Alla har hört de förlösande orden. I år avskaffar vi julklapparna. Ibland går det så långt som till en överenskommelse, som nästan alltid bryts. Rebellen ger sig ut och handlar, nonchalant givmild och helt omedveten om vilka risker det innebär att langa in den första julklappen under granen.

– Julklappar är oerhört laddat. Att ge och få är ursprunget i alla relationer, både när det handlar om känslor och ting, säger psykologen Christina Hermanrud.
Det är ett uråldrigt bytessystem som vi aktiverar varje jul när julklappen blir brickan i ett mångbottnat socialt spel. Gåvan binder ihop föräldrar med barn, affärsägare med kunder och arbetsgivare med anställda. En relation byggs när man ger och tar emot bland annat känslor, och samma mönster finns i gåvosystemet.
– Med gåvan visar jag att jag älskar eller värderar en annan person. Fastän man inte kan köpa relationer för pengar finns symbolvärdet där, säger Christina Hermanrud.

Julklapparnas djupa sociala betydelse gör dem också oerhört svåra att avskaffa. Det går nästan bara genom en överenskommelse, men om någon bryter den blir det extremt svårt för de andra att stå emot. Det blir känsligt för den som inte har råd. Skuldkänslor framkallas lätt när man får en gåva utan att ge eller ger något billigare än man får.
– När tävlingen om julklapparna drar igång gäller det att sätta sin egen gräns och modigt säga nej. Inte bli martyr genom att tänka ”jag har aldrig råd”, säger Christina Hermanrud.

Familjeterapeuten Dick Iggström ser tendensen att vi har blivit mer gränsöverskridande och rebelliska i samhället. Situationen med spräckta julklappsöverenskommelser har därför blivit vanlig.
– Den som får lust att köpa julklappar gör det och struntar i vad kollektivet har bestämt. När alla agerar efter eget huvud måste vi släppa förväntningarna på att det ska vara på ett visst sätt, vilket är nytt och ovant på ett så traditionsbundet område som julklapparnas, säger Dick Iggström.
Det innebär också att fler måste acceptera sin roll som mottagare av en gåva utan att ge någon tillbaka.
– Om du har ont om pengar finns det alltid någon som säger ”jag fixar det här åt dig”. Men det blir som en form av allmosa och uppfattas lätt som nedvärderande, säger Dick Iggström.

I stället är det viktigt att respektera olika val. Men se upp. Regler finns fortfarande. Det är känsligt att låta bli att ge gåvor till en viss person eller att vägra ta emot när någon annan vill ge. Obalans i gåvosystemet rubbar våra känslor.
– Om faster Agata, som är en riktig ragata, alltid klagar på sina julklappar ökar olusten att ge. Kommentarer som ”var det här allt du hade råd med?” förtar julklappsglädjen. Men hon bör ändå inte uteslutas ur gåvogemenskapen när hon sitter med vid julklappsutdelningen, säger Christina Hermanrud.
Hon anser också att man bör visa en stor tolerans gentemot den som vill ge, även om det bryter julklappsstoppet.

– Givaren upplever glädjen i att få ge och det är svårt att säga ifrån utan att kränka. Då är det lättare att gå till Myrorna med en ful present ett antal dagar senare.
– Uppenbart är att julklapparna fyller en funktion, konstaterar Lena Kättström Höök, intendent på Nordiska Museet. De avskaffades nästan på 1970-talet då en del ifrågasatte firandet av traditioner över huvud taget. I dag har vi mer julklappar än någonsin och återupptar gladeligen gamla traditioner som att fira i storfamiljen, ha uppesittarkvällar, baka och slå in paket.

Maria Carlqvist
Frilansjournalist
idag@svd.se