Anders har varit gift två gånger. I första äktenskapet saknades den fysiska passionen och samlivet var ganska torftigt. Makarna skildes efter nära 15 år. Efter skilsmässan var Anders övertygad om att han aldrig skulle träffa någon ny kvinna.

Så småningom började han umgås med Eva. Han upplevde henne intellektuell och väldigt sensuell.

– Hon väckte mannen i mig. Jag hittade min sexualitet. Andra kommenterade att jag blivit gladare och öppnare, berättar Anders.

Han visste att Eva varit otrogen under sitt äktenskap, men tänkte ungefär ”det ordnar sig nog”.

Några år efter giftermålet började Eva få telefonsamtal var och varannan dag från samme man. På direkt fråga svarade hon att det var en gammal studiekamrat, tillika älskare, som gärna ville träffa henne igen.

Eva åkte iväg, fast bara över dagen.

– När hon återvände frågade jag, dumt nog, om de låg med varann. Hon svarade ja, hon kunde aldrig ljuga.

– Jag blev så ledsen, hela jag var bara sorg. Det var nog första riktiga stöten mot vårt äktenskap.

Eva hade ont om nära kvinnliga vänner. Hon anförtrodde sig åt män. Andra kvinnor kunde uppleva henne som flörtig, som att hon konkurrerade om deras karlar.

Otroheten dämpade Anders sexlust. Eva tolkade det som att han inte var intresserad av henne.

Hon försökte aldrig dölja när hon märkte att hon attraherade andra män.

– Hon hade nog ett behov av att visa att hon var åtrådd. Ibland var jag förbannad för att hon alltid måste berätta för mig att andra män var intresserade av henne.

Den ständiga osäkerheten om vad hans fru hade för sig, fick Anders att känna sig otillräcklig, som att han inte dög. Självkänslan sjönk, åtminstone den del som har med manlighet att göra.

Han upplevde att Eva såg honom som en bra samtalspartner, de kunde prata om det mesta.

– Jag hade känslan av att vara trevlig att prata med, men ingen riktig karl.

Anders tror inte att Eva egentligen ville göra honom illa. De försökte hålla ihop äktenskapet.

– Jag anpassade mig till rådande levnadsvillkor genom att distansera mig känslomässigt. I längden var det inte bra för vår relation.

Evas resonemang gick ut på att sexuell otrohet inte är så farligt. Det är mycket värre att svika varandra genom att lämna ut den ¬andre.

– Jag lyssnade, men sa inte emot.

Anders uppfattade att Eva tyckte att hans bristande åtrå gav henne rätt att ha sex med fler. Ibland kunde hon säga att han, genom att inte vilja ha henne, knuffade henne i famnen på andra.

Anders köpte hennes resonemang och tog på sig skuld för otroheten.

Några gånger gav han igen med samma mynt. Men han berättade det aldrig för Eva. Det var mer ett sätt att visa för sig själv att han hade sexuell förmåga.

Eva hade under flera år ett förhållande med en gemensam god vän. Även han var gift. Alla fyra umgicks flitigt trots vetskapen om vänsterprasslet.

– Jag gillade den andre mannen, hur konstigt det än låter. Vid den här tidpunkten hade jag anpassat mig till livsvillkoren.

Många som läser den här artikeln kommer att undra varför du inte sa ifrån…

– Jag hade inte kurage till det då.

I efterhand har Anders förstått att det berodde på hans egen osäkerhet sedan barndomen. I hans historia finns att aldrig våga ta något för givet. Trohet är bara ett exempel.

Var du arg?

– Det var jag väl antagligen. Fast jag släppte inte fram ilskan.

Anders är mån om att inte utmåla Eva som en bov.

– Vi hade båda våra känslomässiga bagage som spökade. Hennes livselixir var att bli bekräftad av män.

Anders utesluter inte att hon provocerade honom i en önskan att han skulle sätta ned foten och uttrycka ”det här är min kvinna”.

Så småningom träffade Eva en ny man. Relationen var halvhemlig. Då tog Anders initiativet och frågade Eva om det var idé att fortsätta leva som de gjorde. Hon samtyckte till skilsmässa.

Generellt tycker Anders att attraktion gentemot andra är något som ens partner ska slippa höra talas om. Sexuell otrohet ser han som väldigt olyckligt.

– Jag var för trohet i mitt första äktenskap – av principiella skäl. I mitt andra äktenskap tillkom den egna erfarenheten. Jag upplevde vilken oerhörd sorg otrohet kan föra med sig.

Han menar att vänsterprassel ofta ställer till mer än den som är otrogen räknat med, dels splittras ens eget inre, dels skadas partnern.

Varför är trohet så självklart för de flesta, åtminstone rent principiellt?

– Sexualiteten rör så djupa skikt i oss. Den är en del av vår personlighet och handlar om mycket mer än könsorganen, menar Anders.

De flesta människor har någon gång upplevt känslor som ”Du vill inte ha mig” och ”Jag får inte vara med”.

– Det är barnet i mig som tar stryk vid otrohet. Mekanismerna från sandlådan gör nyentré när vi vuxna hamnar i sådana här saker, säger Anders.

Är det nedärvt i människans natur att inte må bra av otrohet?

– Det handlar om behovet av känslomässig trygghet, tror Anders. Det sitter djupt.

Fotnot: Personerna i artikeln heter egentligen något annat.