Mellan 1860 och 1970 växte en rad brukssamhällen upp i Sverige. Många byggdes omedelbart när en malmfyndighet upptäckts. Så började till exempel gruvsamhället Boliden planeras sommaren 1926. I mars samma år hade den första tunnan malm hissats upp ur gruvan.
Arkitekterna hette Tage William-Olsson och John Åkerlund. De var inspirerade av klassicismens storvulna linjer och av den då populära trädgårdsstadens intimitet. Samhället ritades med tanke på invånarnas klasstillhörighet: Disponentbyggnaden byggdes med pelare på byns högsta kulle med utsikt över insjön, samhälle och gruvområde. Strax nedanför placerades de stora överingenjörsvillorna. Mitt i byn lades skolan, kyrkan, affärerna och korvkiosken. Längst ned byggdes enklare radhus med prydliga trädgårdar och flerfamiljshus för gruvarbetarna.
- Man ser en tydlig uppdelning av klasserna i själva uppbyggnaden av samhället med den herrgårdsliknande disponentbostaden lite vid sidan om, ovanpå, och arbetarbostäderna nära gruvan, säger docent Eva Vikström på
Riksantikvarieämbetet.
Finns det en koppling mellan brukssamhällets uppbyggnad och klasskillnaderna i den moderna stadens geografi?
- Det mest utpräglade klassamhället hade vi på 1800-talet med stora segregationer. Under 1770-talet fick pigorna över huvud taget inte tillträde in i Kungsträdgården i Stockholm. Så såg den tidens apartheid ut här.
- Klasskillnader finns definitivt också i den moderna stadens geografi. Men det ändras hela tiden. Det är inte länge sedan Stockholms Söder var en stadsdel för arbetare. I dag vänder sig bostadsrätterna där, genom de höga priserna, till en helt annan samhällsklass, säger Eva Vikström.
Eva Vikströms doktorsavhandling heter Platsen, bruket och samhället - tätortsbildning och arkitektur 1860-1970.
