Sexuellt våld och våldtäkt utspelar sig ofta på en alldeles särskild plats. Ett ställe där vi alla är varje dag. En plats vi sällan förknippar med övergrepp.
Inomhus. Där kan det vara ytterst farligt att vara. I ens eget eller någon annans hem.
En av de anklagade i det s k Rimbomålet, misstänkt för gruppvåldtäkt, på Sollentuna Tingsrätt. De fem unga männen som anklagades i Rimbofallet friades alla, men två av dem dömdes dock för sexuellt utnyttjande av underårig. Flickorna var 13 och 14 år gamla.
Det råder förstås inte en överhängande våldtäktsrisk överallt inomhus, men av de personer som utsatts för sexuellt våld har en överväldigande majoritet befunnit sig inomhus, enligt statistiken. Ett tecken på att offer och gärningsman känner varandra på något sätt. De kanske har varit ihop med varandra, går i samma skola eller arbetar på samma företag. I värsta fall är de gifta eller sambo.
Kvinnors rädsla rör ofta i stället överfallsvåldtäkter. Att det ska komma någon okänd man en sen kväll som hotar och slutligen våldtar. Statistiskt sett är det, tack och lov, ganska ovanligt. Det händer, men inte så ofta.
Antalet polisanmälda våldtäkter ökar stadigt för varje år som går. Förra året slogs ett obehagligt rekord när 2 184 våldtäkter polisanmäldes. Det är den högsta
siffran sedan mätningarna började 1950 (då 350 våldtäkter polisanmäldes). Fast på den tiden var inte sexuella övergrepp inom äktenskapet straffbara.
Brottsförebyggande rådet, Brå, genomför nu en kartläggning av polisanmälda våldtäkter, för att försöka se bakom statistiken. Lotta Nilsson, utredare, är en av dem som arbetar med projektet:
- Syftet är att ta reda på om det är det faktiska antalet våldtäkter som ökar eller om det är anmälningsbenägenheten som ökar. Senast som begreppet våldtäkt utvidgades i juridisk mening var 1998 och det kan vara en del av förklaringen till det ökade antalet anmälningar, men jag har inga hypoteser. Antagligen bygger ökningen på en kombination av saker och det är inte otroligt att det skett en faktisk ökning, säger hon.
Studien, som startades förra året och som ska vara färdig sommaren 2004, kommer bland annat att omfatta hur många av de anmälda fallen som händer i samband med nöjeslivet respektive i hemmet, vilken relation offer och gärningsman har till varandra och
offrens och gärningsmännens ålder och kön. Något försök att bilda sig en uppfattning om det faktiska antalet våldtäkter kommer dock inte att göras i den här undersökningen.
- Våldtäkter med offer som är barn under 15 år har ökat och vi ska titta på om det är unga eller äldre förövare, säger Lotta Nilsson.
Ser man på statistiken över hur många som lagförs, straffas, för våldtäkt är det få personer. Av de drygt 2 000 polisanmälda våldtäkterna förra året ledde endast tolv procent till åtal och 113 personer fälldes för våldtäkt. De allra flesta polisanmälda våldtäkter slutar med att polisens förundersökning läggs ner.
Enligt Lotta Nilsson är mörkertalet stort för sexuella övergrepp. En internationell studie har visat att bara cirka tolv procent av alla sexualbrott polisanmäls, men då ingår också mindre grova brott som sexuellt ofredande där benägenheten att anmäla kan vara lägre.
- Ju närmare relation offer och gärningsman har till varandra, desto ovilligare är offret att göra en polisanmälan, säger Lotta
Nilsson.
Brott av sexuell natur är fortfarande starkt tabubelagda och det är en orsak till att inte alla fall anmäls:
- Om mörkertalet har minskat och polisanmälningarna därför har ökat är ju det ett steg i rätt riktning, säger Lotta Nilsson.
Samtidigt är mörkertalet lägre ju grövre brottslighet det handlar om. Det innebär att man kan anta att fler gruppvåldtäkter polisanmäls i förhållande till de flesta andra våldsbrott.
Det går inte att utläsa ur Brå:s vanliga statistik hur många av våldtäktsfallen som har mer än en gärningsman. Enligt den specialstudie om gruppvåldtäkter som Brå genomförde år 2000 är det en mycket sällsynt brottstyp. Under åren 1991-1999 kunde man identifiera mellan 30 och 60 sådana fall per år, det vill säga med kända gärningsmän. Om de ”vanliga” våldtäkterna utgör cirka två procent av samtliga polisanmälda våldsbrott i Sverige under ett år, så kan man uppskatta att gruppvåldtäkter utgör i storleksordningen en promille av det totala antalet polisanmälda våldsbrott.
Under 1990-talet avskrevs, enligt Brå, 74 procent av anmälningarna om gruppvåldtäkter med kända gärningsmän. Motiveringen var bl a att brott kan ej styrkas. Vid gruppvåldtäkter är det vanligast med två gärningsmän. I 22 procent av de fall som Brå specialstuderat var det tre eller fler gärningsmän.
Varför är det då så få som fälls för våldtäkt? Svårigheten ligger här, som i alla sexualbrott, i det faktum att det i regel saknas vittnen. Polisen har oftast två vitt skilda versioner av händelseförloppet att ta ställning till och om offret var onyktert och saknar fysiska skador har det hittills varit svårt för åklagaren att bevisa att det rört sig om våldtäkt. Teknisk bevisning kan vara svår att få fram, särskilt om offret saknar fysiska skador, har dröjt med att anmäla övergreppet och kanske duschat.
Debatten om domen i det så kallade Tumbamålet upprör, bland många andra, vänsterpartiets Ulla Hoffmann, som satt i Sexualbrottskommittén. I likhet med flera kvinnoorganisationer ser hon en fara för framtiden med
domslutet, liksom med den skenande våldtäktsstatistiken:
- Det finns en risk att kvinnor inte ens vill polisanmäla våldtäkter i framtiden eftersom de upplever att deras uppgifter inte tas på allvar. Det finns ett attitydproblem hos domarna, säger hon till SvD.
I Rissnefallet för tre år sedan, där sju pojkar åtalades för att ha tvingat till sig sex i ett parkeringsgarage med en berusad 14-åring, rörde den offentliga debatten mycket det faktum att åtalet rubricerades som sexuellt utnyttjande, i stället för våldtäkt. Åklagaren själv, Anders Sundholm, sade:
- Jag kan inte visa att hon satte sig till motvärn. Och jag förstår kritiken och beklagar att det inte går att åtala för våldtäkt, men jag är bunden av lagen.
Sexualbrottskommittén lade fram sitt betänkande om en ny lagstiftning i mars 2001. Nu är beskedet att förslaget om ett helt nytt sexualbrottskapitel är att vänta före jul. Lagstiftningen kan träda i kraft tidigast nästa halvårsskifte. Fler gärningar än i dag ska rubriceras som våldtäkt: om offret
är berusat, rörelsehindrat eller ett barn. Dagens krav på fysiskt våld ska omformuleras till den kränkning som offret har utsatts för. Det blir sedan upp till Högsta domstolen att pröva var praxis för var gränserna för kränkning kommer att dras.
Förra året blev diskussionen hetsig om hur hårt de misstänktas försvarsadvokater får pressa ett offer inför rätten. I Västerås tingsrätt blev en kvinna hårt ansatt och fick svara på ingående frågor om sexualvanor och alkoholkonsumtion. Till slut fick förhandlingen avbrytas sedan kvinnan brutit samman och tvingats uppsöka sjukhus. En av de tre misstänkta männens försvarsadvokat Thomas Martinsson hade ingen förståelse för anklagelserna om att han försökte knäcka kvinnan. Han sade då till SvD:
- Jag har ett uppdrag från min klient som har förklarat sig oskyldig. Mitt syfte är att i rättssalen visa det som talar till hans fördel. Vad som sedan är sant är en metafysisk fråga. Vi laborerar inte med sanningen i rättssalar.
