Exceptionella förmågor har alltid fascinerat människan. Genom tiderna har en rad epitet använts för att beskriva personer som besitter dem: genier, underbarn, supertalanger… I Sverige används termen ”särbegåvad” för en individ som förvånar omgivningen genom sin osedvanliga förmåga inom ett eller flera områden.
Skillnaden mellan dumhet och genialitet är att geniet har sina begränsningar.
Albert Einstein
Myterna kring de särbegåvade är många. Som att de utgörs av en grupp nördar med tjocka glasögon, udda specialintressen och dålig social kompetens. Eller att de skulle klara sig utan särskilda insatser från skolans sida.
Idagsidans nya serie slår hål på dessa myter. Även den smartaste elev kan misslyckas i skolan – just på grund av sin särbegåvning. Enligt en svensk studie uppfattade nio av tio särbegåvade personer skolåren som en väldigt mörk tid.
Internationellt har intresset för särbegåvning ökat kraftigt de senaste 30 åren. I USA testar vissa delstater hela elevunderlaget för att hitta framtidens talanger och i Brasilien dammsugs kåkstäder efter oupptäckta särbegåvade barn som sedan erbjuds gratis specialundervisning.
De forskare som studerat hur särbegåvningar tas om hand inom den svenska skolan, beskriver dock Sverige som fortsatt inneslutet i en ”glasbubbla” av ointresse och okunskap när det gäller fenomenet särbegåvning.
Att satsa resurser på de högt begåvade eleverna är inte heller helt oproblematiskt: ”Ska vi ägna oss åt att definiera genier i stället för att hjälpa barn som halkar efter i skolan?” undrar många och befarar att två missgynnade grupper ställs mot varandra.
Men från samhällets sida tycks en attitydförändring vara på gång. Nästan 40 år efter att det första idrottsgymnasiet startade, gav Skolverket 2009 klartecken för spetsgymnasier med akademisk inriktning. Nästa höst dras en liknade försöksverksamhet igång inom grundskolan.
I den nya läroplanen som trädde i kraft i höstas lyfts också de särbegåvades behov fram: ”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.” Och för några veckor sedan delade Kungliga Vetenskapsakademien ut en miljon kronor till ett forskningsprojekt som ska ta reda på hur samhället tar tillvara intellektuellt begåvade barn.
Så kanske håller synen på särbegåvning sakta på att ändras. Vissa talar faktiskt om nördens återkomst – och revansch.
