"Jag tror att en statlig imam-utbildning vore bra"

Ansvarig för svensk integrationspolitik är minister Jens Orback. Han har i förväg fått läsa artiklarna i serien Varning för svenskar. Han säger under intervjun på tjänsterummet i Rosenbad att han är medveten om att många barn kommer i kläm mellan föräldrarnas värderingar och samhällets. Kännedom om förekomsten av det som kallas hederskultur, eller hedersrelaterat liv som han väljer att kalla det, fick han 1999. Det var i samband med mordet på Pela, den unga flicka som mördades av sin far och farbröder för att hon vägrade anpassa sig till deras krav på hur hon skulle leva livet.

Gör regeringen tillräckligt för alla dessa barn som kommer i kläm mellan olika kulturer?
- Jag tror aldrig man kan säga att man gör tillräckligt. Men vi gör nu en stor satsning på de här frågorna. Vi gör mycket för att ge skyddat boende åt utsatta barn och på att jobba förebyggande. Den 7 oktober i år gav vi Socialstyrelsen i uppdrag att göra en ordentlig kartläggning för att få en bild av omfattningen. Och bland det första jag
gjorde på min nuvarande tjänst var att se till att det görs en större satsning på pojkar. Många av dem är drabbade medan vi tidigare i första hand haft flickor i fokus. Kan man lösa pojkarnas situation har man löst mycket. Det handlar både om att pojkar utför saker i hederns namn men också att de själva är drabbade.

Vad konkret görs för att integrationspolitiken ska fungera bättre?
- Jag tror på möten mellan människor. Vi måste ha mer av dialog mellan människor med olika synsätt. Jag tycker det där uttrycket att "det krävs två för en tango" är bra. Det krävs i alla närmanden mellan människor. Men det finns en utbredd diskriminering från majoritetssamhället. Om du söker jobb och kommer från en annan kultur är risken stor att du inte får jobbet på grund av din bakgrund.

Hur skapar man möten?
- Bland annat genom att se till att människor får arbete. Det är en av grundvalarna för att bli en del av ett samhälle. Att ha ett arbete innebär visserligen inte med automatik att man känner sig som en del av ett
samhälle, men det är mycket enklare att bli det om man har egen försörjning.
- Det handlar om det Jan Hjärpe säger: "Det krävs mycket för att hålla människor utanför i mer än två generationer. För det krävs att man är socialt och ekonomiskt segregerad." Det handlar om att få in så många som möjligt i arbete.

Inom vissa grupper finns en syn på barn och kvinnor som skiljer sig markant mot den officiella svenska. Och som leder till att dessa far väldigt illa. Hur ska man skydda dessa barn och kvinnor?
- När jag berättar för mina barn hur det var i Sverige för 100-200 år sedan; att kvinnan inte kunde rösta, att bara sönerna ärvde, att man agades i skolan de kan inte tro att det är sant. Hur förändrades denna syn? Jo, genom en stark kvinnorörelse. Vi måste ha en stark medborgarrättsrörelse nu.
- På ettårsdagen av Fadimes död satt jag med några av hennes släktingar och andra från Irak, Turkiet och Iran. Någon sa: "I Sverige tycker jag man ska få älska vem man vill." Nån annan sa att man ska få tro på vem
man vill. Och jag sa: "Och man ska få låta bli att tro om man vill." "Och man ska få säga vad man vill", sa ännu en.
-Vad hade vi gjort? Vi hade räknat upp grundlagarna. Vi måste hitta ett vi som vi kan samlas kring. Det där viet ska vara knutet till våra grundlagar, vår konstitution.

Soleyman Ghasemiani kritiserar regeringen för att ni förstärker segregationen genom att ge stöd åt kulturella organisationer som arbetar för att bevara urgamla seder och bruk?
- Integrationsverket ger inte längre pengar till föreningsarbete som är till för att fördjupa sig i sin egen kultur utan bara för arbeten som syftar till möten med andra kulturer och där man arbetar med jämställdhetsfrågor.

Hur kan man kontrollera att det verkligen sker?
- När man söker bidrag ska man redogöra för vad man gjort.

Rädda Barnens Dialogprogram kräver att ett obligatoriskt ämne som fokuserar på barn- och kvinnors rättigheter i ett jämställdhetsperspektiv, införs i undervisningen på sfi (svenska för invandrare). Vad tycker du om det
förslaget?
- Det finns skäl att titta på det, att försöka skapa ett slags medborgarskapsundervisning. Det finns säkert skäl att läsa om vår författning, om våra grundlagar, yttrandefrihet, religionsfrihet Men jag tro också att vi i skolorna behöver lära oss mer om till exempel det ottomanska riket för att veta vad den kulturen stod för och att den hade väldigt många ljusa sidor i jämförelse med Europa på den tiden.

Men ämnet historia finns ju redan i läroplanen?
- Men det är inte mycket man lär sig. Ju mer kunskap man har, desto längre bort från fördomar kommer man. Men visst, man ska aldrig acceptera att flickor och pojkar kränks. Men för att göra något åt det kan man försöka förstå vad det kommer sig av.

Soleyman Ghasemiani är också ytterst kritisk till exempel till att små flickor tillåts bära slöja i skolan?
- Vi har sagt att om man bär burka, och det inverkar menligt på möjligheten att tillgodogöra sig undervisningen, så ska man inte få ha det. Men vad gäller slöja har vi sagt att det får varje
skola fatta egna beslut om.

Borde inte skolan vara en religiöst neutral zon?
- Vi får inte ha konfessionell undervisning i skolan, men vad man har på sig i skolan tycker jag är individens eget val.

Hur vet man om det är en åttaårig flickas val, eller föräldrarnas?
- Det är svårt för mig att säga vad det här barnet ... Utifrån barnkonventionen ska barnet kunna göra sin röst hörd. Det där får man ha en diskussion om på skolan. Jag vill inte ha en lagstiftning som kollektivt förbjuder barn att bära slöja.

Vad tycker du om religiösa friskolor?
- Den här regeringen är inte speciellt förtjust i det. Men vi har skrivit på en europakonvention där man har rätten att starta religiösa friskolor. Men det finns en problematik med det och det är därför viktigt att vi följer upp dem ordentligt. Jag tror ju att skolan är en bra mötesplats för olikheter. Religiösa friskolor ökar i alla fall inte möjligheten till integration.

I vilken mån är islam och imamerna, som några av de intervjuade har hävdat, ett problem för
integrationen?
- Imamerna kan vara till stor gagn i arbetet för integration. Jag tror därför att det skulle vara bra att hitta en statlig utbildning av imamer i Sverige. Det skulle innebära att imamerna kunde arbeta mer med samhällsfrågor utifrån en kunskap om samhället. Det måste vara svårt för en imam från Saudiarabien att ge vägledning åt en familj i Sverige om han inte kan vårt samhälle och våra traditioner. Men vem som ska bli imam får församlingarna bestämma själva. Förslaget kommer från representanter för Sveriges muslimska råd och jag har diskuterat detta med dem. De är väl inte helt eniga i frågan, men sådana tankar finns.

Hur skulle en imamutbildning se ut?
- Det skulle vara en utbildning lik den teologiska på universitetet för präster i Svenska Kyrkan. Jag har bett Sveriges muslimska råd tala ihop sig i frågan och framföra sina synpunkter till utbildningsdepartementet.

Nalin Pekgul, din partikamrat, ska nu flytta från Tensta för att hon inte längre står ut med föraktet mot
majoritetssamhället och den växande fundamentalismen?
- Jag förstår Nalin, jag kan bara ibland tycka att det är lätt att dissa vi har gjort en del saker i de här områdena och jag tycker det är tråkigt att man inte kan tala om det. Också. Men jag förstår att det är jättejobbigt för henne.

Hon tycker inte att regeringen tar den här frågan på allvar.
- Men vi gör det.

Hon tycker inte det?
- Men då är det bra om hon säger ytterligare mer vad vi ska göra. Och jag vill gärna ha en dialog med henne eftersom hon kan frågorna så bra och dessutom bor i Tensta.