Finns det några snälla barn här? frågade en skäggprydd gubbe med röd luva häromdagen. Oavsett svar tömde han sin säck och försvann lika fort som han kommit. Det är i alla fall 11-åringarna Filippa Rosén, Pelle Carlsson och Josefin Björkman i Bagarmossen övertygade om.
- Äsch, det där med snälla barn är ju bara ett uttryck, säger Josefin.
Inte behöver man vara särskilt snäll för att få julklappar, tror de här femteklassarna.
Medan Pelle, Filippa och Josefin funderar på vad snällhet är mumsar de pepparkakor som någon lämnat kvar i konferensrummet i Bagarmossens skola.
Idén att prata just med 11-åringar kommer från den nyutkomna ungdomsboken Karolins löfte (Raben & Sjögren, se artikel till vänster) som handlar om två 11-åriga tjejer som bildar en snällhetspakt, Good 4 U. De två kompisarna börjar samla poäng genom om att göra goda gärningar. Som att:

Prata med någon på rasten
Hjälpa någon med läxan
”Se snäll och vänlig ut om någon verkar rädd eller blyg
Vara med någon efter skolan
Bjuda någon
på godis
Le om någon tittar på en

Tjejerna i boken tänker att de ska rycka ut och vara snälla mot alla ensamma och ledsna - både barn och vuxna. De inser redan från början att det kan vara svårt att till exempel le mot någon ”på kommando” - att se snäll ut fast man inte menar det är inte snällt. Och att man riskerar att bli töntstämplad om man är tillsammans med klassens tråkigaste och mesigaste för ofta.
För det här med att vara snäll kan verka självklart bra, men ute i den hårda verkligheten kan det vara desto mer komplicerat. Det som börjar som ett godhetsprojekt visar sig bli en tuff tävling i snällhet som leder till både elakheter och svek.
- Om man är jättesnäll brukar en del säga att man är töntig, säger Filippa.
- Mmm många vill väl vara coola, tillägger Pelle.

I 11-årsåldern händer det mycket i kroppen. Några drar i väg och blir nästan som tonåringar, medan andra fortfarande är väldigt barnsliga. Tjejer utvecklas tidigare än killar. Somliga börjar spana in varandra. Det pirrar i både kropp och knopp.
Allt det här skapar nya spänningar i kamratgruppen. Det som var snällt och bra förra året kan vara ”såååå ocoolt och pinsamt” i år. Inom klassen kan det bildas olika grupperingar där vissa får vara med och andra inte. Den som är populär ena veckan kan knuffas från topplistan nästa.
Många av dagens mellanstadieelever har haft lektioner i såväl livskunskap som värdegrund och anti-mobbningsstrategier - allt grundat i goda tankar om att odla snällheten. Kanske har det gjort dem lite snällare mot varandra än vad tidigare generationer varit, kanske inte.

Pelle, Josefin och Filippa berättar att de hade ett projekt som kallas Hemlig kompis förut. Det går ut på att man ska vara extra snäll mot någon under en viss period. Först drar alla elever varsin lapp där det står namnet på den man ska vara snäll emot. Det kan innebära att man ritar ett kort och lägger det i klasskompisens fack, hjälper till med att hämta något i matsalen, ger komplimanger eller bara är tillsammans extra mycket med den personen.
Ingen får berätta vem som är vems hemliga kompis förrän en viss dag.
När projektet drog igång i trean flöt det på jättebra. Sist de hade ett Hemlig kompis-projekt, i fyran, var det ingen som riktigt engagerade sig, berättar de. Och det blev pinsamt för de tjejer som fått killnamn på sina lappar. Och för killar som dragit tjejnamn.
- Det blev jobbigt sist vi gjorde det för ingen riktigt brydde sig, säger Josefin.
- Om man är tjej och är mycket med en kille kan man bli retad för att man är kär i den personen fast man inte är det, säger Filippa.
Det gick bättre när de var mindre. Då tänkte de inte så mycket på om någon var kär eller så.
- Man måste ju inte vara kär för att man tycker om en kille som kompis, säger Josefin.
Både Filippa och Josefin är så kallade kamratstödjare i sin klass. De ska rycka ut och trösta när någon är ledsen eller behöver stöd av någon anledning.

Vad innebär det att vara snäll, tycker ni?
- Man kan ju fråga om någon vill vara med och leka, säger Pelle.
- Om man ser att någon är ensam så kan man gå till den. Man ska inte lämna någon utanför, säger Josefin.
Samtidigt säger Josefin att om hon själv är ledsen vill hon inte alltid visa det. Annars kommer alla och ska trösta. Då måste man berätta varför man är ledsen hur många gånger som helst.
- Då blir man bara ännu surare, säger Josefin.
- Ibland är det ändå ganska bra att många vill trösta. Man vill ju veta att folk bryr sig om en, säger Filippa.
De säger att om någon är ensam på rasten får den personen alltid vara med i leken om han eller hon frågar.
- Är man mitt inne i en lek kanske den personen får vänta till nästa omgång bara, säger Filippa.
Men om det kommer ett helt gäng som vill vara med kan det bli tvärnej.
- Om det är fem som kommer kan man ju säga: Alltså kan inte ni köra själva? säger Josefin.
Om någon blir retad så säger de till att den som retas ska lägga av.

Pelle tycker att han lärt sig att vara snäll mot sina lagkamrater när han spelar fotboll. I lagsporter måste man vara snäll mot alla, menar
han. Som 11-åring har han inte varit med om att laget har delats upp i bättre och sämre, men Pelle säger att han har hört att det kan vara så bland dem som är äldre.
Josefin och Filippa är med i Kulturskolans Vår teater. På scen har de provat att vara starka och svaga, snälla och elaka. I skådespelarträningen kan det ingå övningar som gör att man ska påverka den man spelar mot att ändra sig.
- Det kan vara att försöka göra så att den andra blir snäll, förklarar Filippa.

Vad kan man bli retad för?
- Om man pratar konstigt, säger ord fel eller bara för att ens namn rimmar på något, säger Josefin.
Det är viktigt att vara cool och man förstår att det passar dåligt ihop med att vara snäll.

Hur är man cool?
- Vissa gör ingenting, de leker inte lekar utan går omkring bara. Och en del tror att de är coola i keps säger Josefin.
- Särskilt om de har kepsen på sned, säger Pelle.

Är ni coola?
- Inte jag, säger Filippa och skrattar.
- Ibland, säger Josefin.
- Går inte att säga! säger Pelle.

Något som sätter snällheten på hårda prov i den här åldern är när man har bestämt att man ska vara med någon efter skolan och så ändrar man sig. Eller glömmer att man redan har bestämt med någon och säger ja till någon annan. Det leder ofta till konflikter. Det finns en fritidsklubb på skolan, men de flesta går direkt hem. Själva eller tillsammans med en kompis eller flera.
- Om man bara går iväg utan att säga till den man bestämde med först är inte snällt, säger Filippa.
- Kanske har man bestämt två dagar innan och när någon annan frågar säger man ja och då har man glömt att man redan hade bestämt med någon annan, säger Josefin.
- Ibland kan man vara med båda, men det är inte alltid det blir så bra, säger Filippa.
De konstaterar att för de mest populära är det lättare att få följa med någon hem och leka på eftermiddagarna.

Vilka är mest populära?
- Ibland kanske det kan vara de snyggaste och de kanske inte är de snällaste, säger Filippa.
- Är man bra på sport kanske man blir populär, säger Pelle.
- Äsch, jag vet
inte om det finns någon som är jättepopulär i vår klass, säger Filippa.

Kan det vara snällt att ljuga?
- Om man inte gillar en person och ändå säger att man gör det, då ljuger man snällt, säger Filippa.

Vad har man att förlora på att vara snäll?
- Man kanske förlorar andra kompisar om man är för snäll mot någon.
Liksom kompisarna i boken som bildade en snällhetspakt konstaterar Filippa, Pelle och Josefin att det där med att vara snäll inte är en alldeles lätt sak.