– Faan! skriker fotbollsspelaren när bollen går utanför målet.

Det bestraffas med gult kort. Samtidigt svär sportmedarbetare i tv.

I samhället finns inga enhetliga regler för bruket av svordomar. Inte ens kyrkan vet riktigt hur de ska förhålla sig.

Språkrådet är Sveriges officiella språkvårdsorgan. Här kan vem som vill få råd i språkfrågor.

– Språkrådet har ingen allmän policy vad gäller svordomar, säger språkvårdaren Rickard Domeij.

Han citerar paragraf 11 i Språklagen: ”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.”

– Det kan tolkas som att myndigheter bör undvika svordomar, i synnerhet i skrift men även i kommunikationen utåt. Vad de anställda säger på kafferasten brukar däremot vara deras ensak, säger Rickard Domeij.

Ett relativt nytt dilemma uppstår när myndigheter ger sig in i sociala medier.

– I egenskap av myndighet ska språket på deras webbplats vara vårdat. Om någon annan uttrycker sig ovårdat eller olämpligt har de ansvar för att plocka bort exempelvis svordomar, säger Rickard Domeij.

Sveriges television anser sig ha ett särskilt ansvar för att vårda språket. De särskilda riktlinjerna för svordomar uppdaterades senast 2007.

– Många tittare hör av sig kring språkbruk, berättar Anna Stål Isaksson, t f chef vid SVT:s programsekretariat.

I filmer och dokusåpor flödar svärorden tämligen fritt.

– Vi vill inte ha omotiverade svordomar, men i vissa sammanhang, till exempel dramer, kan det vara motiverat. Vi ska ju spegla samhället och språket som det låter, förklarar Anna Stål Isaksson.

Det är dock en balansgång. Samtidigt som Sveriges television försöker spegla verkligheten vill man inte stöta bort publik.

– Men deltagare i debattprogram och människor som intervjuas måste få prata som de brukar. Samtidigt vaktar de flesta sin tunga när de är med i tv, tror Anna Stål Isaksson.

Sveriges television drar en skarp gräns mellan egna företrädare och andra medverkande. Enligt svordomspolicyn ska programledare, nyhetsuppläsare och reportrar avstå från att svära om det inte finns synnerliga skäl. Riktlinjerna gäller alla slags program, även sport.

Niklas Wikegård, sportmedarbetare och hockeyexpert, är känd för sin frispråkighet i tv-rutan.

– När pulsen och adrenalinet går upp, när jag blir engagerad, har jag svårt att hitta ord. Jag tycker själv att det är dålig svenska och kämpar med att komma bort från jargongen i ett omklädningsrum.

– Att svära låter inte vänligt och mjukt, det är inte en naturlig del av språket. I min vardag svär jag väldigt lite. Det låter inte trevligt, helt enkelt.

Niklas Wikegård känner inte till Sveriges televisions riktlinjer, men tycker att de stränga reglerna är bra. Att klubbarna i Stockholms fotbollförbund kommit överens om nolltolerans mot svordomar och könsord gillar han också.

– Vi vill ha en fotboll som präglas av glädje. Det ska vara en bra upplevelse för alla, motiverar Urban Hellsing, som jobbar med föreningsutveckling i Stockholms fotbollförbund.

Vid match leder alla könsord och uttryck av sexuell karaktär till grov utvisning (rött kort) direkt – oavsett varför de uttalas.

En spelare, oavsett ålder, som skriker fan, djävlar eller liknande riktat mot någon annan, utvisas också omedelbart. En sådan svordom rakt ut i luften, till exempel för att man missade målet, bedöms mildare. Då blir det gult kort, och utvisning först vid nästa gula kort.

Det är domaren som tolkar svordomens innebörd. Någon specifik ordlista över fula ord finns inte.

– Stockholms fotbollsförbund anser att reglerna ska gälla även inom klubbarna, men det är inget vi kan styra, säger Urban Hellsing.

Brommapojkarna tillämpar de stränga riktlinjerna även internt.

– Svordomar och könsord använder vi inte. Det är något av gentleman’s agreement, säger Tommy Söderström, sportchef på ungdomssidan.

– Vi börjar när barnen är små, då lyder de utan problem. De vänjer sig och vi har inga problem med detta.

Om en ung spelare svär flera gånger pratar tränaren med föräldrarna. Även föräldrar som själva svär brukar tycka att reglerna är bra, enligt Tommy Söderström. Överlag är Brommapojkarna noga med vett och etikett, som att skjuta in stolen efter sig och att tacka för maten.

Barbro Holmberg är mellanstadielärare på Brunnsängsskolan i Södertälje. Hon upplever inte svordomar som något stort problem.

– Förra hösten lät jag eleverna i min klass skriva ner alla fula ord de kunde. Sedan brände jag papperna. Syftet var att få barnen att sluta använda fult språk. Det höll i sig ett tag.

Den som svär blir tillsagd, men det är sällan föräldrarna kontaktas av den orsaken. Godis och tuggummi är vanligare skäl att ringa mamma och pappa. Däremot kan lärarna i sina skriftliga omdömen uppmana eleven att tänka på sitt språk.

Att svära i skrift upplevs oftast starkare än muntligt. Erik Larsson är chef för Bonnier utbildning, som ger ut läroböcker.

– Svordomar är i princip bannlysta. Undantag är rena citat, eller texter som handlar om just kraftuttryck, berättar han.

Orsaken är att svordomar kan upplevas stötande.

– I läromedel försöker vi lyfta fram ett bättre språk än det vi använder till vardags, förklarar Erik Larsson.

För skön- och facklitteratur är riktlinjerna helt annorlunda.

– Vi har ingen policy alls för svordomar. Alla ord är lika mycket värda. Ibland kan de vara ett medel, ibland ett hinder för att få fram det man vill, säger Martin Kaunitz, ansvarig för facklitteraturen på Albert Bonniers förlag.

Stockholms stad är en stor myndighet med 42 500 anställda. Där finns en kommunikations­policy, som gäller samtliga, om att i alla sammanhang uttrycka sig tydligt och begripligt.

– I synnerhet i protokoll och andra handlingar ska språket vara vårdat och respektfullt, säger Jany Plevnik på kommunikationsstaben.

Han har varit med om att kommunfullmäktiges ordförande gått in och sagt ifrån att ”så här får ni inte uttrycka er”. Det har varit när debatten blivit för aggressiv, och inte specifikt gällt svordomar.

Kyrkan är inte det första som förknippas med att svära. I höstas motionerade ledamöterna Karin Långström Vinge och Maria Kjellberg till kyrkomötet (Svenska kyrkans ”riksdag”) och föreslog nolltolerans mot svordomar och könsord. Bakgrunden var att en annan ledamot året innan använt uttrycket ”knulla folk i röven”.

– Vi reagerade starkt. Om språket någonstans ska vara vårdat, så är det i kyrkliga sammanhang, tycker Karin Långström Vinge. Vi funderade på om ett svordomsförbud skulle inskränka yttrandefriheten, men fann ingen motsättning.

Motionärerna trodde inte att de skulle behöva försvara sin uppfattning.

– Vissa gjorde sig lustiga över motionen. De efterlyste en ord­lista och undrade om det över huvud taget var ok att nämna helvetet.

Karin Långström Vinge är präst i Skövde. För henne är det självklart att ingen svär under exempelvis konfirmandlektionerna.

– Vi behöver zoner som är fria från kränkande språk, anser hon.

Det blev halv seger för motionen. Presidiet, som ändå håller på att se över kyrkomötets arbetsformer, ska överväga att införa etiska regler.