”Bilden av svenskar förändras”

TYPISKT SVENSKT Trots att nationalkaraktär numera anses vara ett förlegat begrepp lever diskussionen om vad som är typiskt för olika folkgrupper. Författaren Göran Palm lät en grupp studenter med utländsk bakgrund ge sin syn på svenskar.

Är det här den nya bilden av svensken - en fjäril just utstigen ur sin puppa?

Är det här den nya bilden av svensken - en fjäril just utstigen ur sin puppa?

FOTO: Illustration: Guje Engström

Hur är svenskarna? Fram till någon gång efter förra sekelskiftet fanns det en levande diskussion här i landet om hur vi är. Då kunde man i en svensk uppslagsbok från 1918 slå upp ordet ”Svenskar” och läsa om våra främsta nationaldrag: tröga, lata, storvulna, uppfinningsrika och självständiga.

Diskussionen dog någon gång på 30-talet och i dag letar man förgäves efter uppslagsordet ”Svenskar” i Nationalencyklopedin.

Nu gör författaren Göran Palm och några till ett litet försök att väcka diskussionen till liv igen i intervjuboken ”Det är Sverige som avviker” (Karneval). I boken samtalar utländska studenter vid Södertörns högskola bland annat om hur det var att komma hit och hur de ser på svenskarna.

– Allt förändras och bilden av svenskar som reserverade och blyga stämmer inte riktigt längre. Den yngre generationen håller på att ändra detta. Det har blivit mer öppet att prata om skillnader och en sådan diskussion är befriande. Det ger sanningen en större utbredning, säger Göran Palm.

En öppen diskussion ger honom också rätt att ha synpunkter på flera av de utländska studenterna. De pratade mycket om respekt för äldre men kom nästan alltid för sent till avtalade möten med den 76-årige Göran Palm och lärarna på Södertörn.

– Ta syrianen från Turkiet som blir chockad av unga svenskar som skriker ”käringdjävel” åt en kvinna och som inte kan förstå bristen på respekt för äldre. Eller de som tycker det finns en befriande brist på hierarkier i Sverige. Eller när till och med europeiska studenter förvånas av den långt gångna sekulariseringen här. Det får en att tänka efter, säger Göran Palm.

Boken har fått sin titel av Maureens berättelse. Hon har rötterna i Zambia och Uganda och fäste sig just vid svenskarnas brist på respekt för äldre – något som hon fortfarande inte vant sig vid.

”Att man säger du till en lärare. Jag har försökt lära min dotter att visa respekt, men förstår att det är hopplöst. Jag har rest väldigt mycket och bott i många länder, men den svenska respektlösheten mot äldre har jag inte mött någon annanstans, den är unik. Det är Sverige som avviker.”

Alireza från Iran blev förvånad när hon var hemma hos en svensk familj som skulle äta – och inte blev inbjuden att dela måltiden med dem:

”Hör du, klockan är fem och vi ska äta. Så antingen stannar du kvar eller också går du hem!”

Flera fäster sig vid – och uppskattar i många fall – bristen på hierarkier i det svenska samhället. Chafic från Libanon och Algeriet:

”Min pappa har jobbat mycket i Mellanöstern och där är ens chef något helt annorlunda än vad ens chef är här i Sverige. Här i Sverige kan jag gå in och prata med min chef utan att han har kallat in mig. När jag åker till Libanon och berättar att jag bara har gått in och pratat med min chef i Sverige så tror dom inte på mig.”

För ett antal år sedan gjorde vi på SvD samma sak: Frågade en rad icke-svenskar hur de ser på Sverige och oss svenskar. Svaren varierade förstås beroende på var man kom ifrån, vad man själv hade med sig för kultur i bagaget.

Det är tyst i Sverige, var en vanlig kommentar då. Att det är så finns det viss forskning som stöder. Enligt en studie från slutet av 90-talet tutar till exempel de svenska bilisterna minst i Europa.

Vi är lågmälda. Tycker en del.

”Det är verkligen tyst här i Sverige, tycker jag. Vi har kommit till De stummas land. Har de inte någon tunga i munnen”, berättade Georgio som kom hit från Italien på 40-talet.

Men allt är relativt. Finnar som etnologen Åke Daun talade med karaktäriserade svenskar som ”fruntimmersaktiga” eftersom vi enligt dem pratar mycket och har lätt för att komma till tals med vem som helst.

Bristande social begåvning är emellertid något som återkommer. I en amerikansk, relativt -seriös, guidebok över Skandinavien listar författaren de yrken som inte passar oss:

• Skvallerkolumnist

• Talk-show-värd

• Primalskriksterapeut

Och de som passar:

• Fyrvaktare

• Forskare

• Jordbrukare

Gilberto från Brasilien tyckte, då på 90-talet, att de fester han bjöds till i Sverige mest liknade sammanträden:

”Nu ska vi prata om det här ämnet, bordet runt. Så går det varvet runt, var och en framför sin åsikt och så byter man ämne. Och så går det ämnet varvet runt till var och en i tur och ordning.”

Kanske är det så att detta håller på att bli historia, att vår sociala fumlighet är på väg att gå i graven med en yngre generation som är helt annorlunda.

Payandé från Iran fascinerades av det ideliga tackandet i Sverige.

”Jag förstod att det där med Tack var ett kodspråk, att det var viktigt att säga det vid rätt tillfälle. Det krävdes intuition och tog tid att lära sig. Och så gjorde man fel.”

Och fel gjorde hon. I en etikettbok hade hon läst att man tackade för senast i Sverige. Så dagen efter en middag som höll på till efter midnatt, sökte hon upp den svenske värden som satt i sammanträde:

”Jag knackade på, stack in huvudet, vände mig till honom och sa: Tack för i natt.”

Frågan är varför diskussionen om den svenska nationalkaraktären mer eller mindre tystnade på 30-talet. Någon för fram synpunkten att vi vid den tiden satte igång med att bygga folkhemmet och att vi då upphörde att vara på något speciellt sätt. Att vi blev normala och moderna och så som det är tänkt att en människa ska vara. De – icke-svenskarna – är färgstarka, exotiska, har konstiga vanor och ritualer medan vi bara lever alldeles vanligt.

”Detta märkliga land som döljer sitt verkliga ansikte. Denna kompakta nation utan nationell känsla. Svenskheten har alltid varit så naturlig att svenskarna till och med tror att de saknar nationalkaraktär”, skrev ekonomen Mauricio Rojas med rötter i Chile. Det var på 1990-talet.

Svenskarna är konflikträdda och vill precis som danskar och japaner nå konsensus. När den amerikanska författarinnan Susan Sontag var här på 60-talet betecknade hon den svenska konflikträdslan som ”nära nog patologisk”.

Etnologen Åke Daun beskriver den så här:

”Det är också sant att de flesta svenskar skulle föredra att fortsätta en verksamhet med inkompetent personal hellre än att utsätta sig för obehaget att tala allvar med någon, såra känslor och utsätta sig för fientlighet”.

Så skrev han i början av 90-talet. Gäller det också i dag?

Någon beskrev svenskarna som svårbegripliga, som att vi alltid lämnar ett frågetecken efter oss. Och så förstås detta att ett besök hemma hos en svensk ska avtalas långt i förväg. Och att den avtalade tiden ska hållas.

Det hade Gilberto från Brasilien börjat vänja sig vid. Numera blev han irriterade när han var hemma i Brasilien och kompisarna inte passade tiderna.

”Jag skulle vilja ha det som någonting mitt emellan Sverige och Brasilien”, sa han.

Kaimei från Kina fascinerades av svenskarnas förhållande till döden som hon tyckte var fantastiskt. Hon fann det märkligt att vi har kyrkogårdar mitt i stan och kan bo med utsikt över grav-stenarna.

”Att Ingmar Bergman kunde göra en så djupt filosofisk film som ´Sjunde inseglet´ på 50-talet när ekonomin blomstrade avslöjar en intressant mentalitet hos svenskarna. Ni är livsfunderande”, sa hon.

Payandé från Iran hade svårt att finna ord när hon bekantade sig med vårt förhållande till naturen:

”De ord svenskar använder när de beskriver naturen. Du förstår, detta språk är lyriskt! Jag häpnar. Det är som den store persiske -poeten Omar Khayyam. Jag har aldrig betraktat svenskarna som ickereligiösa.”

  • Kopiera sidans adress
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!
Gripennota

Missade affären kostar svenskarna miljarder

Schweiz avhopp blir dyrt för de svenska skattebetalarna.

Så står sig Jas mot superplanet

bilder

SvD jämför USA:s dyrgrip med nya Gripen E.

Fortsatt högtryck i försvarets operation

200 man

Ubåtsinsatsen inne på sjunde dygnet.

Se de unika bilderna inifrån Nordkorea

Bevakad fotograf på nordkoreansk landsbygd.

Webb-tv

Mataffär besöktes av högst oväntad kund

fångat på film

Gick runt bland mathyllorna.

Är det någon som gör något för tiggarna?

Brännpunkt

Öppen fråga till Europaparlamentarikerna.

Hur går sparandet, finansministern?

Andersson utklassad av Damberg i det privata.

Försvaret jagade ryskt spionflygplan

MOT SVERIGE

Planet kränkte Estlands luftrum.

”Känner mig som
en trappistmunk”

Berglins

Om svenska mäns sexualvanor.

Klarar du mattedelen på högskoleprovet?

2 dagar kvar

Kan du kvantitativa jämförelser?