”SL-kort är en lyxvara för många”

LOVLIGT BYTE. Hur fattiga använder sina pengar har i alla tider fått övriga samhället att komma med pekpinnar. Köpa chips eller handla på avbetalning – då är man slösaktig och okunnig.
– Utsatta människor som inte klarar sig själva bestraffas på något sätt. Det tänkandet måste bort, säger diakon Julia Presno i Skärholmen.

”Det är inte bara arbetslösa som har det svårt. Jag möter också pensionärer som har väldigt låg pension som har svårt att ta ut sina mediciner eller att köpa glasögon”, säger Julia Presno, diakon i Skärholmens församling.

”Det är inte bara arbetslösa som har det svårt. Jag möter också pensionärer som har väldigt låg pension som har svårt att ta ut sina mediciner eller att köpa glasögon”, säger Julia Presno, diakon i Skärholmens församling.

FOTO: Lars Pehrson

SKILDA INKOMSTER - En serie om vad lönen betyder som drivkraft och för självkänslan.

Del 3.

I en svensk skolbok i hemekonomi från slutet av 1800-talet ges en inblick i den tidens sätt att resonera:

”Fattigdom beror ofta, mycket ofta, kanske oftast på husmoderns vårdslöshet eller okunnighet i sina sysslor, på hennes oförmåga att hushålla med familjens tillgångar”.

Torbjörn Hjort, docent vid Socialhögskolan vid Lunds universitet, har med exemplet i sin avhandling Nödvändighetens pris – konsumtion och knapphet bland barnfamiljer.

Han menar att mycket av den här moraliserande synen lever kvar. Om en bidragstagare köper ett par märkesjeans till sitt barn är det slöseri, men om barnet får gå i jeans köpta på Coop Forum när klasskamraterna har märkesjeans så är det synd om barnet.

– Mycket av föräldraskap uttrycks i dag genom konsumtion. Att vara en duglig, kompetent förälder visar man på olika sätt genom vad man konsumerar till sina barn, säger Torbjörn Hjort.

Han har nyligen avslutat en studie där han intervjuat arbetsledare och socialsekreterare som jobbar med socialbidrag och det finns en enighet om att det är väldigt svårt att leva på detta i dag.

– Socialbidraget har inte alls utvecklats i samma takt som reallöneutvecklingen utan har halkat efter rejält de senaste 20 åren, säger Torbjörn Hjort.

Många vuxna väljer bort försäkringar, tandvård och att äta varm mat för att om möjligt se till att barnen håller någorlunda jämna steg med kamraterna.

Den amerikanske forskaren David Caplovitz skrev i slutet av 1960-talet en uppmärksammad bok: The poor pay more. Torbjörn Hjort visade i sin avhandling att det även stämmer in på 2000-talet. När man inte har någon buffert går det inte att passa på att köpa mycket när en vara är billig. Utan vare sig bil, cykel eller busskort kan det vara svårt att ta sig till en stormarknad. Har man inte råd att betala kontant är man hänvisad till avbetalning. Det blir dyrare och dessutom är man mer sårbar om oväntade utgifter dyker upp. De fattigaste grupperna var tidigare utestängda från kreditmarknaden, men det har blivit lättare att låna pengar utan säkerhet.

– När fattiga skuldsätter sig ses det som ett tecken på bristande kunskap och utbildning. Man tittar inte på hur kreditmarknaden fungerar eller andra möjliga orsaker till problemen, säger Torbjörn Hjort.

Det finns en riksnorm, beslutad av riksdagen, för vad socialbidraget ska täcka. I den ingår livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon-, radio- och tv-avgift, boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

Men dator och internetuppkoppling ingår inte.

– Man kan fråga sig om det är rimligt att man i Sverige försöker skapa den digitala medborgaren och öka deltagandet i det digitala samhället samtidigt som de som har socialbidrag inte ska få ta del av detta, säger Torbjörn Hjort.

Han tror att dator och internetuppkoppling kommer att ingå i riksnormen vad det lider. Riksnormen anger bara ett golv för kommunerna och ett antal kommuner låter numera dator och internetanslutning ingå i sina riktlinjer. Förr handlade diskussionen om ifall fattiga skulle få ha färgteve och ännu tidigare om ifall de skulle få ha telefon.

Den politiska avvägningen är att å ena sidan ha ett försörjningsstöd som inte är högre än att alla gör sitt yttersta för att ta sig ur bidragsberoendet. Å andra sidan ska försörjningsstödet ge en skälig levnadsnivå så att människor kan vara delaktiga i samhället och inte hamna så långt utanför att de får allt sämre möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden igen.

– Man söker mer och mer förklaringar hos den enskilda. Det är inte arbetsmarknaden som är problematisk utan den enskilda som är orsak till problemet. Skammen över att vara fattig är kanske starkare i dag eftersom det ses mer som ett personligt misslyckande än vad det gjorde tidigare, säger Torbjörn Hjort.

– Socialbidragstagare har alltid varit ett lovligt byte. Det är flera myter som flyter runt, dels om ett utbrett fusk, dels om väldigt generösa ersättningsnivåer. På senare år har vi sett samma berättelser om sjukförsäkringen – att de sjuka nog inte är så sjuka, säger Torbjörn Hjort.

Julia Presno är diakon i Svenska kyrkan, Skärholmens församling, och möter många hjälpsökande. Det är en fattig församling och kyrkan har inte så stora möjligheter att ge ekonomisk hjälp. För att få det måste de hjälpsökande visa bland annat deklaration, hyresavi, utbetalning av försörjningsstöd.

– Det finns inget socialförsäkringssystem och inget samhällssystem där det inte finns människor som fuskar. Men det är en minoritet. Majoriteten kämpar och har kämpat i flera år för att få ett arbete och inte lyckats med det. Är man i en utsatt situation sedan många år så är det väldigt svårt för många.

Bland många arbetslösa finns en känsla av att ha misslyckats med sitt liv och av att inte kunna påverka. Julia Presno möter också utförsäkrade som känner att de är sjuka och inte kan jobba, men inte blir trodda.

– Man ser på utsatta människor på ett sätt som är farligt. När människor inte kan klara sig själva så bestraffas de på något sätt. Den mentaliteten måste bort. Förr eller senare hamnar alla människor i någon slags svacka eller svaghet och då bör man fråga sig om man vill ha en välfärd värd namnet.

När Julia Presno tidigare arbetade som diakon i Katarina församling träffade hon många människor med missbruksproblematik. I Skärholmen möter hon främst människor som är långtidsarbetslösa eller utförsäkrade.

– Månadskort på SL är en lyxvara för många människor i det här området. Vardagen är begränsad vad gäller de mest grundläggande behoven, som att kunna transportera sig. Lägenheten blir ett fängelse. Bor du här och har en förälder i Rinkeby som är sjuk är det inte lätt.

Julia Presno berättar att det inte bara är arbetslösa som har det svårt, utan också äldre som har ett helt yrkesliv bakom sig inom till exempel vården eller förskolan. Med låg pension är det inte lätt att leva ”det goda livet” eller ”sätta guldkant på tillvaron” som reklamen riktad till seniorer brukar handla om.

– Vi hjälper många pensionärer att söka fonder för att kunna få glasögon eller besöka tandläkare en gång om året. Och mer än en gång har jag mött äldre som inte har råd att köpa månadskort på SL för 490 kronor.

I Skärholmen har en majoritet utländsk bakgrund. Språksvårigheter och bristande nätverk kan göra det svårare för den gruppen att hitta ett arbete.

– Svenskar har också svårt med nätverk och relationer om de har varit arbetslösa länge. De har också en svag ekonomi, får avslag av socialtjänsten och hänvisas till kyrkan. Här i Skärholmen kan jag inte säga att det finns så stora skillnader mellan de grupperna.

Det händer ofta att hjälpsökande berättar att de fått avslag av försörjningsenheten på socialtjänsten och att handläggarna hänvisat dem till kyrkan.

– Jag kan inte förstå det. Vi i kyrkan kan naturligtvis stötta människor både mänskligt och med gåvor. Men vi kan inte försörja människor och täcka deras behov av mat och hyra. Det har vi inte möjlighet till och det är inte vårt uppdrag.

Skilda inkomster - fler artiklar

  • Kopiera sidans adress
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se

Toppnyheter just nu

Vladimir Putin, till höger, och Polens före detta utrikesminister Radoslaw Sikorski till vänster. sökte uppgörelse med polen

Fd minister: Putin ville dela Ukraina med oss

Ville åt Ukraina redan 2008, enligt Polens fd utrikesminister.

Klusterbomber använda i Ukraina

Kan har använts av båda sidor – civila drabbas hårt.

Hon är storfavorit att ta över efter Reinfeldt

ny m-ledare?

Kinberg-Batra liknar Reinfeldt.

Utmaningar väntar efter jubel i Djakarta

Förste demokratiskt valde presidenten.

Oljebolags-vd död
i mystisk flygkrasch

Moskva

Affärsjet krockade med snöplog.

När du föds påverkar temperamentet

Forskning

Glättig, lättirriterad eller deppig?

IS anfaller ”på alla fronter”

syrien

Har inlett en offensiv mot den belägrade staden Kobane.

”En ironisk ton i de ryska svaren”

Laurén: Förnuft inte alltid vägledande i Kreml.

Modeskaparen Oscar de la Renta är död

stor i branschen

Blev 82 år gammal.

Swedbank gör sig av med 800 personer

Neddragningar väntar i svenska storbanken.

Ansvarig spred rasism på nätet

Utvisningsansvarig delade inlägg från högerextrem organisation.

En banan om dagen gör dig gladare

Fruktstund

10 anledningar att äta banan.

”Jag gick tyvärr
ut lite för hårt”

Löpning

Nina om sitt tuffa lopp.