Sjung, o gudinna, om vreden, som brann hos
Vi befinner oss i ett antikt drama. Öga mot öga (nåja) står två av jordens härskare. De har sänt sina trupper i strid, höjt sina händer mot skyn, och bett om gudens gunst:
"Må Gud fortsätta att välsigna Amerika" (George W Bush).
"Vi ska segra om Gud så vill" (Saddam Hussein).
Den ödesmättade frågan är på vilken sida guden ska ställa sig. För det finns ju bara en enda - enligt både Georges och Saddams tro: "Jag tror på en enda Gud", respektive "Det finns ingen gud utom Gud".
George Bush tror sig ha löst dilemmat genom att kalla sin fiende ond. Och vem som stödjer de onda är ju allom bekant. Men den irakiske presidenten svarar skarpladdat: George W Bush och USA är den Stora Satan.
Ordstrider. Men vad finns bakom orden? Tror verkligen de båda kombattanterna på vad de säger? Och hur ser den gud ut som de båda menar ska hjälpa dem i kampen?
Självklart kan det vara av retoriska skäl som George Bush blandar in Gud i politiken. Många hävdar det och retar sig på hans religiösa språk och arrogans. Andra hävdar att Bushs beteende inte är särskilt kristet, i bättre eller "högre" mening. (Påven hör till dem).
Men det är svårt att se annat än att det finns en tro som inte bara ger Bush kraft i hans handlingar, den påverkar också hans känslor, tankar, ord och gärningar. Varje morgon stiger han upp kl 05.30 och sätter sig och läser, inte krigsrapporter eller politiska dokument, utan kristen uppbyggelselitteratur. Just nu My Utmost for His Highest, av den skotske baptistpredikanten Oswald Chambers, enligt ett reportage i Newsweek: "När du står öga mot öga med livets svårigheter har du ingen kraft, utan kan bara genomlida mörkret - såvida du inte går ut ur dig själv, och medvetet vänder ditt ansikte mot Gud."
Chambers dog i november 1917, då han befann sig i Egypten för att predika till australiensiska och nya zeeländska soldater. Han fick inte leva för att se dessa krigare "befria" Palestina från turkarna och inta Jerusalem för det brittiska imperiets räkning.
Men George Bush lever än. Efter sitt morgonbad i den andliga litteraturen ger han sin hustru Laura kaffe på sängen och går ut i världen och säger saker som:
"Terroristerna hatar att vi kan tillbe Gud den Allsmäktige på det sätt vi vill det är USA:s uppgift att ge Guds gåva - friheten - till alla människor i världen." (Nashville, "bibelbältets spänne", mars 2003.)
Samma dag som han uttalade sig så i en religiös tv-kanal besökte han några diakoner, till vilka han bekände sin tro på Jesus Kristus, och sa:
"Om jag inte hade slutat dricka alkohol för 17 år sedan hade jag aldrig blivit president. Och det var endast genom Guds nåd som jag lyckades med detta."
Ja, George Bushs övertygelse är inte bara att Gud gjort honom till nykter alkoholist, utan också till världens mäktigaste man. I upptakten till sin lyckade presidentvalskampanj samlade han ett antal pastorer för handpåläggning, och deklarerade att han (då guvernör i Texas) blivit "kallad" till ett högre ämbete.
Guds hand tycks ha vilat över George Bush från
konceptionen. Han föddes 1946 i Connecticut och döptes i den protestantiska anglikanska (engelska) kyrkan. Redan två år senare flyttade den rika och mäktiga familjen Bush till Texas.
Lille George fick en - med amerikanska mått mätt - vanlig religiös uppfostran. Bushfamiljen anslöt sig till en presbyteriansk församling, (protestantisk kyrkoform med rötter hos Calvin) en ganska lugn sådan, jämfört med lidelsen i många andra församlingar i bibelbältets Texas. Bushfamiljen gick till kyrkan varje söndag och Georgie var en plikttrogen son och flitig kyrkobesökare. Enligt mamma Barbara har han alltid visat ett intresse för bibelläsning.
Pappa Bush samlade pengar till kyrkobygget och ledde söndagsskolan. Men ute i den stora offentligheten kände han sig obekväm med att erkänna sin kristna tro.
Så är inte fallet med George Jr, som bekant. I alla fall inte efter hans "pånyttfödelse". Historien förtäljer att George Jr - självklart - gick på de bästa skolorna (med mediokra betyg), jobbade hårt, gifte sig med Laura 1977 och gick med i hennes metodistförsamling. Men på kvällar och nätter söp han hårt. Och allt hårdare. Tills han stötte på sin gamla skolkamrat Evans, som övertalade sin fallne vän att gå med i en bibelstudiegrupp - Community Bible Study, CBS.
CBS tillhör inte någon särskild kyrka, utan är en tvärkristen organisation som ordnar studiecirklar i bibelläsning runt om i hela världen - just nu pågår över 500 klasser bara i USA. Trots öppenheten är CBS ganska fundamentalistisk, ungefär som svenska Trosrörelsen med Livets ord i spetsen. Syftet är uttalat att "ära Gud" och "skapa nya lärjungar till Jesus". Och Sanningen finns i Boken, som säger att Jesus är den enda vägen.
För första gången i sitt liv studerade George Bush en bok på djupet. Han, som aldrig varit särskilt intresserad av böcker, läste Nya Testamentet rad för rad. Budskapet, såsom han uppfattade det, gick rakt in i hjärtat. George Bush blev pånyttfödd och en del av den väckelserörelse som gripit USA de senaste årtiondena. Det var "adjö med Jack
Daniels, och hej Jesus", som studiecirkelkamrat till honom uttryckte det.
Sedan dess har Bush gått sin "vandring" (The Walk), stödd av en gud som är med honom - och alla troende - i smått och stort. Bushs gud kan ge hälsa, rikedom, framgång i karriären, och krossa fiender, om man har rätten på sin sida.
Det finns ett fatalistiskt element i Georges tro, skriver författaren David Frum, som varit talskrivare åt presidenten.
"Du gör ditt bästa och överlåter resultatet i Guds händer."
Bush har alltid varit en bestämd man, berättar hans biografer. Uppvuxen i en socialt högtstående familj, och i Texas med en förkärlek för män som skjuter snabbt och lugnt accepterar vad än ödet har i beredskap, har han alltid varit självsäker och ointresserad av de intellektuellas komplexa grubblerier och tvivel. Men hans gudstro har gjort det än lättare att se vad som är gott och ont, menar Frum.
"I Vita Huset finns det inget utrymme för eftertanke. När flygplanen flög in i tvillingtornen den 11 september dömde han genast ut terroristerna och Usama bin Laden och hans anhang som onda. Att USA skulle ha någon skuld genom sin utrikespolitik ville han inte höra talas om. På samma sätt har han bestämt sig för att Saddam Hussein är ond, och måste förgöras."
Presidentens palats genomsyras av väckelsekristendom, hävdar David Frum. Det kallas inte bara till ständiga bönemöten, Bush har även omgett sig med troende ministrar, som försvarsministern Donald Rumsfeld och justitieministern John Ashcroft.
Under sin valkampanj sökte Bush medvetet stöd hos den kristna högern (en tredjedel av hans väljare tillhör den) och under stor publicitet träffade han ledande kristna fundamentalister som tv-pastorerna Pat Robertson och Jerry Falwell och författaren Tim Lahaye. Dessa tre ultrakonservativa kristna stödjer Bush krig i Irak, liksom predikanten Billy Graham, som betytt mycket för George Bush.
De ser inte bara kriget som rättfärdigt (vilket absolut inte alla kristna gör), de ser också kriget som början på Armageddon, slutstriden då de kristna
ska strida mot Antikrist, och Jesus ska återkomma till jorden. Ja, Tim Lahaye har skrivit en bok, som just nu säljs i miljonupplagor, där Antikrist härskar i Babylon! Och där judarna ska riva Klippmoskén i Jerusalem för att kunna återuppbygga Davids tempel och på så sätt förbereda Paradiset. Att denna bok, eller snarare denna serie av böcker som alla bygger på Uppenbarelseboken, blivit så populär i USA är inte så konstigt. Över hälften av alla amerikaner tror på Bibelns apokalyptiska förutsägelser.
Både Rumsfeld och Ashcroft tänker i liknande messianska banor, och att USA har en viktig roll att fylla för Messias återkomst. De ser ett krig mot Saddam som ett steg mot upprättandet av en judisk stat som omfattar hela Israel, det vill säga också Västbanken och Gaza. Men enligt Uppenbarelseboken, som de alltså stödjer sig på, ska många judar dö i slutstriden, och de kvarlevande ska omvända sig till kristendomen.
Om Bushs gud har samma uppfattning är oklart. Men 1993, året innan han startade sin kampanj för
att bli vald till Texas guvernör, sa han till en reporter i Austin att de är bara de som tror på Jesus som kommer till himlen.
Anders Haag
08-13 51 92
Foto: Reuters
