Varför ska just jag avstå?

Svenskarna har visat svalt intresse för miljömärkt el. Vi fortsätter att köpa mineralvatten på plastflaska trots sommarens larm om att de stora koldioxidutsläpp som försäljningen bidrar till. Och även om ekologiska livsmedel ökar så utgör de bara 4 procent av den totala livsmedelsförsäljningen i butik.

I enkätundersökningar brukar majoriteten uppge att miljövänliga produkter är att föredra, men det är en betydligt mindre andel som faktiskt handlar miljövänligt.

Dilemmat när det gäller alla miljöval är att de negativa konsekvenserna av våra handlingar fördröjs. Psykologerna brukar tala om en social fälla.

Belöningen av en resa till Thailand kommer direkt, medan de negativa effekterna av koldioxidutsläpp märks först i framtiden. Torsk med smält smör och pepparrot smakar utmärkt, men det dröjer innan det syns i frysdisken att torsken fått svårt att reproducera sig.

Ett annat problem med sociala fällor är att de negativa konsekvenserna för konsumtion ibland kan uppträda på en helt annan plats. Vi får aldrig veta om arbetaren som besprutade bomullen i tröjan vi köpt skadades av bekämpningsmedlen.

Människor värderar inte framtida utfall lika mycket som utfall här och nu. En anledning är att det som händer nu förefaller säkert, däremot inte vad som händer i framtiden.

–Om det kostar 5000 kronor att åka till Thailand är det få som avstår på grund av moraliska normer. Man kan inte begära att hela förändringen ska ligga hos individen. Det krävs styrmedel, till exempel miljöskatter, säger Andreas Nilsson som är forskare vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och har doktorerat på attityder till styrmedel på miljöområdet.

I situationer där man har mycket att vinna, som sol och härlig ­semester under en Thailandresa, är det förstås extra svårt att avstå.

–Ingen vill vara den som ensam låter bli att flyga till Thailand medan alla andra gör det. Den som då avstår drabbas av de andras klimatförstöring samtidigt som de själva går miste om en resa. Den situationen vill ingen hamna i, inom forskningen talar man om the sucker effect, säger Andreas Nilsson.

Att till exempel lägga miljöskatter på flyget handlar inte bara om att det blir dyrare utan det är också samhällets signal att flyga är ett beteende som får negativa konsekvenser.

–Om politiken misslyckas att skapa starka styrmedel och försöker informera i stället så är det risk att människor inte tar budskapet på allvar, säger Andreas Nilsson.

Han refererar en studie där försökspersoner fick köpa tv. De skulle välja mellan ett antal olika fabrikat som var märkta utifrån bland annat kvalitet, pris, livslängd och hur miljövänlig tv:n var. Det visade sig att bara de som redan från början uppgett att de hade miljöengagemang och som blev påminda om miljöskäl vid köpet valde de miljövänliga tv-apparaterna. De som sagt att de var miljöintresserade, men inte blev påminda om miljöfrågor vid köpet, tog inte hänsyn till miljökriterier.

För att människor frivilligt ska ändra köpvanor och handla mer miljövänligt krävs att personen tycker att miljöfrågor är viktiga. Men det räcker alltså inte, det krävs ofta också en påminnelse i köpögonblicket för att någon ska välja en kanske dyrare, men miljövänligare vara. När en vana att handla miljövänligt har etablerats behövs inte längre sådana påminnelser, då väljer vi automatiskt den miljövänliga varan.

Att försäljningen av ekologisk mat inte ökat mer än vad den har gjort tror Andreas Nilsson bland annat kan bero på att det inte är köp man skyltar med.

–Ingen vet att du har köpt ekologiska ägg om du inte talar om det. Om du däremot köper en miljöbil är det en tydlig signal till omvärlden att du är miljömed­veten.

Det är viktigt hur information om konsumtionens miljöeffekter utformas. Skrämselpropaganda kan skapa apati om den inte kombineras med enkla konkreta råd vad man kan göra för att påverka till exempel klimatförändringar.

–Generella informationskampanjer har ingen större effekt. Det gäller att ha information som är så nära beteendet som möjligt och också att man kan få feedback på att det man gör faktiskt har en effekt, säger Andreas Nilsson.

Han tar som exempel elräkningen. Om det framgick tydligt hur mycket el man förbrukat jämfört med samma månad förra året skulle det förmodligen öka människors motivation att spara energi.

Lästips: Konsumera mera ­ – dyrköpt lycka (Formas fokuserar)

Anna Asker

anna.asker@svd.se

Fler artiklar