–Det finns alltid en tredje part med i sängen hos ett par och det är samhällets normer, slår barnmorskan och sexologen Tina Nevin fast.

Den närmaste omgivningens budskap och den uppfostran man fått spelar också stor roll. Vi lever långtifrån alltid de liv vi vill leva, utan de som förväntas av oss.

–Att man inte funderar så mycket över sin sexualitet, om man är homo eller hetero, medan barnen är små är väl inte så konstigt. Om man har sex alls är det väl bra nog, konstaterar sexualupplysarna Tina Nevin och Håkan Nevall.

Livet under småbarnsåren rullar på fort. Om man provar att leva enligt normen, men märker att man inte mår bra ska man förstås ta de signalerna på allvar.

–I en viss ålder står man inte ut. Då märker man tydligt att det saknas en pusselbit i livet, fortsätter Tina Nevin.

Både Tina och Håkan har en bred erfarenhet att prata sexualitet med män, kvinnor och ungdomar. Tina är barnmorska och sexolog, Håkan sjuksköterska och sexualupplysare. Båda föreläser för vuxna och pratar sex med ungdomar i skolan.

De är överens om att filmer som Fucking Åmål har betytt mycket för attityden till homosexuell kärlek bland unga. Samtidigt som de säger sig ha märkt en befriande öppenhet för olika sexuella läggningar hos många yngre påminner de om att homosexualitet räknades som en sjukdom ända fram till år 1979 i Sverige. Då var dagens 45-åringar i tonåren. Inte undra på att många har försökt hålla sig i heterosamhällets mittfåra tills nu. I dag blir fler och fler öppna för att fundera över alternativa sätt att leva.

–Jag är 54 år och några av mina väninnor funderar på om de inte hellre vill leva med kvinnor. De är besvikna på män. Traditionella könsroller står dem upp i halsen. De är less på sexet. Det är bara in–ut och när mannen fått utlösning är det slut, säger Tina Nevin.

Men kan man börja tända på kvinnor för att man är besviken på män?

– Nej, så funkar det nog inte. Man är väl inte besviken på män som kollektiv utan på de män man levt med. Det är något annat. Om man tänder på män fortsätter man nog sökandet efter mannen som man passar ihop med.

Hon tror att många kvinnor har funderat på att leva med kvinnor. Fler vågar idag. Åtminstone i storstäderna diskuterar man samkönade relationer mer.

–Möjligheterna att utveckla sexlivet kanske är större i samkönade relationer, bland annat eftersom det inte finns så fasta föreställningar om hur ett samlag ska gå till. Det är i alla fall min hypotes, säger Tina Nevin.

Hon har noterat en förändrad attityd hos kvinnor på senare år.

–Jag hör att många heterosexuella kvinnor säger: ”Jag skulle nog kunna ta emot smekningar och oralsex från en annan kvinna, men att ge, njae …” Det tvekar de om.

Tina Nevin är noga med att man ska akta sig för att stoppa in människor i fack.

–Jag vet en lesbisk kvinna som säger att hon kan ha jättebra sex med män, men hon skulle aldrig förälska sig i eller vilja leva med en man. Man kan koppla ifrån den sexuella upplevelsen. Jag är helt emot att man ska definiera. ”Ät hon hetero egentligen?” säger man. Jag vill ha mitt eget tolkningsföreträde.

Kvinnors närhet till andra kvinnor har varit oproblematiserad, menar hon. Två tjejer kan åka på spa, massera varandra, dansa utan att någon tänker att de har en sexuell relation.

–Det hänger väl ihop med att kvinnor är avsexualiserade. Väninnor bor tillsammans och folk tänker att ”det är väl för att de inte har träffat några män”. I alla fall ingen riktig man, eller bara fel män.

För Tina Nevin är det centrala att varje individ ska få kunskap om kroppen utan att bli tvingad att leva efter samhällets normer. För kvinnor betyder det att upplysningen bygger på att kvinnans kropp är till för henne själv och inte som ett medel för andra människors njutning. Som manifestation för denna hållning hade Tina en ”fuckshop” för kvinnor (ett tält där hon informerade om kvinnokroppens möjligheter till njutning och visade sexleksaker för tjejer) på Pridefestivalen.

–Det verkar inte finnas samma krav på att producera orgasmer i samkönade förhållanden, har Tina noterat.

–Nej och för tidig utlösning har jag inte heller hört talas om som en stor sak bland bögar. De har inga idéer om 20 minuter penetrerande sex, fyller Håkan i.

Håkan poängterar att mycket av det han säger baserar sig på hans kliniska erfarenhet, möten med patienter på de mottagningar han har arbetat på. Han drar sig för att generalisera och säga ”hur killar är”.

Män som inte hittat hem som homosexuella fast de uppenbarligen vill ha sex med män har han stött på många gånger. De kommer till hans mottagning för att testa om de har någon könssjukdom.

–De ignorerar sitt beteende, säger att det var ett misstag. ”Jag fattade inte att det var en kille”, kan de säga.

Flera som kommit till honom har varit i ett slags chockfas. De pratar om barnen och allt det praktiska och säger ”du vet hur det är”. De ”råkar ha haft sex med män” fast de lever med kvinnor.

En del har inte alls accepterat sin läggning. De dras till män, men ”hatar bögar”.

–De förtrycker sig själva och lever med ett självförakt. Om de kommer till mig för att testa sig är det som om de biktar sig för mig för att få syndernas förlåtelse.

Männen bedyrar att det var en engångsföreteelse, men ofta kommer de tillbaka till mottagningen några månader senare. Några män med invandrarbakgrund har sagt till Håkan att ”Bögar finns inte i mitt land, då kan inte jag vara bög. Förstår du?” Enligt deras normer är allt annat än ett äktenskap med en kvinna otänkbart. Att älska ofta med sin kvinna ingår också i den gifte mannens plikter. Om lusten inte finns där kan det bli besvärligt.

–En kille som kom till mig frågade var lusten sitter. Han ville operera sig eller få medicin för att få lust till kvinnor.

Mannen tänkte sig att det på 2000-talet borde finnas möjligheter att få medicinsk hjälp, men moderna potensmedel som Viag­ra fungerar inte utan lust.

Man mår inte bra om man försöker förtränga sin sexualitet, kons­taterar Tina Nevin och Håkan Nevall.

–Förr eller senare kommer demonerna ut. En del försöker leva med att dämpa ångesten med ett one night stand då och då. Sedan svär de på att det aldrig mer ska ske igen. Det är sorgligt, säger Håkan.

Håkan och Tina har ett budskap till alla som funderar över hur det är att vara tillsammans med någon av samma kön:

–Bli inte en bitter 90-åring. Våga pröva. Varför inte ta reda på om man gillar att vara tillsammans med någon av samma kön?

Man kan ju börja med att gå på snällare ställen för att träffa folk, föreslår Håkan.

– Pridefestivalen är ju ändå rätt speciell. Det är mycket trans och peruker. Gå in på RFSL:s hemsida till att börja med, säger Håkan.

Tina protesterar mot att Pridefestivalen skulle vara alltför spektakulär.

–Känn atmosfären. kolla av om man känner sig hemma där. Det finns en värme inne på Pride, det är ett unikt ställe. Medias bild stämmer inte alltid. Det är inte bara sprakande färger, glitter och glamour.