”TV borde göra en såpa på allt tjafs som kan vara i en bostadsrättsförening. Folk agerar i eget intresse och skiter i andra”, suckar en man som dragit sig ur uppdraget som styrelseordförande i en bostadsrättsförening i Stockholm.
Han är knappast ensam om att ha haft det slitsamt som styrelseordförande. Den som ger sig in i det måste vara beredd på att kunna hantera konflikter.
Peder Halling, jurist och kursanvarig vid SBC, har märkt en ökad tendens till bråk i bostadsrättsföreningar de senaste åren. I höst startar de en kurs i konflikthantering.
- Det är en miljö där det finns embryon till konflikter hela tiden. Det är inte så konstigt. Individer ska samsas kring det käraste man har, nämligen sin bostad. Den har man dessutom i allmänhet betalat stora pengar för.

Kursens fokus kommer att vara på ordföranden.
- Även om han formellt inte har någon större beslutandemakt så är det kring ordföranden som väldigt mycket snurrar. Han är en person som måste ha ett stort mått av lugn och
konfliktlösningskapacitet, säger Peder Halling.

Även HSB Göteborg ordnar kurser i konflikthantering för styrelsemedlemmar. Alla möjliga vardagsproblem brukar komma upp; rökning på balkongen, folk som inte respekterar tvättider, cyklar i trappuppgången och grannen som ställer soppåsar utanför dörren. Trivialt för vissa, tillräckligt för skapa vantrivsel för andra.
- När man ställer frågan ”Har ni talat med vederbörande?” så blir det ofta några sekunders paus och så säger människor ”Nä, det har vi inte gjort”, berättar Elisabeth Fogel, konsult i konflikthantering och kommunikation, som leder kurserna för HSB.
Vardagskonflikter trappas upp därför att ingen har tagit tag i dem.
- När man arbetar med konflikter i en bostadsrättsförening är det viktigt att veta att det kan finnas en juridisk del. Men det är inte säkert att man behöver gå den vägen, säger Elisabeth Fogel.
Det händer att folk försöker hitta ett lagrum om rökning på balkongen i stället för att tala om för grannen att man är besvärad av röken.

Motståndet mot att prata med grannar kan krångla till det, men är samtidigt förståeligt. Det kan vara nog så pinsamt att gå och ringa på hos grannen, som man hälsar vänligt på i trappan varje dag, och säga att hennes soppåsar stinker.
Styrelseordförande har en nyckelroll när det gäller att hantera konflikter i en bostadsrättsförening. Det anser Bernt Å Petersson, psykolog och psykoterapeut som bland annat är verksam som organisationskonsult.
- En ordförande har lättare om han eller hon står lite ovanför de konflikter som finns i föreningen. Ordföranden ska ha allas öra och inte vara förknippad med någon fraktion.

Det kan vara lättare sagt än gjort eftersom även ordföranden bor i föreningen och har egna intressen att försvara. Men Bernt Å Petersson framhåller att det viktiga är att han eller hon inte sätter egna intressen före föreningens.
Om det blir en konflikt mellan grannar tycker Bernt Å Petersson att det är ordförandens uppgift att prata med familjerna, försöka ta reda på vad den handlar
om och reda ut det.
- Man ska inte låt det gro för länge för då kan det bli outhärdligt. Det kan bli andra familjer som sluter sig till respektive läger.
Han tycker att man ska försöka undvika att ta upp konflikter på stormöten.
- Det är så mycket dynamik som släpps lös där. Risken är att små konflikter blir stora.
När det gäller arbetet i styrelsen är det viktigt att vara öppen och inte backa för de motsättningar som finns. Om det är lågt i tak ökar risken för konflikter. Då blir det så allvarligt när man någon gång är osams.

Vad gör man om en person i föreningen är missnöjd med allt och sprider misstämning i huset?
- Första åtgärden är att ordföranden pratar med honom. Även en som är väldigt besvärlig står för något som är viktigt. Ibland kan den personen ge uttryck för något som kan vara förbjudet för de andra att säga.
Det gäller att från början ta klagomålen på allvar och undersöka vad det gäller, men om personen är väldigt besvärlig får man säga att man tycker att han eller hon är det.
- Det händer i organisationer att en person är besvärlig, men det är nästan aldrig så enkelt att bara en person är besvärlig. Det handlar ofta om något som går att lösa.

Nyinflyttade kan vara extra utsatta. Bernt Å Petersson talar om ”invandrarproblem” i bostadsrättsföreningar. Men man behöver inte komma från en annan världsdel för att uppfattas som avvikande och bli syndabock. Det kan räcka med andra änden av stan. En småbarnsfamilj som flyttar in i ett hus där alla andra har vuxna barn eller inga barn alls kan också bli hackkycklingar.
- Jag tror att det är jättevikigt när man tar in nya medlemmar i en bostadsrättsförening, och även när man släpper i väg dem, att man har en liten ritual kring det. Att man samlas, hälsar dem välkomna, går igenom vad som gäller och kanske till och med har en liten fest, säger Bernt Å Pettersson.
Risken om man bara flyttar in, som i ett hyreshus, är att det uppstår konflikter.
- De nyinflyttade kanske börjar göra saker som andra aldrig gjort. Då börjar man reta sig på
varandra.
Extra problematiskt kan det bli om en mycket populär familj flyttar ut och den nya familjen ovetande ska fylla deras plats. Det kan bli någon slags omedveten sorg över att den goda familjen har flyttat.

Hur välkomnandet i föreningen ska se ut beror förstås på hur stor den är, men Bernt Å Petersson tycker inte att det räcker med att lägga föreningens ordningsregler i brevlådan.
- Jag skulle föredra att styrelsen har lite personligt snack och bjuder på en välkomstdrink eller något så att det inte bara ligger ett papper på golvet.
När människor flyttar ut tycker han att ordföranden ska ta reda på varför, vad de tycker om föreningen, om de är missnöjda med något eller tänkt på något som kan förbättras.
- Det är precis som en arbetsplats, det är jätteviktigt att intervjua dem som slutar, säger Bernt Å Petersson.
När en styrelse vill införa något som kan tänkas vara kontroversiellt, till exempel att medlemmarna själva ska städa trappuppgångarna, är det viktigt att utse ansvariga.
- Man kan inte lita på att det löser sig. Det måste vara någon som känner ett ansvar för att det fungerar och har lite ledaregenskaper - då kan det gå.
Ju större aktivitet som krävs av medlemmarna, desto större måste enigheten kring beslutet vara.
- Om det bara gäller att betala då krävs nästan bara att majoriteten tycker det så bestämmer man det. Men ska man få folk att göra saker kanske det måste vara 90 procent som är överens.

Styrelsen är bostadsrättsföreningens verkställande organ och ska det dagliga arbetet fungera vill det till att styrelsemedlemmarna kan samarbeta.
För den som vill bli invald i styrelsen är det viktigt att fundera över varför man vill sitta där, påpekar Ulla Bäckmark, socionom och konsult i konflikthantering.
- Många styrelsemedlemmar gör ett gott arbete på frivillig basis och får kanske inte så mycket erkännande för det. Men det finns också småpåvar som söker sig till den sortens uppdrag för att de vill ha makt och inflytande. Då blir det genast konflikter om hur saker och ting ska vara, säger Ulla Bäckmark.

Hon ger som exempel en styrelse som fungerade som en hemlig grupp. De boende fick inte ta del av besluten och inte se styrelseprotokollen.
- Det var noll kommunikation och väldigt hierarkiskt. Man kände sig överkörd som boende.
Ulla Bäckmark tycker att det viktigt att inom styrelsen diskutera vad uppdraget innebär.
- Vill man arbeta bra tillsammans måste man göra klart för sig själv vad man har för eget mål med att sitta där så att det är i samklang med föreningens mål.
Men hon poängterar att konflikter inte alltid är av ondo.
- Världen skulle stå stilla utan konflikter. Det är konflikter som leder utvecklingen framåt. Det är inte konflikten i sig som är problemet utan det är hur vi hanterar den eller att vi inte hanterar den. Konflikten är egentligen en sund indikation på att vi behöver förändra något. Kan vi se det så är det inget farligt.