Borta läskigt, hemma tryggt! När omvärlden snurrar allt snabbare och känns mer oförutsägbar, söker vi en trygg hamn i våra hem: drar ner rullgardinerna, puffar till kuddarna, kryper upp i soffan med en fluffig pläd och värmer oss mentalt framför den sprakande brasvideon.

Detta förutspådde den amerikanska trendanalytikern Faith Popcorn redan i början av 1990-talet. I boken Popcornrapporten beskrev hon framtidstrender och en av de viktigaste var just ”cocooning” – detta att boa in sig i sitt hem som i en kokong.

–Visst fick hon rätt. Men egentligen är det en långtidstrend som började redan på 50-talet. Det som hänt är att vi successivt ändrat syn på våra bostäder. Från att ha varit just ”bostäder”, som erbjuder tak över huvudet, har de blivit ”hem”, där stora delar av våra liv förväntas utspela sig, säger Mats Lindgren, vd för Kairos Future Group, som jobbar med omvärldsanalys och framtidsforskning.

Mats Lindgren tror – i likhet med Faith Popcorn – att det stora intresset för hemmet beror mycket på att vi behöver en ”reträttpunkt” att återvända till för att hämta nya krafter när de yttre påfrestningarna blir för stora.

–Många upplever arbetslivet som stressande och krävande. För att orka med behöver vi en växelverkan mellan olika typer av aktiviteter. Har man ett intellektuellt krävande jobb under dagen, måste man få blåsa rent huvudet under kvällen.

Den renoveringsiver som vi sett under senare år är också ett utslag av ”cocooning-trenden”. Ju mer tid vi tillbringar inne i våra kokonger, desto mer motiverade blir vi att göra dem så snygga och hemtrevliga som möjligt. Det ­senaste decenniet har det därför renoverats och möblerats om som aldrig förr. Såväl möbel- som byggvaruhandeln har haft en ”fantastisk” utveckling under 2000-talet, konstaterar Handelns utredningsinstitut.

Stigande bostadspriser under lång tid har också bidragit till att renoveringsprojekten alltmer har kommit att bli lönsamma kapitalinvesteringar.

–Jag tror att hemmafixar-trenden kommer att hålla i sig, men konsumtionsmönstren ändras nog en del. Nu när räntorna stiger och bostadspriserna sjunker, lånar man kanske inte ett par hundra tusen kronor för att göra om köket utan satsar istället på att få det hemtrevligt genom att köpa lite billigare inredningsprylar, säger Mats Lindgren.

”Timell-effekten” och ”Ernstfebern” går också hand i hand med en annan trend som är särskilt tydlig i Sverige – nämligen att det är fint att vara kreativ. Tillsammans med övriga Skandinavien, Italien och Japan, ligger vi i topp när det gäller att värdesätta kreativitet och fantasi som personlig egenskap.

Svenska folket målar, snickrar och kaklar därför som få andra nationaliteter.

–En tysk civilingenjör skulle aldrig få för sig att lägga om taket själv under semestern, men här i Sverige ser man även höginkomsttagare hoppa i arbetsbyxorna och greppa hammaren under sommaren, säger Mats Lindgren.

Vissa känner förstås stolthet och genuin glädje över att ha åstadkommit något ”med egna händer”. Men för många handlar det också om att spara pengar.

–De höga marginalskatterna har gjort det dyrt att låta fackmän utföra jobbet och därför har det etablerats ett ”gör-det-själv-beteende” i Sverige.

–Historiskt har vi dessutom varit ett jämställt land med relativt liten överklass. Att kunna fixa saker själv har därför setts som något hedervärt. Sådana djupt liggande föreställningar kastar man inte av sig på några generationer. Fortfarande är det därför status bland svenskar att inte ha tummen mitt i hand, säger Mats Lindgren.