Kvinnorna blir allt yngre när de ringer öppenvården och själva erkänner: Hjälp! Det började med bag-in-box-vin, nu har jag inte längre någon koll
De som har utflugna barn och gärna tar ett glas efter jobbet söker allt oftare för sina sömnproblem, magkatarrer och höga blodtryck.
I studentåldern intensivdricker allt fler tjejer - dvs får i sig motsvarande en flaska vin åt gången. Eller mer.
Medan de flesta kan räkna kalorier, hålla GI-diet och sköta pointsschema från Viktväktarna, är det få kvinnor som vet att de på sin höjd kan dricka nio glas vin per vecka eller fyra glas per gång innan konsumtionen ökar risken för sjukdomar i framtiden.
Här talar vi om sju gånger fler vårddagar för hudbesvär, åtta gånger fler för neurologiska skador, vi talar om infertilitet, hjärt-kärlsjukdomar och njurbesvär som läkarna klart kopplar till ett för högt alkoholintag.
Riskbruk, kallas det, att man riskerar uppenbara problem men ännu inte etablerat ett klassiskt beroende. Det bygger på den gräns som forskarna i dag
dragit för det harmlösa, måttliga drickandet. För kvinnor gäller max 110 gram alkohol i veckan, vilket är drygt 1,5 flaska vin. Därefter kan man definitivt bli en av dem som kommer att söka vård för en massa diffusa besvär.

Låt oss slå fast det från början: Männen är långt värre än kvinnorna. De dör fem gånger så ofta i alkoholsjukdomar. Mer än dubbelt så många får skrumplever och de utsätter tredje part mycket oftare för våld och olyckor. Och bland kvinnorna i stort har betydligt fler problem med att män dricker för mycket än att de själva gör det.
Med den kraftiga ökningen sedan 1996 har kvinnor dock aldrig konsumerat lika mycket alkohol som nu. I dag dricker var sjätte kvinna definitivt för mycket.
På bara fem år märker beroendevården i Göteborg flera skillnader: Hos kvinnor över 55 år var det förut ovanligt med alkoholproblem. De som söker hjälp kan dricka en flaska om dagen och många klagar på det lättillgängliga bag-in-box-vinet som inte ger någon hjälp att hålla kollen.
- Det har alltid funnits
en grupp beroende som har psykiska problem i bagaget. Men den stora ökningen av problem handlar nu om förändrade vanor. Nu är det mängden intag som gör att många till slut utvecklar ett beroende, berättar Ann-Gerd Melin, verksamhetschef för beroendekliniken i Göteborg.
Sven Andreasson, alkoholläkare och ansvarig för Riskbruksprojektet som från den 1 april kommer att drivas av Folkhälsoinstitutet, säger samma sak:
- Två av tre kvinnor som dricker för mycket har i dag ingen underliggande psykiatrisk sjukdom. De har inga sociala bekymmer eller för få vänner, tvärtom: De med många vänner dricker mer. Det är risken av att ha kul vi pratar om, ler Sven Andreasson.

Hur hjälper man dem som dricker för mycket för att de har kul?
- Det är just det. Ångest är jämförelsevis något konkret som doktorn eller sköterskan kan göra något åt. Här handlar det om att man druckit på sig andra sjukdomar, att det som i dag har blivit ett normalt drickande helt enkelt påverkar hälsan.
Riskbruksprojektets syfte är att samhället
inte ska behöva vänta tio år med att ta tag i de rusrelaterade sjukdomar som går att identifiera redan nu, förklarar Sven Andreasson och konstaterar: Alkohol är giftigt och hjärnan skadas först - långt innan vi blir beroende. Sedan påverkas alla biologiska processer i kroppen och alla organ, inklusive hjärtat.
Alla SvD talat med nämner samma psykiska och fysiska hälsoeffekter som vetenskapligt bevisat beror på alkoholen: Högt blodtryck, sömnproblem och psykisk känslighet. Depressioner, ångest och minnesluckor.
Men de som kommer till vårdcentralen eller företagshälsovården söker hjälp för något de mest upplever som diffusa besvär. Samtidigt frågar distriktsläkarna sällan om mängderna alkohol de får i sig. Detta har många orsaker: Man ser inte på sina patienter med de ögonen och ämnet är minst sagt känsligt.
- Kvinnor söker vård oftare än män, sannolikt också för alkoholrelaterade problem. Men de upptäcks sämre än män, berättar Fredrik Spak på forskningsprogrammet Women and Alcohol in Gothenburg, WAG.
Även riskkonsumenter i högre socialgrupper upptäcks sämre än de i lägre. Det beror på våra föreställningar.

Fredrik Spak menar att de flesta tänker på missbrukare som en person med ganska långt gånget missbruk. Nu handlar det om att inrätta rutiner för att upptäcka både kvinnor och män i ett tidigare skede - helst tio år innan det blir problem, enligt Sven Andreasson:
- Det är då tillräckligt många är vanliga patienter. Det skulle spara sjukvården många läkarbesök.
I år satsar Socialdepartementet 17 miljoner kronor för att primärvården ska bli bättre på att våga ställa frågan hur mycket dricker du egentligen? Enligt regeringsbeslutet i november måste varje landsting satsa samma summa som bidraget från staten.
När Sven Andreasson undervisar distriktsläkarna ber han dem nämna de hälsoproblem som kan kopplas till hög alkoholkonsumtion. Sedan skriver han upp dem på en white board.
- Tavlan blir fylld med diagnoser, säger han. Hudbesvär, synproblem, neurologiska symtom. Allt är sant, det beror på att man
dricker för mycket. Men de stora kategorierna som ångest, oro, depression och sömnstörningar, som är så starkt förknippade med alkohol - där kan man konstatera att läkarna ändå inte frågar sina patienter om dryckesvanorna.
Det svåra är att hitta ett respektfullt förhållningssätt, förklarar han. Det ska inte vara anklagande och inget överförmynderi. Ibland räcker det med att fylla i ett frågeformulär om sin alkoholkonsumtion - ”de flesta blir själva tagna, både yngre och medelålders”.

Är de ärliga då?
- Ja, formulären är inte så fixerade vid mängderna utan handlar mer om hur man tänker, känner och reagerar inför sitt drickande. Har det föranlett kommentarer från omgivningen? Eller har man försummat sociala förpliktelser för att dricka?
Riskbruksdrickande betyder per definition att man inte är beroende. Alltså går det att fortsätta dricka måttligt, bara man drar ned på mängderna. Sven Andreasson säger att det kan räcka med ”att sluta ta en öl eller ett glas vin på torsdagarna” för att slippa högt
blodtryck och hjärtinfarkt.
- De behöver inte avstå för all evighet, men återta kontrollen, konstaterar Ann-Gerd Melin.
Många med hög- eller riskkonsumtion ändrar sitt beteende redan efter att någon på vårdcentralen väckt frågan. Och effekten kan vara betydande: Enligt en uppmärksammad undersökning bland medelålders riskbrukande män i Malmö halverades deras sjukvårdskonsumtion medan deras sjukfrånvaro minskades med 40 procent bara genom rådgivning och leverprover.
- Kan man nå riskbrukarna och göra något åt gruppen medelålders drickande kommer det att ge tydliga utslag, säger Sven Andreasson.

Men då har man ju redan hållit på ett tag?
- Ja, de som dricker mest - 20-25-åringarna - har ju inte börjat bli ”kunder” hos oss, konstaterar Magnus Geirsson, distriktsläkare på Norrmalms vårdcentral i Skövde och doktorand i socialmedicin vid Göteborgs universitet.

Enligt en attitydundersökning om alkohol som han genomfört bland distriktsläkarna i Skaraborg säger sig två av tre ha svårt att identifiera
riskbrukare utan uppenbara tecken på storkonsumtion.
Därför har han utarbetat ett frågeformulär som patienterna kan besvara över datorn och som ska underlätta för läkarna att ta upp frågan om hur mycket de dricker, egentligen. Sedan kan de tillsammans analysera om det handlar om riskbruk, missbruk eller beroende.
- Ofta är det först på alkoholmottagningarna man pratar om problemen, men de har ju funnits där långt före dess. Här finns ett stort mörkertal inom distrikts- och sjukvården, tror Magnus Geirsson.
- Det är inte svårt att få folk att minska drickandet om de får veta att alkoholen bidrar till den sjukdom de har.