Sophie och Marie Jonasson, tvillingarna vi fick läsa om i fredags, skapade tidigt ett eget språk. Ett språk som bara de förstod. Det var inget medvetet, det blev bara så. Eftersom de var mest med varandra, eftersom Marie förstod vad Sophie sa, även om hon bara sa halva ord eller halva meningar. Eftersom det ibland kunde räcka med en min eller en nick. Till slut var deras språk så skilt från svenskan, att deras föräldrar måste be om översättning, när Marie och Sophie pratade med varandra.

Försenat språk
Nej, det är inte vanligt att tvillingar har ett helt eget språk. Oftast handlar det bara om att de använt varandra som språkmodell och suddat till orden på barnspråksvis. Men tvillingspråk förekommer och många forskare har angett det som en av förklaringarna till att tvillingar generellt är något senare i språkutvecklingen jämfört med barn som fötts ensamma.
- Ensamfödda barn härmar i första hand en vuxen eller ett äldre syskon, medan tvillingar i stället ibland härmar varandra. Ett helt eget språk mellan tvillingar var förmodligen vanligare förr då barn lämnades i fred mer än i dag. Man hade inte tid och inte heller någon känsla för att det var viktigt att prata med barn, säger Britta Alin Åkerman, fil dr, docent i pedagogik och psykolog, verksam vid Institution för specialpedagogik på Lärarhögskolan.
I arbetet med sin avhandling ”Dom är ju två!” har hon bland annat undersökt tvillingars språkutveckling. Ett helt eget språk har inte förekommit bland barnen i hennes undersökning.
- Men jag kunde se att de vid 18 månader hade jollerramsor som bara de begrep.
Precis som andra barn kan tvillingar vara helt normalt, sent eller tidigt utvecklade. Men - i genomsnitt - är de framförallt i förskoleåldern, sena vad gäller språket.
Det kan innebära att de sagt sitt första ord senare än andra barn, att de talar i kortare meningar och att de har svårare att hitta ord för det de vill säga eller har problem med uttalet. Tvillingar lär sig också sina namn senare än ensamfödda barn, de lär sig jagbegreppet senare och kan säga ”jag”, men mena också sin tvilling.
Ett sätt att förklara det är det egna språket. Andra sätt är att tvillingar ”delar” språk i högre grad än ensamfödda barn.

Britta Alin Åkerman talar om samspelet, med och utan ord, mellan föräldrar och barn. Om hur föräldrarna anpassar både sina rörelser och sitt tal så att barnen blir nyfikna och uppmärksamma. Hur barnet med hjälp av framförallt ögonkontakt blir fångade, intresserade och till slut jollrar, det vill säga svarar föräldern. Men - redan som mycket, mycket små är den som sköter tvillingar hela tiden splittrad i sin uppmärksamhet. Typexemplet är blöjbytessituationen. Britta Alin Åkerman pratar om hur mammans händer pysslar med det ena barnet, medan blick och tal pendlar mellan barnen: det på skötbordet och det som väntar på sin tur. Konsekvensen kan bli att barnen både känner sig avvisade av sin mamma och nära henne. Som försvar i den förvirrade situationen, tror Britta Alin Åkerman, utestänger barnen delvis signalerna och den viktiga dialogen och därmed grunden för språkinlärningen.

Ostörd stund varje dag
- För att ett barn ska stimuleras och lockas att jollra krävs ögonkontakt med en vuxen.
Det är nu som det är när man får tvillingar, att de är två bebisar och att man inte kan jollra ostört med bara det ena barnet långa stunder. Vad man däremot kan göra som förälder är att vara medveten om problemet och försöka ta sig en ostörd stund varje dag med varje barn för sig.
När barnen blir äldre, kan man också se till att inte rikta samtal till tvillingarna tillsammans. Frågar man ”hur mår ni?”, finns det en risk att den ena för bådas talan. Det är inte ovanligt att tvillingar sins emellan delar upp egenskaper, kunskap och roller. Britta Alin Åkerman mötte en gång bland annat en tvilling som sa ”varför ska jag kunna läsa, det kan ju Kalle!”.
En annan viktig förklaring till tvillingars sena språkutveckling är för tidig födsel. (Se rutan här intill.)
- Födelsevikten påverkar barnets hjärnmognad och därmed språkutvecklingen. Barn som är för tidigt födda eller är små för tiden, har inte hunnit mogna lika mycket. Det blir en fördröjning på hjärnans utveckling.
Tidigare sa man att de vid fyra års ålder borde ha tagit igen det, men enligt våra undersökningar visar de sämre resultat både vid åtta års ålder och i samband med mönstringen.
I Britta Alin Åkermans undersökning var tvillingpojkarna de som hade mest problem.
- Språk har med hjärnmognad att göra. Pojkar föds oftare för tidigt och vårdas oftare i kuvös. Tjejers hjärnor mognar tidigare än killarnas. Vid fem års ålder kan det vara upp till ett års skillnad i utvecklingen hos ett pojk/flicktvillingpar.
Ofta är det inget problem med att vara något sen i utvecklingen. Men när barnen är sena fortfarande då de börjar skolan, kan det vara krångligt. Ett barn som inte riktigt förstår, som inte hänger med, börjar ofta ”stöka” och uppfattas som okoncentrerat.

Låg födelsevikt
- Många barn med koncentrationsproblem visar sig vara lågviktiga vid födelsen. Är man medveten om detta från början kan man lägga extra omsorg om det för tidigt födda barnet och förebygga problem. Inte extra mycket leksaker och stimulans, utan extra mycket lyhördhet.
Så är också koncentrationsproblem extra vanligt bland tvillingar. Förutom att eventuellt vara för tidigt födda eller lågviktiga, har de från första stund sällan varit ensamma och tidigt vant sig vid att ständigt bli avbrutna.
Känner man inte till orsaken, utan konstaterar bara att barnen har svårt att sitta still och att de lär sig långsamt, är det lätt att barnen blir sämre än de annars skulle vara.
Alla dessa problem kring för tidigt födda, är det vikt och en omogen hjärna som är problemet, eller är det att de så tidigt fått sakna mammas och pappas trygghet?
- Det är svårt att uttala sig om. Oron och ambivalensen från föräldrarna finns med. Det är klart att det måste påverka barnen.
- Förmodligen är det en kombination av medicinska förutsättningar som hjärnmognad och psykiska förutsättningar.

Vad kan omgivningen, föräldrar, daghem och skola göra för att kompensera problemen kring att vara tvilling?
- Man måste vara medveten om att en kommunikativ relation är viktig. Att prata med var och en, låta tvillingarna uppleva olika saker så att de inte behöver konkurrera om sin berättelse om vad de gjort. Och att se till att lyssna på båda lika mycket. Kunskap om tvillingars särskilda relation är viktig. Genom stimulans och extra stöd, kan det som är negativt uppvägas, säger Britta Alin Åkerman.

Om tvillingar är sämre på språk är de bättre än andra på något annat?
- De har en styrka hos varandra. Tvillingar är ofta populära bland kompisar och har lätt för att få vänner. Både som par och en och en.

Detta kan man göra:
Prata och läsa mycket med barnen.
Se till att inte en för bådas talan. Prata ofta till ett barn i taget, inte till båda på en gång.
Låta varje tvilling varje dag få en egen pratstund med en av föräldrarna.
Träna barnen att arbeta koncentrerat var och en för sig.