Den finns överallt: i duschen, på radion, vid samlingen på förskolan, i smartphonen, på studentflaket, i varuhuset, på lunchrestaurangen, under fotbollsmatchen, vid begravningen… Ja, vissa menar till och med att vi bär den inom oss, i form av hjärtslag.

Våra liv är fyllda av musik. Svenska studier har visat att människor i genomsnitt exponeras för musik en tredjedel av sin vakna tid. En stor del av vår vardag är alltså ljudsatt, vare sig vi vill eller inte. Från morgon till kväll, från vaggan till graven. The soundtrack of our lives.

– Musiken är inte bara vårt största fritidsintresse, utan också ett redskap som många människor utnyttjar för att bygga upp en identitet, reglera känslor, varva ner…, säger Lars Lilliestam, professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.

Under de senaste 15 åren har tillgängligheten till musik närmast exploderat. En stor del av alla låtar som någonsin spelats in finns numera på internet, och för åtminstone den yngre generationen är det självklart att ladda ner musik därifrån. En genomsnittlig 14-åring beräknas i dag höra mer musik under en månad än tidigare generationer gjorde under ett helt liv.

– Personer födda i början av 1900-talet levde ju i en värld där det knappast fanns någon musik förutom då de sjöng själva. Flera äldre personer som jag intervjuat i min forskning har aldrig varit på konsert – eller köpt någon skiva, säger Lars Lilliestam.

Just den erfarenheten delar de visserligen med vissa yngre personer. De har inte heller köpt en enda skiva – men har ändå stora musiksamlingar med tusentals låtar nedladdade på datorn.

Den tekniska utvecklingen har också förändrat i vilka situationer vi lyssnar på musik. Med en mp3-spelare eller telefon i fickan kan vi numera spela favorit­låtarna var och när som helst. Det har därför blivit allt vanligare att ha musik på medan man gör något annat, så kallat parallellyssnande.

– I tunnelbanan eller på tåget lyssnar många på musik i stället för att bara sitta och titta ut genom fönstret. Och i öppna kontorslandskap har många hör­lurar med musik för att kunna skärma av och fokusera på jobbet, säger Lars Lilliestam.

Inom forskningen har man allt mer börjat intressera sig för hur människor navigerar i detta nya musiklandskap. Lars Lilliestam har lett ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, där ett 40-tal privatpersoner i olika åldrar och med olika bakgrund har fått berätta vilken betydelse musiken har i deras vardag och hur de använder den. Resultatet presenterades i boken Musiken och jag, som kom i vintras.

– Det finns en föreställning om att människor har fått ett mer passivt förhållande till musiken, eftersom den numera finns överallt. Men det vardagliga lyssnandet är mer aktivt än vad man skulle kunna tro. De flesta slår inte bara på radion och nöjer sig med första bästa låt som dyker upp. I stället är de väldigt medvetna om vad de vill höra i olika situationer. Känns musiken fel, byter de snart kanal eller slår kanske på P1, säger han.

Vad är det då som gör att vi över huvud taget sätter på radion, cd-spelaren eller datorn för att lyssna på musik? Mycket handlar förstås om ren njutning. Vissa får gåshud av Stravinskijs Våroffer. Andra kan inte låta bli att dansa om de hör ABBA.

Men lyssnandet är inte bara lustdrivet. Musiken är också ett redskap som många människor mer eller mindre medvetet använder i olika vardagliga situationer. Så får kanske Bruce Springsteen ge stimulans under enformig motorvägskörning. Vissa fokuserar lättare på matteläxan med Coldplay i lurarna. Och när det är dags för löprundan laddas telefonen med Eye of the tiger.

– De flesta som vi intervjuade var väldigt klara över vad de upplevde att musiken gjorde med dem och vilken musik som passade för olika syften. En av de viktigaste upptäckterna var att musiken fungerade som ett slags självterapi i vardagen för många människor, säger Lars Lilliestam.

Människor reagerar väldigt olika på musik och ur hälsoperspektiv är det viktiga att man själv gillar det man lyssnar på.

Marie Helsing

För på samma sätt som film­musik kan förstärka olika känslostämningar, lyssnade intervjupersonerna på viss musik för att höja sitt humör och på annan när de var nedstämda. Eller som en kille uttryckte det: ”Fan nu är jag lite nere och det vill jag inte vara. Då kan man dra på typ Toy Dolls eller någonting. Då blir man på bra humör.”

– Det är dock inte alltid så enkelt som att man bara lyssnar på glad musik för att höja sinnesstämningen. När man är ledsen vill man ofta lyssna på lite deppig musik för att väcka och bearbeta sin egen sorg – och på sikt må lite bättre, säger Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet.

Också han och hans forskarkollegor har intresserat sig för människors vardagslyssnande och då särskilt hur det påverkar känslolivet. De har bland annat sett att musiken inte bara används för att väcka känslor, utan även för att maskera dem. Särskilt äldre personer utnyttjar ofta musiken på det här sättet.

– Normalt reglerar vi många av våra sinnesstämningar genom att undertrycka eller påverka dem med våra tankar. Men när vi åldras har vi inte längre samma kognitiva resurser att hantera jobbiga känslor. Musik som väcker positiva minnen och sinnesstämningar kan då användas för att trycka undan svåra känslor som ledsnad och ilska, säger Daniel Västfjäll.

Musiken kan också fylla en viktig social funktion. Tonåringar som lyssnar ensamma på sina rum upplever till exempel ofta att artisten talar direkt till dem genom låtarna. Och äldre personer som lyssnar på välkänd musik uppfattar den ofta som en ”bekant” som får dem att känna sig mindre ensamma.

– Musiken tränger undan tystnaden och fyller rummet med ett slags närvaro, säger Daniel Västfjäll.

Även för stressreglering kan musiken vara effektiv. På samma sätt som vissa tar en kopp kaffe för att komma igång på morgonen eller ett glas vin för att varva ner efter en stressig arbetsvecka, lyssnar många på musik för att få extra energi eller för att stressa av.

– Mina studier visar att människor upplever mer positiva känslor och lägre stressnivåer i vardagssituationer där de exponeras för musik, säger Marie Helsing, forskare inom musikpsykologi.

För sin avhandling, som nyligen lades fram vid Göteborgs universitet, lät hon bland annat försökspersoner slappna av efter jobbet, med eller utan musik, och fann att både den självupplevda stressnivån och halten av stresshormonet kortisol sjönk om personerna lyssnade på musik samtidigt som de slappnade av.

– Däremot finns det ingen ”mirakelmusik” som får alla att bli lugna eller glada. Människor reagerar väldigt olika på musik och ur hälsoperspektiv är det viktiga att man själv gillar det man lyssnar på, säger Marie Helsing och tillägger:

– Genom Spotify har man ju numera tillgång till ett helt musikbibliotek och utifrån det kan man skapa sitt eget ”musikaliska husapotek” med särskilda spellistor för avslappning eller energi­höjning. Det vardagliga musiklyssnandet är ett väldigt enkelt och effektivt sätt att förbättra välbefinnandet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

”Tiden går fortare med musik i bilen”

Bilen har beskrivits som vår tids vanligaste konsertlokal. En av dem som alltid lyssnar på musik under bilkörning är Peter Wilhelm. Under arbetsveckorna pendlar han dagligen nio mil mellan hemmet i Bro och jobbet i Uppsala. Ett par hundra timmar har han lagt ner på att installera bilstereon så att ljudkvaliteten och akustiken blir optimal.

– Tiden går fortare när man lyssnar på musik i bilen. Jag sätter på en skiva med blandade låtar och plötsligt är jag framme vid jobbet, säger Peter Wilhelm, som även tävlar i bilstereo i grenen ”välljud”.

– Musikvalet påverkar också körrytmen. Jag lyssnar till exempel en hel del på AC/DC och med hårdrock på hög volym är det lätt att trycka lite extra på gasen. Sätter jag istället på Melissa Horn så kör jag betydligt lugnare.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

”Vi höjde musiken i takt med att värkarna tilltog”

När lilla Oliver kom till världen för fyra månader sedan skedde det till toner. För Anna Axelsson har musiken alltid varit en stor del av livet och när hon skulle föda barn kändes det naturligt att ta hjälp av den.

– Eftersom förlossningen var en helt ny situation för mig kändes det tryggt att ha med sig egen musik hemifrån. I takt med att värkarna tilltog höjde vi volymen.

– Även när det gällde själva smärtupplevelsen hade jag nytta av musiken. Allra tydligast blev det när jag syddes efteråt. Det gjorde riktigt ont, men genom att höja volymen blev det ändå uthärdligt, säger Anna.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

”När favoritlåten kommer orkar jag springa lite till”

Johan Lennartsson löptränar tre till fyra gånger i veckan och nästan alltid med musik i öronen. Särskilt under längre distanser har han stor draghjälp av rätt musik. När en favoritlåt, till exempel The rat av The Walkmen, dyker upp får han ny energi och orkar springa lite fortare.

– Vissa löpare springer i takt med musiken och är noga med att hitta låtar med 180 taktslag per minut eftersom det är bra att springa i det tempot. Men för mig är det viktigaste att jag gillar musiken. Det är då den fungerar som motivationshöjare.

– Inför större lopp lägger jag upp spellistor med långsammare låtar i början, så att jag inte blir för ivrig, och up beat-låtar när jag vet att det blir tungt.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

”Ju mer jag engageras av musiken - desto mindre tänker jag på min tinnitus”

I samband med en skjutövning inom det militära drabbades Olle Wallin 1957 av nedsatt hörsel och tinnitus. Han beskriver det som ett konstant sus i örat, ungefär som när det blåser i vassen eller när man somnar ifrån tv:n och vaknar upp till ”myrornas krig”.

Ofta förvärras besvären när det är tyst i omgivningen. Med hjälp av musik försöker Olle Wallin därför dölja eller maskera susningarna och därmed lindra obehaget.

– Det gäller att inte fokusera för mycket på sin tinnitus, för då överskuggar den lätt hela livet. Genom att förse hjärnan med positiva ljudstimuli, styr jag medvetet min uppmärksamhet bort från de störande öronsusningarna. Ju mer engagerad jag blir i musiken – desto mindre tänker jag på min tinnitus, säger han.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

”Med musik i öronen kunde jag skärma av på jobbet”

Maria Norberg har arbetat många år inom skolans värld och tror inte att hon skulle ha klarat av att vistas i den stressiga och bullriga miljön om hon inte kunnat skärma av med hjälp av avslappnande musik.

– Min tidigare skola hade akustikproblem, så allt ljud från korridorerna hördes inne i klassrummen. Att då ha lite bakgrundsmusik på under elevernas enskilda arbete hjälpte både dem och mig att varva ner och fokusera. När skolan byggdes om gjorde musiken också att det värsta byggbullret utestängdes, berättar hon.

Även under sin schemalagda förberedelsetid använde Maria sig aktivt av musiken för att skärma av och kunna koncentrera sig på sitt arbete. Hennes tidigare arbetslag bestod av åtta lärare som satt i ett och samma rum. Där var det i princip aldrig tyst.

– För att kunna samarbeta måste man ju prata med varandra. Så måste det få vara. Men om man samtidigt själv behöver gå in i en text eller förbereda en lektion, kan det vara ganska distraherande med kollegor som samtalar någon meter ifrån en.

– Ofta brukade jag då lyssna på musik i hörlurar. På så vis kunde jag skapa en känsla av att jag befann mig i ett eget rum där jag kunde arbeta ostört. Utan musiken som ljudbarriär hade jag antagligen fått göra allt mitt förberedelsearbete hemma.