- Vi identifierar i genomsnitt en ny stalkare om dagen. I 80 procent av fallen är gärningsmannen en före detta partner, oftast en man.
Hur arbetar ni mot stalkning?
- För det första identifierar vi ett eventuellt stalkningsbeteende. Sedan gör vi en bedömning om det finns risk för fortsatt stalkning eller fortsatt våld och kanske till och med dödligt våld. Då tar vi givetvis kontakt med målsägaren och gör en säkerhets- och skyddsplanering och erbjuder skydd och stöd. I vissa fall kan vi ta kontakt med mannen så att han förstår att det är allvar.
Hur vanligt är det att folk tvingas flytta eller skaffa skyddad identitet?
- Det är ganska vanligt där vi ser att det inte går att lösa på annat sätt, det finns inte tillräckligt stark lagstiftning för sådant här alla gånger.
Handlar fallen bara om våld eller hot om våld?
- Nej, det kan räcka med oönskade och återkommande kontaktförsök, till exempel att någon skickar en massa sms, ringer på telefon ideligen dygnet runt, eller utövar skadegörelse.
Vad är din
bedömning av gärningsmännen?
- Någon form av personlig störning har de ju. En stalkare kan ju aldrig acceptera ett nej. De har inte den här sociala känslan.
Ni ingår ju i ett försök där ni använder en checklista för att identifiera stalkning och bedöma risken för fortsatt förföljelse. Ska ni fortsätta med det efter att projektet är över?
- Ja, det ska vi och inte bara vi utan hela Stockholm. Här har vi ett instrument som fungerar bättre än att bara känna av med magen.
Hur vanligt är stalkning?
Lars Widén, chef för personsskyddsgruppen vid Södertörns polisdistrikt som omfattar 270 000 invånare söder om Stockholm.








