Det är ett viktigt påpekande Heidi Cervall gör om att lyssnande inte handlar om någon sorts teknik. Det handlar om att faktiskt vara mer intresserad av vad som sägs av barnet än att framföra sina egna åsikter och reaktioner på vad barnet säger. Jag har nog tyvärr begagnat de flesta av de 12 uppräknade sätten att hindra en dialog som Tomas Gordon räknar upp. Och dessvärre har samtliga varit i allra bästa välmening. Det kanske handlar om att vara så engagerad att det i sig tar över.
Som tur är har jag funnit ett sätt som hjälper mig att lyssna och det är att promenera tillsammans med sonen. Vi började med detta redan när han var i 5-årsåldern och började orka gå längre promenader. Att bara ha själva gåendet som mål öppnade för samtal ”på vägen”. Att promenera med ett barn och låta det ta tid gör att många spontana samtal sätter i gång. Det kan vara utifrån något vi ser, upplever eller någon vi träffar på promenaden. Eller kanske bara för att vi har tid att ägna oss åt varandra.
Nu är min son 16 år och promenaderna fortsätter. Ibland kan det vara långa perioder utan promenader, då läxor, kompisar och dataspel tar all tid. Men efter en period så så finns det både tid och lust, och så kan vi promenera flera gånger i veckan. Jag vågar påstå att dessa promenader låtit mig att lära känna min son, och få ta del av hans tankar på det sätt han vill, på hans villkor. Det är kanske en viktig del i det hela: han behöver ju inte följa med på promenaden om han inte vill! Det handlar lika mycket om att han skall vilja prata som att jag är beredd att lyssna. Så när han föreslår en promenad släpper jag allt och följer med. Både med ben och öron.
GUNILLA HUMMELGÅRD
Det känns skönt att läsa artikeln där Rebecka Bobst berättar om att lyssna inåt, våga vara där vi är för att höra de inre röster som mer eller mindre styr våra liv och därmed kunna ta ett nytt avstamp. Istället för att styras av dessa oftast omedvetna val, kan vi då göra medvetna val om hur vi vill och kan förhålla oss till våra liv.
Detta är en fantastisk och givande process och vi har alla inom oss en självläkande visdom som kan guida oss till vår egen sanning och en meningsfull tillvaro. Om vi fastnat och inte hörsammar denna visdomskälla, utan låter den överröstas av ständigt tankebrus och rädslor som blir till begränsningar och negativa/destruktiva mönster och impulser, kan det vara viktigt att be någon vara ens guide en bit på vägen.
Genom att inbjuda stillhet och reflektion i olika former i sin dagliga tillvaro kan vi komma en bra bit på väg. Inom ett projekt kallat Drömmen om det Goda arbetar man med olika stillhetsövningar i skolans värld. Forskning liksom erfarenheter visar på ett tydligt sätt hur avgörande och välgörande denna form av övningar är för hälsa, självbild och även framgång i form av förbättrade studieresultat.
Så enkelt egentligen. Men vi behöver verkligen värdera tid för eftertanke och reflektion i vardagen.
ANITA ROTHSCHILD
När jag står inför en ”laddad” situation försöker jag känna efter vilka reflexer som väcks i min kropp (kamp, flykt, nyfikenhet, lust...), vilka känslor, vilka tankar, fantasier, förhoppningar, farhågor, associationer med tidigare erfarenheter.
Så långt situationen tillåter kör jag den alltså ett varv in genom mitt system, innan jag svarar. Om jag har tid och ro, kan jag genom visualisering levandegöra situationen för mig och lägga märke till vad som händer i kropp, själ, känsla och ande och låta dessa mötas i ett rådslag. Om besvärande tankar eller känslor envisas med att tränga sig på, försöker jag möta dem i någon form av meditation – snarare än att försöka mota bort dem. Det är först när vi kan möta ”det som är” som detta kan förändras – snarare än att fastna i tankar på hur det ”borde” eller ”kunde” vara enligt färdiga föreställningar och ideal.
MIKAEL CURMAN
Frågan om vad som gör en god lyssnare har intresserat mig länge. I många år satt min man i riksdagen och hade uppdrag, som gav mig så kallad fin placering vid middagar av olika slag. Jag har alltså ”genomlidit” ett antal prominenta bordskavaljerer. En har stannat i mitt minne – SvD:s förre chefredaktör Allan Hernelius. Varför? Jo, han ställde frågor till sin bordsdam och så lyssnade han faktiskt på svaren.Han var en god lyssnare och den trevligaste bordskavaljer jag någonsin haft.
BRITT WENNERFORS
För det första ska man ha klart för sig att de flesta människor är självcentrerade, det är inte att överdriva. Själv har jag förmåga att lyssna på andra och har också vänner med denna förmåga, vilket jag sätter stort värde på.
Hur går det då till när jag träffar en ny person? Min uppfostran (40-talist) har lärt mig att man då ska visa intresse för personen ifråga. Jag ställer några frågor och får oftast mycket utförliga svar (alla gillar ju att prata om sig själva). Jag lyssnar intresserat och inväntar sen motsvarande frågor från motparten, men oftast kommer det ingenting. Då drar jag slutsatsen att detta inte är en person som kan bli min vän. Jag är genuint intresserad av mina vänner och de är genuint intresserade av mig.
Jag skulle aldrig ställa upp på ensidigt lyssnande. Om människor som bara vill prata själva finns en bra sentens: Han tyckte mycket om samtal, bara de inte urartade till dialog!
LYSSNA MERA
Jag har bott ihop med samma kvinna i femton år och hon lyssnar inte överhuvudtaget. När man har något intressant att berätta avbryter hon alltid mitt i storyn och börjar berätta själv. Det har gjort att jag slutat säga något till henne när vi till exempel äter middag ihop med barnen, för hon vill ju ändå inte lyssna. Tyvärr sprider det sig till barnen också.
M
Lyssna på dig själv, hör du själv vad du säger? Och än viktigare, agerar du inifrån dig själv och det du säger? Den viktigaste kommunikationen missar vi var dag, att kunna kommunicera med oss själva. Vi är så fokuserade på att få andra att lyssna på oss, men vi lyssnar inte på oss själva. Vi kan använda kommunikationsteorier i vår kommunikation med oss själva, ett aktivt lyssnande till exempel.
CATHRIN
Retorik betyder konsten att övertyga. Inget annat. En grundtanke i retoriken är att få andra att lyssna. Endast genom att fånga välvilja, lyssna på mottagarens argument och appellera till lyssnarens känslor når man resultat. Retoriken är inte ensidig och enkelriktad. Den är ett förhållningssätt för den som intresserar sig både för sin egen idé och andras reaktion på denna. Då når man ut med sina budskap.
CLAES HENRY
Tusentals år av erfarenhet visar att den mentala reningsprocess som Buddha lärde ut kräver etisk stabilitet, följt av kontinuerlig och intensiv meditationsträning (Vipassana). Problemet med mindfulness-tekniker och nyandlighet i allmänhet är att man mest glider runt på ytan, och efter många år är folk ungefär lika olyckliga, spända och självupptagna som tidigare. Men jag antar att det reflekterar den tid vi lever i – tålamod, självdisciplin och moral går väl inte hem på nyandlighetsmarknaden.
ARNE ANKA
Jösses vad avundsjuk jag blir. Kan jag inte få börja om från början? Tala med barn? Lyssna på barn? Föra dialog med barn? Jag är född i mitten av 40-talet och gick svensk folkskola under 50-talet. Såväl hemma som i skolan så skulle barn vara tysta, snälla och lydiga. Barn skulle aldrig ha en åsikt om någonting och endast lyda order. Barn som inte var snälla, tysta och lydiga skulle ha stryk. Massor av stryk. De som tycker att det var bättre förr har ingen aning om vad de talar om.
PELLE
Jag var själv ett barn som ingen lyssnade på. Detta har bidragit till mitt enorma behov av uppmärksamhet och bekräftelse. Som mamma har jag bitvis haft det svårt, men med hjälp av en terapeut, som drivit linjen att jag borde lyssna på och till och med lära av mina barn, har det till slut blivit oändligt mycket bättre. Nu ägnar jag alltid ett par timmar åt dagen åt att lyssna på dem – och det är dessutom så vansinnigt roligt.
EMMA
Naturligtvis är det viktigt att lyssna och lyssna rätt och att mottagaren är viktigare än sändaren. Men det förutsätter naturligtvis att man hör vad som sägs och det är inte självklart, tyvärr.
En hörselskadad kan inte höra allt, då det inte överförs från örat till hjärnan. En ”mottagare” kan inte höra allt, för att akustiken (dvs ljudöverföringen) är skral. Det kan tyckas självklart att vi hör men så är det inte.
Det finns mer än en miljon hörselskadade i Sverige (enligt HRF). Dålig akustik finns överallt, på arbetsplatsen, i hemmet (öppna planlösningar), på krogen (fritidsmiljön). Inom akustiken finns därför bedömningsmåttet ”hörbarhet”.
LENNART MAGNUSSON.
