– Var försiktig med att svära utomlands, råder Magnus Ljung, professor och författare. Ett och samma uttryck kan uppfattas olika i olika kulturer.
Foto: Ingvar Karmhed
Svordomar finns förmodligen i alla språk.
– Det påstås ibland att japaner inte svär, men det är fel, säger Magnus Ljung, professor i engelska och författare till bland annat ”Svordomsboken” från 2006 och ”Swearing. A Cross-Cultural Linguistic Study” som kom ut nu i januari. Båda handlar om svärande i olika kulturer och tar upp fula ord i 25 språk.
Världen över svär människor bland annat för att förstärka innehållet i det som sägs. Uttrycken har alltid koppling till något slags tabu. Stora teman är, precis om i Sverige, religion, avföring och könsorgan – men också olika slag av sex och vad man kan kalla mammamotivet.
– Mammamotivet är en samlingsterm för sexuella antydningar om någons mamma. Och det handlar inte bara om mamma, utan om kvinnliga släktingar över huvud taget, säger Magnus Ljung.
I alla romanska språk, i ryska, polska, arabiska, kinesiska, turkiska – ja, på de flesta håll – figurerar mamma i svordomarna liksom systrar, döttrar, far- och mormödrar. Däremot svär man inte om pappor och bröder.
– Det har med manlig fåfänga och kvinnans heder att göra, tror Magnus Ljung. Mannen är satt att skydda de kvinnliga släktingarna. Klarar han inte det är han svag. Om mannens egen heder fläckas ifall mamman vanäras, ja, då blir det känsloladdat när något nedsättande sägs om henne.
Det kan vara frestande att peka ut katolska länders Mariakult som mammamotivets orsak. Men en sådan förklaring vore missvisande. Svärandet kring mödrar och systrar går utanför religiösa och geografiska gränser. Så till exempel är mammamotivet mycket vanligt i olika typer av arabiska och kinesiska dialekter och språk.
– Mammamotivet har inte med religion att göra, konstaterar Magnus Ljung.
Han erinrar sig VM-finalen i fotboll mellan Frankrike och Italien 2006. Frankrikes Zinedine Zidane skallade plötsligt en av motståndarna, Marco Materazzi. Det visade sig att våldet föregåtts av ungefär detta replikskifte:
– Ryck inte i min tröja! Du ska ju ändå få den efter matchen.
– Jag skulle hellre ta din syster.
Den förolämpningen från Materazzi var tillräckligt laddad för att Zidane skulle klippa till. Senare visade det sig att Materazzi inte hade en aning om huruvida fransmannen faktiskt hade en syster.
Att mammasvordomarna skulle avta i takt med kvinnans frigörelse, tror inte Magnus Ljung. De är så vanliga att man i vardagslag oftast glömmer innebörden.
Själv är han nyss hemkommen från USA.
– Där används ordet motherfucker titt som tätt – utan tanke på betydelsen. Flygplatspersonal sa ”I can’t find the motherfucker” och menade ungefär ”Var är fanskapet?”.
I de nordiska länderna är inte mamma ett laddat ämne. Alltså figurerar hon än så länge inte heller i svordomarna.
– Det handlar sannolikt om vilken ställning mamman har, och relationen till henne. Här i Sverige kopplas vanligen inte mannens anseende till hans mamma eller syster.
2005 gjorde Magnus Ljung en undersökning i Tensta. 38 tonåringar, nästan alla med utländsk härkomst, fick skriva ned de tio svordomar de ansåg vara vanligast.
– Mammamotivet kom på andra plats, efter fuck you. Kommer mammasvordomarna att spridas i Sverige trots att moderskulten inte är förankrad här? Det är en intressant fråga.
I ryskan är mamma det absolut vanligaste svordomstemat. Vanligaste svordomen är troligen Job tvojú mat som översatt betyder ”Någon knullade din mamma”. Däremot är religiösa teman inte så vanliga.
Polskan påminner mycket om ryskan, men mammamotivet är inte lika centralt.
– Kurwa! (prostituerad) är ett mycket vanligt utrop av förvåning. Det motsvarar ungefär ”Det var som fan!”.
– Men ryskan och spanskan är nog de språk där man svär mest, upplever Magnus Ljung.
Spanska svordomar kryddas ofta med religiösa termer.
– Hostia!, som betyder oblat, är ett väldigt vanligt utrop, säger Magnus Ljung.
Anspelningar på den heliga nattvarden förekommer ofta. Precis som i italienskan och grekiskan blandas svordomsmotiven. Exempel: ”Jag bajsar på oblaten” (Me cago en la hostia) och ”Jag skiter på Jesu apostlars alla 24 testiklar” (Me cago en los veinticuatro cojones de los apóstoles de Jesús) eller ”Den horan till nattvardsbröd” (La puta hostia).
Ett mycket vanligt utrop vid irritation i spanskan är joder! som motsvarar engelskans fuck!.
Fuck (som betyder knulla) är engelskans mest välkända fula ord. Det används i oräkneliga sammanhang. Med undantag för motherfucker är engelskan ett av de språk, vars svordomar inte kretsar kring kvinnliga släktingars heder.
Samma sak gäller tyska och nederländska. I Tyskland svär man mest på avföringstemat, till exempel scheisse (skit) och arschloch (rövhål).
Franska talas i både Frankrike och Kanada, men svordomarna skiljer sig en hel del. I Kanada finns en kyrklig koppling, som är ovanlig i den europeiska franskan. Vanliga utrop i Kanada är calice! (kalk), tabernac! (tabernakel) och baptême! (dop) för att uttrycka förvåning och irritation.
Arabiskan utmärker sig genom att man ofta svär vid något, till exempel sin systers heder eller vid någon berömd person. Dessutom svär man med tabubelagda ord precis som i andra språk.
Är då svordomar något som brukar anses fult även i andra kulturer? Jo, det tror Magnus Ljung och nämner det svenska uttrycket ”svära som en borstbindare”.
– Borstbindare var inget högstatusyrke. ”Svära som en kusk” och ”svära som en grönsakshandlerska” finns som motsvarande exempel i andra språk.
Men det är lätt att göra bort sig om man svär utomlands. Samma uttryck kan uppfattas som mycket grövre i en annan kultur.
– Var försiktig!
