HAMAR – Livet är inte rättvist, säger Ståle Fredriksen och slår ut med armarna.
Vi talar om friska och sjuka som om vi är fast i gamla religiösa föreställningar, menar han. Vi förtjänar varken vår hälsa eller vår sjukdom. Det är inte så att den som levt syndigt med fet mat, cigarretter och utan motion straffas, medan den som har en sund livsstil välsignas med ett långt och friskt liv.

Cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar beror huvudsakligen på vad Ståle Fredriksen sammanfattar som ”uflaks”, otur. Visst kan vi må bättre redan i nuet av att leva hälsosamt och vi kan minska framtida risker till viss del, men vi måste acceptera att faktorer utom vår kontroll har den största makten.

– Det är ju inte så att risken för att få diabetes är jämnt fördelad mellan oss. Några har en ökad ärftlig disposition och det är mer sannolikt att de drabbas oavsett hur de äter eller rör på sig. De har otur helt enkelt.
I regel är så många faktorer sammanlänkade att ingen kan svara på varför någon blir sjuk och någon annan inte.

När SvD möter Ståle Fredriksen lyser solen blekt över den lilla staden Hamar norr om Oslo. Sjön Mjøsa, landets största insjö, ligger stilla under ett tunt istäcke. Medicine doktorn och blivande författaren möter upp vid tågstationen och visar vägen till en eftermiddagstom pub där han bjuder på kaffe. Han har understrukit vikten av att vi ska ses för en intervju mellan fyra ögon, i stället för att höras per telefon. En av anledningarna är hans nordnorska dialekt, den andra att hans resonemang är av filosofisk art. Hans avhandling skiljer sig en del från de flesta andra i medicinämnet eftersom den utgår från individperspektivet. Annan forskning kring sjukdomar bygger för det mesta på statistik utifrån stora grupper.

Ståle Fredriksen säger att han valde temat utifrån en stark otillfredsställelse med det förhållande som finns till risk inom medicinen i dag.
Ståle Fredriksen bor med fru och två små barn i Hamar. Han arbetar inom psykiatrin samtidigt som han lägger sista handen vid sin kommande bok ”Uflaks” som ska komma ut på Gyldendals förlag i augusti.

– Min avhandling om otur berörde norrmännen djupt, säger Ståle Fredriksen och berättar att hans tes debatterades livligt i de flesta dagstidningarna i Norge.
Alltför många av oss lever ett liv i evigt försvar, menar han. Vi anstränger oss till det yttersta för att göra allting rätt. Ändå gör vi fel. Och det är inga nådiga blickar vi riktar mot oss själva.
– Den blicken är i ökande grad medicinsk. Livet ska kontrolleras in i minsta detalj. Vad vi äter, vad vi gör, vad vi tänker, vad vi tvättar kläderna i. Innan du vet ordet av har du ätit något som kan ge cancer.

Hälsan måste skyddas och du är ju informerad. Ja, helst ska hälsan förbättras. Minsta ting har en avgörande betydelse. Ut med läsk och kakor, in med fruktbitar på tandpetare.

– Det blir ett slags mani. Hälsoråden förföljer oss överallt. I tidningar, tv, vid fikabordet på jobbet. Vi pratar som om det är upp till oss själva om vi ska bli sjuka eller friska. En strid på kniven. Därför tyngs vi ned av krav på oss själva, av krav på andra.
Hälsohetsen är en trygghetsfälla. Det finns inga garantier att du förblir frisk för att du lever sunt. En risk är att du går miste om något som skulle ha förhöjt livskänslan, en annan att ängsligheten sänker din livskvalitet.

Ståle Fredriksen understryker att han inte propagerar för att vi ska strunta i alla hälsoråd.
– Jag råder mina patienter att äta och dricka med måtta och särskilt att sluta röka, säger han.
Likväl finns det gränser för hur friska vi kan bli genom att leva sunt. Livsstilen har mindre påverkan än vissa vill tro. Det finns tre huvudorsaker till att vi saknar kontroll över våra liv. Ståle Fredriksen delar upp oturen i följande tre kategorier:

1. Konstitutionell otur: Faktorer vi inte kan ändra. Vi saknar kontroll över vår hälsa eftersom vi inte kan förändra vilka vi är. Födelseplats, arbete, uppfostran och medfödda sjukdomar är viktiga hälsofaktorer. Föräldrar är den enskilt viktigaste orsaken till otur.
2. Situationsotur: Faktorer som påförs oss. Olyckor och epidemier till exempel. Upptäckten att magsår inte beror på stress, kaffedrickande och alkohol utan på en infektion i magsäcken hamnar därför i den här kategorin.

3. Okunskapsotur. Okända faktorer. Orsakssammanhangen är så besvärliga överblicka att det är omöjligt att få reda på konsekvenserna av dina handlingar. Enskilda gener ser ut att vara starkt disponerade för lungcancer om du röker medan andra skyddar mot cancer. Så rökning och osund kosthållning kan ha helt olika konsekvenser för olika människor.

När tur eller otur finns med i bilden får vi inte alltid det vi förtjänar. Detta gäller både på gott och ont.
– Inom medicinen är man mest intresserad av ”det onda”. Till exempel är det så att bara en av tio rökare kommer att få lungcancer. Har inte då denna enda haft otur? frågar Ståle Fredriksen lite provocerande.
Han tillägger att just sambandet mellan rökning och lungcancer är ett av de starkaste orsakssambanden som finns. Sambandet mellan övervikt och hjärtinfarkt, eller mellan stress och högt blodtryck, är mycket svagare.

Riskbedömning görs på ett stort antal individer och ger en tendens. Den säger inte mycket om den enskilda individen. En annan begränsning hos riskmodellen är att den förutsätter att livet är rättvist.
– Riskberäkning baserar sig på spel, som tärningskast eller lotterier. Det är därför vanligt att beskriva medicinska beslut som att man känner till sannolikheterna, insatsen och utfallen. Det enda som återstår är att värdera dem mot varandra.
Men människan är mer komplex än så.

Riskmedvetandet ökar ständigt i informationssamhället. I Sverige vill folkhälsoministern varningsmärka våra semlor (och andra osunda matvaror), så att vi kan vara säkra på att vi syndar när vi äter dem. Medierna pumpar ut artiklar om allt som är farligt. Inte en vecka utan en löpsedel om någon vanlig åkomma som ”kan vara livshotande sjukdom”. Hoten blir storsäljare för kvällspressen. Forskarsamhället bidrar med resultat. De vill få uppmärksamhet som kan ge mer anslag till nya forskningsprojekt. I bakgrunden finns läkemedelsindustrin, en av forskarnas försörjare, som gärna vill sälja mediciner till oss. Helst resten av våra liv.
Välmenande råd om att äta sunt och motionera invaggar oss i en falsk trygghet, en känsla av att vi kan ha kontroll över vår hälsa och livslängd.

I början av februari skickade svenska Cancerfonden ut en pressinbjudan med rubriken ”Varför gör inte folk som vi säger? Saknas moroten?” Förebyggande av cancer genom en sund livsstil var temat för en informationsdag. Ur ett nationellt perspektiv kan vi minska antalet cancerfall genom att leva hälsosammare. Hälsan ligger i våra händer, påpekar forskarna som studerar samband mellan livsstil och cancer. Om alla i hela befolkningen skulle leva riktigt hälsosamt, enligt alla konstens regler, skulle cancerrisken i vissa fall minska med hälften.

För den enskilda som ändå drabbas, kanske trots ett aldrig så sunt leverne, kommer ofta skuldkänslorna. Läkare och sjuksköterskor möter detta dagligen. ”Vad har jag gjort för att drabbas av detta?” säger ledsna patienter. Vi är välinformerade och medvetna om cancerprevention och annat förebyggande av sjukdom. Sjuka människor beskylls ibland för att själva ha orsakat sin egen sjukdom.

– I eftertänksamhetens kranka blekhet tänker vi att det var den feta maten, saltet, rökningen, övervikten eller inaktiviteten, som var den direkta orsaken till grannens hjärtinfarkt. Han får skylla sig själv.
Denna hållning är helt felaktig, menar Ståle Fredriksen. Den leder till onödigt lidande och ett hårt samhälle. Inte nog med att de sjuka ska bära bördan att vara sjuka, de ska bära ansvaret för att själva ha orsakat sin sjukdom också.

Ståle Fredriksen menar att naturen snarare dömer som en domstol i Nordkorea än i Norge eller Sverige. Att du hamnar i fängelse behöver ju inte betyda att du har gjort något fel.
– Naturen är mäktig och villkorlig. Vi får inte alltid det vi har förtjänat. Den insikten bör vi ta till oss och visa mer förståelse inför andras lidande. Icke minst för att vi kan behöva den barmhärtigheten själva.
Din hälsa avgörs inte om du äter GI-bröd eller sirapslimpa, förklarar doktor Fredriksen. Livet är större än så.

Maria Carling
08-13 55 38, maria.carling@svd.se