När uroterapeut Eva Westling visar fram ett litet plastkort med sju typbilder på bruna bajskorvar frustar jag till av skratt. Så reagerar också de flesta patienter hon träffar. Typ 4, slät och fin, är att föredra får jag veta.

Avföring är knappast något vi är vana att prata om. Motståndet att söka läkarhjälp för problem med tarmen är betydligt större än om man till exempel har besvär med ett knä.

–Studier visar att de som kontaktat sjukvården för problem med tarmen i medeltal väntat i nio år innan de sökt hjälp. Många tycker att det är genant, hoppas att det ska gå över och känner obehag inför att bli undersökt, säger Eva Westling, specialistsjuksköterska och uroterapeut vid Bäckenbottencentrum på Danderyds sjukhus.

Det finns patienter som lider av avföringsinkontinens och som inte ens vågat berätta för sin man om besvären.

– Det är många tragiska livsöden. En del isolerar sig helt, säger Eva Westling.

Av den vuxna befolkningen är det 2-3 procent som har någon form av tarmrelaterat problem som stör dem i deras dagliga liv. Eva Westling har mött människor som brutit förhållanden, slutat äta tillsammans med andra eller undvikit att gå ut på grund av problem med tarmen.

Många gånger är det ett onödigt lidande.

Genom att se över kost, motion och toalettvanor samt träna bäckenbotten blir 60-70 procent av dem som söker för avföringsinkontinens vid Bäckenbottencentrum bättre.

Det är viktigt att komma över sin genans och söka hjälp om man har besvär. Nytillkomna besvär med täta trängningar och läckage kan i värsta fall vara symtom på en tumör i tarmen.

Eva Westling har arbetat som uroterapeut sedan 1999. Uroterapeut är en påbyggnadsutbildning för sjuksköterskor, läkare och barnmorskor. En uroterapeut utreder och behandlar patienter som läcker urin/avföring eller har svårt att tömma blåsan/tarmen.

När Eva Westling berättar att hon är sjuksköterska och arbetar med människor som har problem med tarmen så brukar det vara ”a kind of a conversation stopper”. Å andra sidan kommer människor ofta tillbaka till henne senare med frågor när de vet vad hon jobbar med.

När hon frågade sin 16-årige son hur han förklarar vad mamma jobbar med svarade han: ”Jag säger att du är sjuksköterska och jobbar med folk som bajsar på sig – kan de inte ta det får det vara.”

–Då tänkte jag – yippee, vi har kommit en bit på väg! Det har blivit lite lättare att tala om det här.

Om toalettbesök förr i världen var något som kunde få ta tid och även göras i sällskap av andra på utedass med flera hål, så är det idag något som ska gå kvickt och helst inte uppmärksammas av omgivningen.

–Det är säkert så att tiden för att gå på toaletten har minskat. De som söker till oss berättar ofta att symtomen började i samband med att de hade småbarn hemma, säger Claes Johansson, kolorektalkirurg vid Bäckenbottencentrum på Danderyds sjukhus.

Sekundjakten har även letat sig in på toaletten. Upp till 20 procent krystar även när de ska kissa för att det ska gå snabbare, visar undersökningar. Det normala är att urinblåsan tömmer sig när man sätter sig på toaletten och slappnar av.

–Men en del har inte tid att vänta till dess utan krystar och pressar ut urinen. Då blir det en helt annan belastning på blåsan och man sätter det normala signalsystemet ur spel. Det är väl ett led i att vi lever så stressat, säger Eva Westling.

Barnfamiljer med bara en toalett hemma, långt till toaletten på jobbet eller lövtunna väggar på toaletten i kontorslandskapet – det kan finnas många praktiska skäl till att tarmfunktionen kommer i olag.

–I kontorslandskap kan människor ofta känna sig observerade när de går på toaletten. Om de har besvär och kanske behöver gå ofta eller stanna en längre stund känner de att kollegorna funderar över vad de gör där, säger Eva Westling.

Som normalt räknas allt från att tömma tarmen 1-3 gånger om dagen till 2-3 gånger i veckan. Men det kanske vanligaste är att gå en gång om dagen, ofta på morgonen.

Av patienterna som söker till Bäckenbottencentrum är 85 procent kvinnor. En stor del av problemen har orsakats av skador i samband med förlossning. En del av patienterna är nyförlösta, men ofta kommer besvären inte förrän långt senare. En grupp patienter är i 40-årsåldern och en grupp i 60-årsåldern.

Även män söker för avföringsinkontinens. Det kan bero på tidigare operation i bäckenbotten eller tarmen eller neurologiska sjukdomar som gör det svårt att känna när de behöver gå på toaletten.

Det behöver inte alltid vara så att patienterna läcker avföring, det kan även vara en svårighet att kontrollera gaser eller brådskande trängning med nedsatt förmåga att hålla tillbaka. Det kan ge en oro att inte hinna fram till toaletten i tid.

–Det kommer glädjande nog nya behandlingsmetoder. En metod är att man lägger in en elektrod i ryggradens nedre del som förstärker nervimpulser och muskulaturen, säger Eva Westling.

Avföringsinkontinens är ett dolt handikapp. När Bäckenbottencentrum annonserade i dagspress efter avföringsinkontinenta personer till en studie där man testar en gel, som ska ”täta” analkanalen, fick de 300 svar. Många av dem hade tidigare inte kommit sig för att kontakta sjukvården.

Alla som någon gång varit riktigt nervösa eller rädda vet vad adrenalintillströmning har för effekt på tarmen.

För patienter med avföringsinkontinens kan oron i sig förvärra problemen.

–Man kan få bindor förskrivna som ger extra skydd och även hjälpmedel som analpropp är ett stöd. Det kan minska oron i kroppen, säger Eva Westling.

Många gånger har patienter testat olika metoder innan de söker till sjukvården. Det kan vara att skicka avföring på analys till USA, med olika kostnadslägen för vad man vill ha svar på. Det finns också små datorer där man lägger sensorer över magen som ska känna om det är balans i systemet och även bälten som boxar på magen för att få igång peristaltiken.

I stället för att ändra vanor tar många till snabbmetoder. Försäljningen av laxermedel ökade med 40 procent från 1985 till 2000, men har sedan minskat igen. En förklaring kan vara informationen att motorikstimulerande laxermedel kan vara vanebildande.

–Jag är övertygad om att det är en betydande överkonsumtion av laxermedel. Otroligt mycket kan man komma till rätta med genom att dricka mer, röra sig mer och ha bra kostvanor, säger Claes Johansson.

Peristaltik = rörelser och sammandragningar i muskulaturen i magsäcken och tarmarna för att transportera födan genom mag-tarmkanalen.