strävar efter att tjäna mycket pengar och köpa många saker, har kortare och mer problemfyllda kärleks- och vänskapsrelationer.

Enligt Tim Kasser finns det flera förklaringar till det. Dels visar forskning att personer som sätter materiella värden högt, ofta värderar mänskliga relationer lägre. Det är helt enkelt inget som de är beredda att investera särskilt mycket tid och energi i.

Dels verkar de materialistiska värderingarna spilla över på mänskliga relationer så att man ser på andra som objekt.

–Medmänniskors känslor och önskningar blir ganska ointressanta. Man ser dem mest som pjäser i ett spel där det gäller att göra smarta drag som gynnar en själv, säger Tim Kasser.

Det fjärde och sista grundläggande behovet handlar om självbestämmande eller autonomi. En stor del av vardagen består av måsten, men för att må bra behöver vi emellanåt låta oss uppslukas av aktiviteter som vi väljer bara för vår egen skull, av ren glädje eller personligt intresse. Det kan handla om att måla en tavla, vandra i naturen eller lösa sudoku.

Människor med materialistiska värderingar prioriterar inte sådana aktiviteter särskilt högt och får därför inte lika ofta uppleva de känslor av ”flow” eller total närvaro som kan uppstå då.

–Materialistiska personer drivs oftare av plikt än av lust när de gör saker och de förväntar sig någon form av beröm eller belöning efteråt –vilket gör att den där positiva känslan av att göra något bara för sin egen skull uteblir, säger Tim Kasser och tillägger att shopping är en aktivitet som visat sig ge väldigt låga nivåer av ”flow”.

För stort fokus på pengar och prylar kan alltså göra att vi lever våra liv på ett sätt som lämnar viktiga psykologiska behov otillfredsställda. Samtidigt hävdar många att ”inget gör dem så lyckliga som lite shopping”. Ljuger de?

–De som verkligen gillar att shoppa får en kick, ungefär som när man dricker sig berusad, har ett one-night-stand eller skär sig själv. Det ger ett tillfälligt rus och distraherar i stunden så att man slipper tänka på sina svårigheter. Problemet är att shoppingen inte ger någon ihållande tillfredsställelse, säger Tim Kasser och jämför med sitt eget sötsug:

–Precis när jag sätter tänderna i en chokladkaka så är det verkligen en njutning, men en timme senare är känslan redan borta. Och vägen till ett gott liv är ju inte att äta chokladkaka hela tiden…

Men vad är egentligen ”sötman” i shopping?

–Kicken handlar nog delvis om att ha fått ett behov eller en önskan uppfylld. ”Yes, jag fick vad jag ville ha.” Det ger en skön känsla. Vi människor är väldigt behovsupptagna varelser.

–En annan del av kicken är av mer social karaktär. Genom att förse oss med nya kläder och fina prylar köper vi oss en plats i gruppen. Och då räcker det oftast inte med att ha tillräckligt –vi vill ha mer än andra.