Hem ljuva renoveringsobjekt

Det är torsdag eftermiddag på byggvaruhuset K-Rauta i Bromma, än så länge är det ganska glest med kunder. Ingrid Loverfelt flanerar mellan hyllorna och stannar till vid duschhandtagen. Ingrid Loverfelt har bara ett litet återfall. Egentligen är hon färdig med renovering.
- Det känns ibland som jag inte gjort annat än renoverat de senaste 20 åren, just nu är jag ganska trött på det. Nu skulle jag vilja göra så lite som möjligt, säger hon och skrattar.
Hon och hennes man har helrenoverat två stora och en mindre villa samt ett fritidshus. Senast var det en vattenskada i köket som var så omfattande att hantverkarna fick gräva sig ner till krypgrunden.
Trots det slinker hon in på byggvaruhuset sin lediga eftermiddag.
När ett projekt är avslutat är hon helt slut, men det behöver bara gå några veckor så kommer hon på något nytt.
- Jag tror inte jag kan leva utan det, jag älskar faktiskt projekt, säger hon.
I sitt arbete som mäklare, i bland annat Bromma, har hon noterat att hon är långt ifrån ensam om sin
renoveringsiver.
- Inställningen har förändrats, det finns ett otroligt utbud. De yngre är mest på. Även om de köper helt schyssta lägenheter så ska de göras om på något sätt. Det är lite slit- och slängmentalitet och det har förändrats bara på de 13 år som jag har arbetat som mäklare, säger Ingrid Loverfelt.

Från 2000-2004 ökade försäljningen till ko1nsumenter i gör-det-självsektorn med 45 procent, enligt statistik från Industrifakta. Rolf Persson, vd på Industrifakta, tror att ökningen kommer att fortsätta.
- Tittar vi framåt så har vi en prognos på en ökning på cirka 8 procent. Tre-fyra år framåt ligger ökningen mellan 5 och 8 procent per år, men jag tror att det är en underskattning.
Rolf Persson ser många förklaringar till ökningen. En stor andel småhus byggdes under första halvan av 70-talet och börjar nu få behov av mer genomgripande renovering.
- Det är också en stark pristillväxt på småhus och bostadsrätter. När priserna ökar så ökar också människors benägenhet att renovera. Folk känner att de
får pengarna tillbaka när de säljer.
Andra förklaringar är låga räntor och utlåningsvilliga banker. Utbudet på bostäder är litet på större orter och människor väljer då att behålla sin bostad, men renoverar eller bygger till den. Allt fler byggvaruhus öppnar och i takt med det reklamflödet. I dag finns verktyg till överkomliga priser som även amatörer klarar att använda. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter har också bidragit till det ökade intresset för renovering.
Men det handlar också om hemmet som statusbärare.
- Via platsen där man bor och hemmet så talar man numera om ohyggligt mycket vem man är och hur man har lyckats med sitt liv, säger Karl-Olov Arnstberg, professor i etnologi vid Stockholms universitet.
Hemmet visar man upp för vänkretsen och postadressen är den offentliga presentationen.
Även Karl-Olov Arnstberg bidrar till renoveringstrenden.
- Jag tycker att det är jättekul, dels att göra olika saker men också att bjuda hem vänner som ska beundra. "Oh, vad fint ni har fått det! Har
du gjort det här? Vad duktiga ni är!" Det finns nästan inget bättre sätt att sköta sin impression management.
Den äldre tidens borgerlighet byggde på att det fanns tjänstefolk och hantverkare som skötte och tog hand om hemmet.
- Längre tillbaka var det viktigt att inte behöva arbeta med sina händer, att inte bli förväxlad med enklare folk. I dag är det tvärtom. Om man har ett högstatusjobb och dessutom kan bryta konventionerna och gå klädd i fritidskläder och fixa saker hemma blir det bara ytterligare plus.
Förr skulle ett kök ha en diskbänk och en spis. I dag gäller det att bestämma om bänkskivan ska vara i marmor, ek eller kanske granit. Bara att välja blandare till diskbänken kan kräva besök i fem butiker.
- Vi har förfinat våra sinnen. Det är som med käk. När jag växte upp var det standard vad man åt till vardag och söndag. I dag är det ett jädra frossande dagarna i ända och man imponerar på varandra med honungsbräserade gud-vet-vad.
På samma sätt är det i dag ett frossande i beslag och bänkskivor.
Förutsatt att det finns pengar över efter att mat och hyra är betald. Renoveringstrenden är främst en trend bland medel- och höginkomsttagare.
- Vi kan höja kraven eftersom industrin erbjuder nya produkter och gör sitt bästa för att få oss att åtrå dessa nya material, säger Karl-Olov Arnstberg.

Att i detta stora utbud kunna välja det som det som just nu anses vara god smak och ha kännedom om vilka prylar som är bäst ger status och är ett sätt att visa att man hänger med.
Karl-Olov Arnstberg menar att det också handlar om meningsskapande. På 50-talet fanns en annan samhällssolidaritet, hela samhället var på väg mot framtiden. Längre tillbaka gav religionen människor mening.
- I dag kan man inte bygga upp mening kring samhället, kring religionen, kring framtiden. Det är väldigt mycket som är mörkt omkring oss. Alla behöver ljusare område och där är hemmet ett säkert kort.
Men Karl-Olov Arnstberg ser inte renovering som trygghetsskapande utan snarare meningsskapande.
- Hemmet blir ett projekt och alla projekt är meningsskapande. I projektidén ligger att det är avgränsat, man lägger upp planer, man säger att nu på semestern så tar vi köket och man bestämmer när det ska vara klart.
Det som förr var något som måste göras har nu blivit en fritidssysselsättning.
- Många vardagssysslor har blivit hobbyer. Folk har mycket mer abstrakta teoretiska jobb och tycker att det är kul att jobba med något mer konkret på fritiden, säger Thomas Fürth, forskningsledare vid omvärldsanalysföretaget Kairos Future.
Förr handlade det om att köpa det man hade behov av, i dag köper vi det vi har råd till.
- Ibland är det paradoxalt. Man bygger om kök för dyra lånepengar och köper mängder av kokböcker. Sedan går man ut och köper junkfood på stan och äter det framför tv:n.
Thomas Fürth gör en jämförelse med mobiltelefoner där många har finesser de aldrig utnyttjar.
- Vi köper spisar där vi kan grilla och baka med varmluft, det är gaslågor i kombination med elhäll, men vi har kanske varken tid eller lust att utnyttja det.
Renoverandet kan också vara ett sätt att befästa relationen.

Jan Wessman är psykolog och vd för Socialpsykologiska institutet, som bland annat erbjuder familjerådgivning. Där har personalen pratat om att det är slående ofta relationer går i sär i samband med stora byggprojekt.
- Inom familjerådgivningen ser vi att relationen ofta faller ihop när par ska bygga hus. Man får inte tillräcklig tid att ägna sig åt varandra.
På samma sätt som en del par skaffar ett barn till när relationen börjar knaka ger sig andra på att renovera lägenheten som ett sätt att besegla relationen.
- Det är ett sätt att reparera eller ge nytt liv åt förhållandet. Det är inte säkert att det är helt medvetet. Men det här med att renovera för att hålla ihop relationen är inte alls så himla bra, det brukar fungera tvärtom, säger Jan Wessman.
Det blir en extra påfrestning och dessutom kan den ena parten kan känna sig övergiven när den andra ständigt hamrar och målar.

Anna Asker

anna.asker@svd.se

Fler artiklar