Vänster: utsmyckning gamla stan i Kathmandu, Nepal. Ibland kan traditionella, erotiska bilder provocera turister från väst. Höger: Tibetansk buddhism, där den här positionen (yab-yum) uttrycker förening mellan visdom och medkänsla.
Foto: Antoon Geels
Han känner fler som gått i katolska pojkskolor och skickats till prästen för att bikta sig. Antoon Geels satt själv där i sina unga tonår i Nederländerna och skulle ”bekänna” inför en som levde i celibat. En helt onaturlig situation, konstaterar han.
– Den där bikten var oerhört nedvärderande och skuldbeläggande och satte spår i många, många år. Onani ansågs som något fruktansvärt enligt olika hemska argument.
Antoon Geels vet numera varför: Katolska kyrkans värderingar om människans sexualitet går tillbaka till 1200-talet och har inte ändrats sedan dess. I alla fall enligt kapitlet om kristendomen i en antologi som han tagit initiativ till och som kommer nästa vecka: Sex – för Guds skull. Sexualitet och erotik i världens religioner (Studentlitteratur 2010).
Jämförelsevis ser han den katolska läran som mest konservativ när det gäller synen på sex – som den gamla idén om att sexualiteten är naturlig enbart i syfte att göra barn. Den är så seglivad att p-pillret motarbetas än i dag från Vatikanen.
Judendomen, å sin sida, talade redan på 200-talet om makens plikt att tillfredsställa sin hustru: Varje dag om han är så rik att han inte behöver jobba, men bara en gång i halvåret för en sjöman. För buddhismen är den sexuella lusten en del av begärets roll i människans liv, inom hinduismen blir föreningen mellan man och kvinna en symbol för kosmiska krafter. Och även om muslimska ursprungstexter ger mannen rätt att ta flera hustrur talar modern islam om att båda makarna ska tillfredsställa varandra. Fatwor över internet tillåter att de visar sig nakna under samlaget men avvisar bestämt analsex – det är ”onaturligt”.
Allt det här om religionernas syn på sex fanns inte samlat någonstans i studielitteraturen, insåg Antoon Geels efter många år som professor i religionspsykologi vid Lunds universitet.
– Det är inte rättvist – religionerna reglerar ju sexuallivet i långa stycken och det är viktigt att känna till, säger han. Hans medredaktör Lena Roos, religionshistoriker vid samma universitet, är upprörd över att ämnet aldrig ens ingått i undervisningen.
– Religion förknippas med riter, texter och trosföreställningar. Men i grunden handlar de om hur man lever hela livet, och där ingår förstås också sexualiteten, säger Lena Roos, författare till kapitlet om judendomen.
Uppdraget för varje skribent var att hitta ursprungstexter om sexualitet och se hur dessa tolkas i vårt moderna liv. Alla har regler för kärleken, en del mycket frispråkiga, medan begreppen sex och erotik så som vi känner dem ”sorterar under andra avdelningar av människolivet” som Lena Roos förklarar det. Det heter att man måste leva som äkta makar, att avhållsamhet är en väg till religiöst liv eller att det inte är tillåtet för män att vara intima med varandra. Motiveringarna skiljer sig sedan lika mycket inom varje världsreligion som mellan dem, eller som Antoon Geels säger: ”Det finns ett helt spektrum från avståndstagande till bejakande, från celibat till att sex kan ses som en väg tillbaka till det förlorade paradiset”.
– Det bygger på en mer holistisk syn, att vi har möjlighet att återupptäcka den förlorade enheten via erotiken. Det finns mer eller mindre framhävt i alla religioner, men kanske mest tydligt inom den judiska mystiken och tantrismen.
Denna österländska variant inom hinduismen menar att sexuell energi kan omvandlas till andlig energi. Men här i väst skulle inriktningen så småningom feltolkas, visar det sig i antologins kapitel om hindusim. Tantrism handlar inte om att bli en bättre älskare, utan om den sexuella energins inneboende gudomlighet.
– Att de mest intensiva mänskliga upplevelserna kan vara en spegling av kosmiska krafter är inte långsökt. Vägen dit handlade för mannen om att inte få utlösning, berättar Antoon Geels som intresserat sig för vad han i boken kallar ”sakral sexualitet”, eller att mänsklig erotik skulle vara en spegelbild av gudomliga relationer – en symbolik som är vanlig inom hinduismen.
– Men med katolikernas oerhörda betoning på förnuftet var ju att få orgasm att sjunka något förfärligt, vilket givit extrema tolkningar.
Som med idrottsmän?
Antoon Geels skrattar igenkännande och berättar om sin bror Ruud Geels, fotbollsproffs i både Ajax och PSV Eindhoven.
– Inför viktiga matcher skulle de inte ”bo hemma”, som VM i München 1974. Vid nästa VM i Argentina ålades spelarna att åka dit en månad i förväg. Då ställde han faktiskt inte upp.
Religionernas behov av att reglera våra mänskliga relationer beror på att sex setts som både en positiv och en negativ kraft som måste hållas inom äktenskapet för att vara konstruktiv. Äktenskapet i sin tur anses trygga ordningen i samhället och mänsklighetens fortbestånd, samtidigt som man därmed tog avstånd från homosexualitet. Idag diskuteras frågan om synen på homosexuell kärlek i hela världen.
– Ja, alla religioner kämpar med den frågan, säger Lena Roos. Och skiljelinjen går inte mellan religionerna, utan i olika strömningar inom dem.
Varför alla dessa regler för att kontrollera kvinnans sexualitet?
– I alla religiösa traditioner har mannen haft en priviligierad ställning, och den ska hela tiden säkras, förklarar Lena Roos. Ofta har den som följer strikta regler också fler privilegier. Dessutom är sexualiteten ett instrument för att dra gränser för vem det är tillåtet att ha intima relationer med och vem inte.
Antoon Geels menar att det kort och gott handlar om makt, hierarki och kontroll.
– I den mänskliga konstitutionen finns djupt rotade krafter som ligger och stökar i generna. I mina mörka stunder tänker jag ibland att några bara gillar våld och terror, och att de tar till vilka regleringar som helst – till exempel religion – för att få utöva det.
En annan beskrivning ger dagens muslimska feminister, som visar på hur islam reglerar samhällets ordning genom att männen får kontrollera kvinnan. Eftersom kvinnan anses ha minst lika stark sexualdrift som mannen måste hon tillfredsställas hemma för att inte locka andra män till ”synd”. Här finns grunden för argumenten om att bära slöja och – i extrema fall – kvinnlig omskärelse.
Hur förhåller sig moderna människor till de ursprungstexter som lever kvar än idag?
– Många bildade katoliker menar att ”de får säga vad de vill i Rom, jag gör som jag vill ändå”, förklarar Antoon Geels. Folk gör inte som det står i texterna, utan läser dem med distans. Vi som i väst är individualister och anti-auktoritära vill gå vår egen väg. Vi bryter mot normen.
Lena Roos påminner om att religionerna har varit kollektiva. Sätter man, som här, sexualiteten i fokus kan man se hur kollektivet står mot individen: Tidigare normer för samlivet hamnar i konflikt med det moderna individualistiska samhället.
– Typiskt för religiösa sätt att angripa ett problem är inte att strunta i eller förneka själva religionen, utan att omtolka den och förstå den i vår tid. Vi går gradvis mot att få en allt större tolkningsfrihet. En katolik som inte delar värderingarna lämnar inte hela systemet idag, men fortsätter att använda preventivmedel. Man tar sig rätten att tolka texten enligt vad som gäller för ens eget liv.
