Jag förstår verkligen vad Thomas Toivonen menar med att många människors gissel idag kan härledas till civilisationens påtryckningar, såsom att skaffa arbete, bostad, körkort, bil och försäkringar på allt du äger. För du ska ju helst äga så mycket som möjligt. Jag kan själv ibland känna att jag bara vill be alla att stanna upp, låta mig vara ifred och själv välja vad jag vill göra.

Dock tror jag inte att det är möjligt att helt och hållet gå tillbaka till hur man levde på stenåldern. Under den riktiga stenåldern strävade människan efter utveckling och för att finna medel för att förenkla vardagen, för då fanns det ingen annan väg att gå än framåt. Nu när vi har kommit väldigt långt, kanske för långt i vissa avseenden, vill vi tillbaka. Det blir lite av ett ­Moment 22.

Jag tror nog att det bästa vi kan göra av vår situation är att försöka bromsa, hålla vår vardag så enkel som möjligt fast inom ramarna för vad miljön klarar av helt enkelt. Det är vägen till inre lugn, tror jag. /Mari B

Västerlandets konsumtionskultur sprider sig över världen och för egentligen inget gott med sig. En förförisk kultur som kör över gamla kulturers visdomar och värdegrunder med sitt ­materiella överflöd. Den materiella standarden ökar visserligen men i slutändan minskar oftast människornas livskvalitet.

Som löneslavar på annan ort tappar vi kontakten med familjer, kompisar, nära och kära. ­Ensamhet blir till ett problem på alla platser där konsumtionskulturen får fäste. Alkoholism, narkomani och andra sinnesrubbade aktiviteter kommer som ett brev på posten. Människorna blir även berövade sin kreativa förmåga att skapa och odla i sin vardag.

I konsumtionssamhället ska de flesta göra samma tråkiga syssla hela dagen för det gäller att producera och konsumera. Vår kultur förvandlar oss till ”komfortomaner”. Som sådana väljer vi troligen att gå under framför att ge upp minsta lilla komfort. Den rådande kulturen är att likna vid en ohejdbar masspsykos som kommer att föra mänskligheten likt ett lämmeltåg över stupet. Det är dock skönt att arten lämlar alltid tycks överleva trots detta märkligt masspsykotiska beteende. /Johan Stenvall

Det är självklart att vi måste vara rädda om miljön, men klimat-domedagsprofeterna, som baserar sin skrämselpropaganda på datamodeller och ensidigt ­urval av klimatforskare, skapar snarare kaos än förståelse hos allmänheten. Man kan fråga sig om det är avsikten? Eller är det helt enkelt så att man, enligt ­beprövad taktik, höjer rösten då argumenten tryter?

Det finns turligt nog aktörer, som vi främst hittar på nätet, som söker att nyansera och ­balansera debatten, till exempel ”The Climate Scam”, och ”Stockholmsinitiativet”. Synd bara att klimathysterin tillåts överskugga många akuta problem för mänskligheten, ­såsom krig, malaria, vattenbrist och svält, där skattebetalarnas pengar skulle kunna ge bättre resultat än i klimatalarmisternas fickor. /Iven R

Det är lätt att kritisera vår civilisation. Den får bära skulden för allt från miljöförstöring och krig till fysisk och psykisk ohälsa. Tydligen är många missnöjda och omprövar det liv de ­lever. En del kommer då fram till att de vill leva på ett annat sätt: I harmoni med naturen, helt eller delvis avskärmade från den ­moderna civilisationen, så som vi har fått läsa om i Idag-artiklarna. Det är ­utmärkt. Sluta klaga och börja leva, på ett sätt som du kan vara nöjd med och stå för.

Samtidigt måste vi inse att en enda livsstil inte kan passa alla, och det är ingen mindre än vår förhatliga civilisation som ger oss möjligheten att välja. Vi kan välja att leva stenåldersliv och leva av det naturen ger, och kanske komplettera det med stormarknaderas avfall som freeganerna. Vi kan också nöja oss med att köpa ekologisk mat, ­eller fortsätta köra suvar och åka till Thailand om det gör oss lyckliga.

På stenåldern fram till industrialismen hade de flesta inget val, vilket ledde till mindre miljöpåverkan, kanske mindre ”stress”, men däremot fick man räkna med ett ganska kort liv, ofta präglat av svält och andra ­umbäranden.

Nu har de som vill möjlighet att kombinera det bästa av två världar. Det är bra. Granska och kritisera gärna civilisationen men glöm aldrig allt det fantastiska som den har gett oss: ­utbildning, sjukvård, kultur, lättillgänglig mat året runt. Miljöproblemen och informationssamhället må orsaka stress, men kan den jämföras med stressen från det som vi i västvärlden nu är mer eller mindre förskonade från, så som blodiga inbördeskrig, barnadödlighet, obotliga farsoter, slaveri och svält? /Nicole Schulman

Framtiden för vår värld är varken ljus eller mörk. Det beror på vad man menar med ”vår värld”. Menar man vissa delar av mänskligheten, hela mänskligheten, naturen eller till och med alla former av liv? Teknologiskt och sett till levnadsstandarden ser framtiden ljus ut, i vilket fall för den rika delen av mänskligheten.

För ”naturen” ser framtiden dock mörk ut, om man menar ”naturen” som den ser ut idag. Men livet i alla dess former kommer troligen överleva alla katastrofer som kastas mot den. Att tala om ljus och mörker i det hänseendet är ju inte lönt.

Vi kommer att få det bättre och mer bekvämt men frågan är om vi kommer att få mer livskvalitet och livsglädje? Att världen förändras är klart. Men låt förändringen vara så human som möjligt; gör någonting emot klimathotet, utan att för den skull bromsa utvecklingen. /Niclas

Vi människor verkar vara skapta så att vi inte alltid är nöjda med det vi har. Att ”leva” två veckor på ett läger är inte samma sak som att bo och leva mitt i naturen. Då måste man sköta och ta hand om sig själv på helt annat sätt.

Jag tror inte dagens stadsmänniskor skulle klara sig lång tid ute i skogen. Det är väldigt glamouröst att campa ett par veckor i skogen eller vandra i fjällen. Men att hämta vatten två kilometer bort, ta hand om djuren, leva utan stormarknad är något annat.

Ja, vi måste göra något för att rädda vår planet. Det tror jag inte vi gör genom att leva ett par veckor nära en stormarknad. /Vlado

Vi kan bara hålla en sanning i huvudet åt gången verkar det som. För ett par år sedan kämpade Bono för att utrota fattigdomen. Enda sättet att göra det är att öka produktionen på Jorden. De senaste trettio åren har hundratals miljoner människor lyfts ur fattigdom. Om klimatalarmisterna får som de vill och vi slutar resa, handla och satsa på tillväxt kommer många att åter kastas tillbaka i svält och misär.

Samtidigt sätter tillväxten press på miljön. Vi har en målkonflikt. /Markus

Tveklöst bör vi bromsa utvecklingen. Livet går väl inte ut på tillfälliga kickar eller annat som bara är tillfälligt meningslöst tidsfördriv. Är inte det viktigaste att fylla våra liv med inre tillfredställelse, vilket är helt omöjligt om vi fortsätter jakten på att tillfredställa vårt ego. Inre tillfredställelse får vi genom att se till helheten, så att det vi gör och tänker gynnar alla, inte bara oss själva. Vi bör ta vara på sådant som faktiskt var bättre förr och det som är bättre nu, men inse när det är nog. /Maria

Har bara en sak att säga: Jag hade blindtarmsinflammation förra veckan, med operation och hela köret. Det enda jag låg och tänkte på var hur otroligt tacksam jag var för att det: 1. är möjligt att diagnostisera, 2. är möjligt att operera så jag slipper dö i bukhåleinflammation, och 3. att det finns smärtstillande och narkos så jag slipper smärtan.

Bara det räcker för mig att aldrig vilja återgå till nån annan tid än idag. /Martin

Stenåldern kräver helt andra kompetenser. Att leta mat och elda, det är bara en fantasi. Att leva som på stenåldern kräver ett helt system, som att umgås, uppfostra barn, samla föda, organisera familjen/gruppen/släkten/stammen. Stackars barn som inte inser hur komplicerat det är, och måste vara, att vara människa. /Jonas

En viktig sak som Johan Rockström glömmer är att ekonomerna måste ställa om och inte betrakta befolkningsminskning som stagnation. Vi måste skapa en ekonomi för en stabil och minskande befolkning och inte bara förutsätta expansion. /Expansion