I lördags skulle Josefine och Fredrik ha gift sig. Josefins brudklänning i vitt och ljusblått siden hänger oanvänd i garderoben. Det blev inget bröllop. Före sommaren gjorde Fredrik slut och allt fick ställas in.

– Han behövde inte säga något, jag läste i hans blick vad han skulle tala om.

För Josefin var det inte bara ett förhållande som gick i kras utan också en dröm, drömmen om att få stå brud.
– Jag tror att jag har läst bröllopstidningar sedan jag var 18, berättar Josefin, som nu är 26 år, när vi ses på en uteservering.

Hon är en söt blonderad tjej, med lite flickaktigt utseende. På armen har hon en ny tatuering som hon gjorde för att matcha bröllopsklänningen.

Hemma ligger travar av Amelia bröllop, Allt om bröllop, Bröllopsmagasinet och Bröllopsguiden.

– Jag har alla bröllopstidningar som kommit ut i Sverige sedan 1999. Sedan har jag köpt en del amerikanska och engelska också, mest för att titta på frisyrer och blombuketter.

I gymnasiet handlade hennes specialarbete om bröllop.
– Men jag fick streck för min fröken trodde att jag skrivit av tidningarna, men det var inte sant. Jag var så arg på henne att jag inte gick på hennes lektioner den sista månaden.

Sin drömbrudklänning hittade Josefin på nätet. Den skulle ha kostat 8 000 kronor i affär, men hon fyndade för 3 200 kronor på köpsajten E-bay. Hon beställde den två veckor efter förlovningen med Fredrik.

Josefin har planerat sitt bröllop hur många gånger som helst, med olika klänningar, ringar och håruppsättningar, först i tonårsfantasier och sedan mer konkret efter två förlovningar.

– Jag tycker att det är så roligt att planera. Förut var det mest klänningar, men sedan även dukning, mat och inbjudningskort.

Dagen efter att Fredrik hade gjort slut berättade Josefin om sitt elände på bröllopssajten Bröllopstorgets chatforum under sin signatur Bluebride.

”Bröllopet är inställt. Han vill inte ha mig längre. Det känns värdelöst, all planering, alla saker, allt är bara värdelöst nu.”

Genast slöt E-tuna, Sonya, Bride Aug-08 och flera andra tjejer på sajten upp och tröstade. ”Bluebride ... Vad är det som har hänt? Du vet att Roffan och jag finns om du vill prata! Bamsekramar!”

Josefin har varit med till och från på Bröllopstorgets diskussionsforum sedan 1999 och känner ganska många tjejer där. En del hänger kvar flera år även sedan de har gift sig.

– Man kan vara med även om man inte ska gifta sig. Jag är bra på att hitta sajter så jag brukar gå in och tipsa. Det uppskattas alltid.

Det är nästan bara kvinnor som chattar, men i år har två killar dykt upp. De frågar om lokalbokning och fotograf, det som brukar vara brudgummens lott att ordna.

När Fredrik hade gjort slut var Josefin nere och gick inte in på Bröllopstorget på ett tag efter sitt första inlägg. Då blev några av tjejerna oroliga och började fundera på om de skulle ringa polisen.

– Men de visste inte vad de skulle säga – ‘var har vår Bluebride tagit vägen?‘, berättar Josefin och ler.
Några gånger har hon gått på brudträffar, där tjejer från Bröllopstorget träffas och diskuterar bröllop.

– Man har med sig lite tidningar och pratar, det brukar vara jättekul. Fast jag försökte ordna en brudträff själv och då kom bara en.

Något eget sommarbröllop blir det alltså inte, men Josefin är bjuden på en kompis bröllop och det ser hon fram emot.

Hon har beställt sex klänningar på ett halvår från en kinesisk firma som syr upp efter mått. Fyra av dem var till brudnäbbarna och tärnan på hennes planerade bröllop.

– Näbbarna hade redan fått sina klänningar. Nu tror min brorsdotter att hon ska få en så fin klänning varje gång hon fyller år!

Till sin kompis bröllop köpte hon först en röd klänning, men ångrade sig och beställde en annan modell.

– Nu kommer jag att sitta som på nålar tills jag får den. Men jag har kontakt via msn så jag vet hur arbetet går.
För en vecka sedan frågade Josefin om de kunde göra en sjal, men då ville de ha 15 dollar och det blev för dyrt för henne.

– Men när jag pratade med dem igår för att be dem göra en liten tygros att ha i håret så sade de att de gjort en sjal till mig gratis!

Till bröllopet är också Josefins och hennes kompis gamla fröken från låg- och mellanstadiet bjuden.

– Hon är över 80, men pigg. När jag gick i skolan var jag mobbad. Hon var jättesnäll mot mig. För att jag skulle få leka som de andra, så hade jag en lekstund med henne en gång i veckan. Vi kastade boll, ritade och hade jättekul. Det gjorde att jag klarade mig genom skolan mycket bättre.

Josefin berättar att hon var mobbad från lekis till första ring. Sedan flyttade tjejen som mobbade henne. Josefin träffade en kille och självförtroendet växte.
– I dag är jag inte så blyg av mig. Nu säger jag ifrån.

Josefins stora bröllopsintresse har varit ett sätt att skingra tankarna när det varit jobbigt. En annan glädje är skrivandet. Hon lägger upp en tummad svart skrivbok på kafébordet.

Det är början på en kärleksroman. Hon har skrivit rent 50 A4-sidor på datorn. Josefin tycker mycket om att skriva, är noggrann och retar sig på alla stavfel i dagstidningar. En tjej på Bröllopstorget har fått läsa och vara hennes kritiker.

Förutom bröllopsintresset så är Josefin också road av att göra saker med händerna. Hon gör egna smycken. Tittskåp är en annan hobby, hon är med på mejlinglistor och vet exakt på vilket Systembolag man fortfarande kan få trälådor.

På hennes högra ringfinger sitter en nätt vigselring med små safirer.
– Fredrik sade att jag fick behålla den, han har ändå ingen användning för den.

När hon berättade för Fredrik att hon skulle bli intervjuad om det inställda bröllopet sade han att det var okej, bara han inte framstod som ”ett jäkla svin”.

Det var nog det hon tyckte att han var den där dagen i maj när han berättade att han ville göra slut och de hemgjorda inbjudningskorten prydda med ljusblått crêpepapper redan var utskickade.

Det enda som återstod att ordna till bröllopet var i stort sett att beställa maten. Men Fredrik och Josefin är fortfarande vänner och nu tycker hon nog att det var bäst det som skedde.

– Vi är så olika, vi har få intressen gemensamt och båda retar sig på saker som den andra gör.

Själv lyssnar hon helst på talböcker. Ungdomsboken Godnatt mister Tom av Michelle Magorian är en favorit, liksom Jane Austens romaner. Ibland kan hon lyssna på Astrid Lindgrens böcker, bara för att de är så härliga att koppla av till.

Fredrik och Josefin har nu flyttat isär. Josefin bor utanför Linköping, där hon söker nytt jobb. Helst vill hon ha något kontorsjobb.

När vi gör sällskap tillbaka till tågstationen går vi förbi en bröllopsbutik. Josefin stannar och kommenterar en ny klänning med turkos tyllkjol och pärlbroderier i starka färger.
– Det där var en lite ny modell. Jag har alltid tyckt om att klä mig fin, men det är så få tillfällen, suckar hon.

Sin studentbal hade hon inte råd att gå på.
– Pappa sade ett år efteråt att han kunde ha betalat, men det var så dags då.

Det inställda bröllopet tynger fortfarande, men det börjar kännas lite lättare. Josefin har börjat chatta med en kille på nätet som är trevlig.

– Vi pratar lite varje kväll och då känns det bättre.
Och hon har insett att hon inte är ensam om att ha tvingats ställa in sitt bröllop.

– Bara på kul kollade jag på brudklänningar på Blocket i går. I åtminstone en tredjedel av annonserna stod det att klänningen såldes på grund av inställt bröllop.

Men hon har inte gett upp hoppet om att få använda allt det vackra hon köpt. Hon säger skämtsamt att det är bara att stoppa ner det i en låda, skriva ”Bröllop” på och ta fram när det blir aktuellt.

– Man vill vara stjärna för en dag, så att folk ser en. Det gäller bara att hitta den rätte.

Fotnot: Personerna i artikeln heter i verkligheten något annat.