Det fula könet slår tillbaka

För ett par år sedan satt regissören Karl Seldahl på Dramatiska institutet och lyssnade på en föreläsning om mode. Det blev en hetsig diskussion.

–Föreläsaren förklarade modevärldens fokus på kvinnan med att kvinnor är vackrare än män. För mig betydde det att mannen per definition är ful, säger han.

–Det var som om att få höra någonting jag alltid vetat men aldrig pratat med någon om. Många män tar på sig rollen som den fule. Är man ful är det ju ingen idé att bry sig. Män kan tjäna på det eftersom de kan fokusera på annat. Men samtidigt blir det väldigt komplexfyllt. Man undrar ju hur tjejer kan tycka om oss egentligen.

Det har varit tabu för män att bejaka sin fåfänga. Det var inte länge sedan det var mer pinsamt att som man handla en hudkräm för män än att gå in i en porraffär och fråga efter en specifik film. Men något har hänt. Den manliga mode- och skönhetsbranschen har på senare år exploderat. En medvetenhet om det egna utseendet har blivit självklart för många, framförallt yngre män.

Kalle Risberg anser sig vara en typisk sjuttonårig kille, bosatt i en Stockholmsförort. Han älskar kläder och kollar in affärer ett par gånger i veckan tillsammans med sina killpolare. Han lägger ner mellan 200 och 300 kronor i månaden på hårprodukter och ser sig inte alls som det fula könet.

–Killar bryr sig mer och mer om sitt utseende, från högstadiet och uppåt. Idag är det tillåtet att klä sig snyggt och att vara medveten. Tjejerna kommer alltid att vara värst men vi är absolut inte det fula könet.

Herrarnas EM och VM i fotboll samt klubbfotboll på hög nivå, orgier i testosteron och trimmade lårmuskler, har haft effekt på den manliga fåfängan. Bolltrillande stilikoner med hårlösa kroppar och personliga frisörer. Män inom idrotten är många unga killars främsta förebilder.

Karin Fahlström, grundare till företaget Grooming som säljer skönhetsprodukter för män, minns hur man först skrattade åt sportkommentatorn Peter Jihdes folkhems-mohikan.

–Men bara en månad senare kryllade det av unga killar med liknande frisyrer.

Antagligen är det just för att fotbollen är en så manlig arena som den kan inspirera de annars traditionellt kvinnliga behoven. Manlig skönhetsvård måste vara manlig. Karin Fahlström anser att medierna gärna överdriver likheterna mellan kvinnor och mäns skönhetsvård.

–Det handlar inte om att män i allmänhet har börjat använda smink. Män använder främst produkter för att få bättre hy i samband med rakningen och för att bli av med akne. Hudkrämer för män har sällan rosa eller gulliga förpackningar. Det är manligt utformade kartonger i dämpade färger. Och killarna i annonserna för produkterna måste vara manliga.

Ofta finns det också ett kvinnligt alibi med i annonsen, en tjej som ska bekräfta att killen är heterosexuell. Rädslan för att misstas som homosexuell finns hela tiden i bakgrunden. Det är okej att män och kvinnor shoppar på samma sätt och bryr sig om sitt utseende, men för den sakens skull får de inte se likadana ut.

Etnologen Jesper Fundberg följde ett pojklag under deras fotbollsturneringar i början 2000-talet, för att se hur de uttryckte manlighet. Under kvällarna på turneringsresorna gjorde killarna sig i ordning och trängdes framför speglarna. De bytte kläder, fixade hår och gav varandra tips och kommentarer.

–Jag trodde att de skulle gå ut och träffa tjejer – men de stannade inne. De hade gjort sig fina för varandra. Men ju mer de tittade på och tog i varandra, desto tydligare tog de verbalt avstånd till homosexuella och det feminina.

Genusforskaren Marie Nordberg konstaterar att herrmodetidningen King har annonser som riktar sig till homosexuella män såväl som annonser för en heterosexuell målgrupp.

–Den nya mansrollen är öppnare. Män har tagit sin plats i hemmet och tillsammans med barnen – men mansrollen är fortfarande starkt kontrollerad. Och det har blivit hårdare konkurrens om kvinnorna. Ungdomsidealet gäller nu även männen. Rynkor på mannen var förr ett tecken på erfarenhet, numera är de ett tecken på att man är förlegad – förutom i styrelserummet och inom politiken, säger Marie Nordberg.

Linn Egeberg Holmgren, maskulinitetsforskare, tror inte att männens intåg på skönhetsmarknaden är kopplat till en strävan efter jämställdhet. Hon pekar på de marknadskrafter som upptäckt männen som en ny köpstark målgrupp för skönhetsindustrin.

–Visst kan vi tolka mäns användning av skönhetsprodukter som ett uttryck för en förändring, men det är inte självklart att maktfördelningen i samhället förändras bara för att straighta män börjar handla hudkrämer.

Kvinnor och män har haft liknande skönhetsideal tidigare i historien. Inom aristokratin på 1700-talet använde såväl män som kvinnor puder, spetsar och färger. De hade olika koder men utseendeidealet var snarare en klassfråga än en genusfråga. Men senare blev medelklassens maskulina måttfullhet en norm. Att bry sig om sitt utseende blev något kvinnligt.

–Kvinnor lär ha lidit mest av skönhetsidealen genom historien, men kraven på män har också varit stora. Det har alltid varit omanligt att erkänna att man känner sig förtryckt, säger David Tjeder, genusforskare och historiker.

–Men om män idag oftare ses som objekt kanske det kan leda till en mer öppen syn på objekt och subjekt. Finns det inte någon motsättning bör man kunna vara öppen för att även kvinnor kan vara både subjekt och objekt.

–Jag har ingenting emot att vara ett objekt ibland. Det behöver inte vara en motsättning till vem jag är på insidan, säger regissören Karl Seldahl. Han står för att han är medveten och tycker om att vara fin inför andra. Och det har blivit vanligare att män i hans bekantskapskrets ger varandra komplimanger som de förr bara tänkte i smyg.

–Jag har tänkt fel. Jag är inte ful. Och det är mitt eget ansvar att motverka det. Att hitta den perfekta kavajen och ta på sig den känns bra. Det är som en smekning av själen, en ordlös kommunikation. Den ramar in mig. Det är kul med kläder. De skapar en friare mansroll.

Kalle Risberg tycker synd om de äldre generationerna män som idag missat det lustfyllda med att bry sig om sitt utseende.

–Det är ju en helt ny värld som öppnar sig. Kläderna är ett sätt att uttrycka sig, att visa vem man är. De gör att man plötsligt kan se en person på ett helt nytt sätt.