Ska det vara latte, så ska det vara latte. Ljus latte, mörk latte men det är viktigt att hänga med i trenden.
Varje dag får Sonny Tillberg, säljare på K-rauta i Bromma, frågor om cafè latte. Färgen alltså.
- Jag brukar säga till folk ”När du dricker kaffe och häller i mjölk, vill du ha den kulören på väggen?”. ”Ja, det vill jag ha”, svarar folk.
Sonny Tillberg skrattar lite när han berättar. Själv är han en ”lite snällare typ” som personligen hellre väljer ljusare kulörer på väggarna och starkare accenter i inredningen.
Men trenderna är starka. Ska det vara latte så ska det.
Ingrid Loverfelt är fastighetsmäklare och arbetar främst i ett område som är byggt i början av 90-talet.
- Nu gör nästan alla om. Går man in i 20 lägenheter som är omgjorda under de senaste halvåret så påminner de om varandra.
Kökets bänkskiva är ofta av bok eller ek och skåpluckorna ofta högblanka. Ingrid Loverfelt kan genom att titta på färgvalet se vilket år lägenheten är renoverad.
- Nu har det varit mycket latte i olika nyanser. Då är det en väldigt ljus latte på tre väggar och en fondvägg med en mörkare nyans. För ett par år sedan var
väggarna ljust grå med stänk av lila och en starkare grålila fondvägg. Eller gula väggar med en fondvägg i starkare gult.
Även i badrummen växlar trenderna snabbt, trots att det är kostsamt att göra om.
- Ett tag skulle alla ha blå mosaik, det såg ut som simhallar. Nu ska det vara sjösten sedan ett par år och då byts mosaiken ut.
Men visst finns det individualister. Ingrid Loverfelt har varit inne i en lägenhet med knallblått kök och röda och blå lackade furugolv.
Per Nimér är designchef vid Akzo Nobel, som säljer färg i 80 länder under 60 varumärken, Nordsjö färg i Sverige. När kunderna köar efter latte på byggvaruhusen är den kulören ett passerat stadium för Per Nimér.
- Den är väck. Den kommer att leva kvar hos människor ett år till, men är på väg ut som jag ser det.
Varje år träffas de två designcheferna på Akzo Nobel och tio fristående experter, bland andra en arkitekt från Milano, en inredare från Paris, en tysk textilformgivare och en dansk kolorist. Under ett tredagarsmöte funderar de ut vad
konsumenterna kan tänkas tycka är snyggt kommande år.
Lattefärgerna kom för tre-fyra år sedan.
- Om du ser hur kaffe de senaste fem åren gått från något man gör hemma för en krona hemma till något man köper för 25 kronor på Espresso House så har du förklaringen, säger Per Nimér.
Annars är hans största influens vad kvinnor bär, inte bara kläder utan också makeup och hårfärg.
- Jag ser vad som händer på modevisningarna i London, Paris och Milano. Sedan tittar man på vad av det som hamnar på H&M, Gant Woman och allt vad de heter. När det är gatumode, då vet jag att några kulörer återkommer i rummet, säger Per Nimér.
Vårmodet 2005 är väldigt kulört med orange toppar och äppelgröna linnen. Per Nimér är övertygad att det redan i höst eller i vår kommer att bli en efterfrågan på rena starka färger på väggarna. Men om det blir just äppelgrönt kan han inte förutspå, bara riktningen.
- När man ser kulörer på kläder så blir det en önskan att se dem på andra ytor också.
Den andra stora influensen när Per Nimér
komponerar färgkartor är vad som händer i samhället. Högkonjunktur och lågkonjunktur har olika färgskalor. Efter terrorattacken den 11 september blev det stor efterfrågan på lugna naturkulörer.
- Det finns alltid människor som påstår att de inte är trendkänsliga, men det är inte sant. Vi lever här och nu. Vi är alla utsatta för ungefär samma saker, säger Per Nimér.
Den som ska försöka följa trender ska inte titta på väggen i grannens kök utan snarare på färgvalet i hotell, barer och kontorsmiljöer. Det är arkitekter och inredare som är först med de nya kulörerna.
Fondväggar har varit populärt i några år, men den som just dragit bort maskeringstejpen kring fondväggen i latte kan inte pusta ut.
- Nu blir fondväggen negativ. Det är de tre andra väggarna som har lattefärg och fondväggen är kritvit. Det blir väldigt effektfullt, den vita rutan blir väldigt grafisk, säger Per Nimér entusiastiskt.
Som om det inte var nog kommer fondväggarna att börja glida omkring.
- Den kasar runt hörnet. Den är inte begränsad
av rummets struktur, alltså golven, hörnen och taket. Fondväggen kan börja mitt på en vägg, gå runt hörnet och sluta mitt på nästa vägg.
Den som vill följa med i trenderna får gå till färghandeln oftare än förr.
- När jag började med det här för åtta år sedan talade man om trender på tre-fyra år, i dag är de två-tre år.
Men hemma hos Per Nimér har lattefärgen inte fått fäste på väggarna. Han har vita väggar. Det har de varit i tio år.
- Man blir lite yrkesskadad. Det blir svårt att välja. Jag har bara vitt. Men jag har en blank vägg i varje rum. I det blanka får du speglingar; om det är sommar får du en grön reflektion, om du har textilier så reflekteras dem, säger Per Nimér.
De som är snabbast att ta till sig nya färger är förstås unga. Per Nimér har två studenter som jobbar åt honom under sommaren.
- De säger att de mycket väl kan måla om en vägg i köket var tredje månad och tycka att det är helt okej. Två liter färg för 200 kronor förändrar hela rummet. Det är rätt, men det där försvinner när man får
barn och annat att göra, säger Per Nimér.
Namnet har också stor betydelse för vilka kulörer vi tycker är attraktiva. Latte och sand skulle säkert sälja mycket sämre under namnet beige.
- Vi hade en gul kulör i England som blev en jättehit när vi döpte om den till mimosa, berättar Per Nimér.
Gör-det-själv-marknaden i Sverige har ökat med 45 procent 2000-2004, enligt statistik från Industrifakta. Renoveringstrenden håller på att förändras och går från funktion till dekoration.
- Man väntar inte tills väggen är skitig eller trasig. Allt går så snabbt och man vill det ska hända något även i hemmet. Det är en trend över hela Europa, säger Per Nimér.
I Sverige var tidskriften Allt i hemmet, som startade 1956, länge ganska ensam som inspirationskälla för hemmafixarna. 1979 kom Sköna hem och 1987 Hus & hem. I slutet av 90-talet och början av 2000-talet tog det fart med tidningar som Residence, Lantliv, Gård & torp, Gods & gårdar, Plaza interiör, Allt om fritidshus, Bazaar, Hem ljuva hem och Drömhem &
trädgård.
- Det har ökat explosionsartat och man har undrat länge om det finns utrymme för dem. Men det går bra fortfarande, både annonsmässigt och på upplagesidan, säger Gunilla Holma, marknadschef vid Sveriges tidskrifter.
Sedan hakade tv på inredningstrenden. Äntligen hemma med Martin Timell i TV 4 sändes första gången 1997 och har haft stadigt höga tittarsiffror. Ernst Kirchsteiger renoverade en spis i första Sommartorpet i SVT för fem år sedan. Även det programmet har haft en stor och trogen tittarskara. Nu finns även efterföljare som Bygglov i TV 4 och Roomservice i Kanal 5.
Sonny Tillberg på K-rauta följer själv Äntligen hemma, Sommartorpet och Roomservice för att ha koll på vad som är aktuellt. Han har jobbat i branschen i 20 år och en stor förändring är att människor har mycket mer bråttom i dag.
- Kunderna i dag vill ha det här gjort på en kvart, men det går inte. De kan inte vänta på att sättbruket torkar innan de fogar.
Sonny Tillberg tror att det är inredningsprogram och såpor i tv som
påverkar mest.
- Sedan duger inte heltäckningsmattan även om det skulle vara jäkligt mysigt att ha en heltäckningsmatta i en källare. Nu ska det vara golvvärme och keramik. Det är jättebra för vi får sälja, säger han och ler.
När tv visar hur man kan piffa upp balkongen med bergoplattor på golvet beställer butikerna hem lastpallar med plattor.
- Om man leker med tanken att Ernst Kirchsteiger målar taket rött i nästa inredningsprogram. Då kan jag svära på att folk kommer in och säger ”Det här röda taket jag såg i ett program. Det var tufft, så vill jag ha det.”, säger Sonny Tillberg.
Karl-Olov Arnstberg, professor i etnologi vid Stockholms universitet, menar att hemmet berättar mycket om vilka vi är.
- Man tål inte se fel köksluckor för de berättar fel saker om en själv. Det är löjligt, men det är lite så. Det blir ett slags individuell presentation och då är det jätteviktigt att det stämmer.
Men Karl-Olov Arnstberg framhåller att det inte handlar om en äkta individualism.
- Man arbetar med halvfabrikat
och sätter ihop något som ingen annan har, men som samtidigt alla andra har. Det är en slags konsumtionsdesignad individualism.
Och som alltid är det naturligtvis enklast att göra som alla andra.
