MUSIKENS MAKT - En serie om stärkande toner och stressande takter.

DEL 1.

Den finns överallt: i duschen, på radion, vid samlingen på förskolan, i smartphonen, på studentflaket, i varuhuset, på lunchrestaurangen, under fotbollsmatchen, vid begravningen… Ja, vissa menar till och med att vi bär den inom oss, i form av hjärtslag.

Våra liv är fyllda av musik. Svenska studier har visat att människor i genomsnitt exponeras för musik en tredjedel av sin vakna tid. En stor del av vår vardag är alltså ljudsatt, vare sig vi vill eller inte. Från morgon till kväll, från vaggan till graven. The soundtrack of our lives.

– Musiken är inte bara vårt största fritidsintresse, utan också ett redskap som många människor utnyttjar för att bygga upp en identitet, reglera känslor, varva ner…, säger Lars Lilliestam, professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.

Under de senaste 15 åren har tillgängligheten till musik närmast exploderat. En stor del av alla låtar som någonsin spelats in finns numera på internet, och för åtminstone den yngre generationen är det självklart att ladda ner musik därifrån. En genomsnittlig 14-åring beräknas i dag höra mer musik under en månad än tidigare generationer gjorde under ett helt liv.

– Personer födda i början av 1900-talet levde ju i en värld där det knappast fanns någon musik förutom då de sjöng själva. Flera äldre personer som jag intervjuat i min forskning har aldrig varit på konsert – eller köpt någon skiva, säger Lars Lilliestam.

Just den erfarenheten delar de visserligen med vissa yngre personer. De har inte heller köpt en enda skiva – men har ändå stora musiksamlingar med tusentals låtar nedladdade på datorn.

Den tekniska utvecklingen har också förändrat i vilka situationer vi lyssnar på musik. Med en mp3-spelare eller telefon i fickan kan vi numera spela favorit­låtarna var och när som helst. Det har därför blivit allt vanligare att ha musik på medan man gör något annat, så kallat parallellyssnande.

– I tunnelbanan eller på tåget lyssnar många på musik i stället för att bara sitta och titta ut genom fönstret. Och i öppna kontorslandskap har många hör­lurar med musik för att kunna skärma av och fokusera på jobbet, säger Lars Lilliestam.

Inom forskningen har man allt mer börjat intressera sig för hur människor navigerar i detta nya musiklandskap. Lars Lilliestam har lett ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, där ett 40-tal privatpersoner i olika åldrar och med olika bakgrund har fått berätta vilken betydelse musiken har i deras vardag och hur de använder den. Resultatet presenterades i boken Musiken och jag, som kom i vintras.

– Det finns en föreställning om att människor har fått ett mer passivt förhållande till musiken, eftersom den numera finns överallt. Men det vardagliga lyssnandet är mer aktivt än vad man skulle kunna tro. De flesta slår inte bara på radion och nöjer sig med första bästa låt som dyker upp. I stället är de väldigt medvetna om vad de vill höra i olika situationer. Känns musiken fel, byter de snart kanal eller slår kanske på P1, säger han.

Vad är det då som gör att vi över huvud taget sätter på radion, cd-spelaren eller datorn för att lyssna på musik? Mycket handlar förstås om ren njutning. Vissa får gåshud av Stravinskijs Våroffer. Andra kan inte låta bli att dansa om de hör ABBA.

Men lyssnandet är inte bara lustdrivet. Musiken är också ett redskap som många människor mer eller mindre medvetet använder i olika vardagliga situationer. Så får kanske Bruce Springsteen ge stimulans under enformig motorvägskörning. Vissa fokuserar lättare på matteläxan med Coldplay i lurarna. Och när det är dags för löprundan laddas telefonen med Eye of the tiger.

– De flesta som vi intervjuade var väldigt klara över vad de upplevde att musiken gjorde med dem och vilken musik som passade för olika syften. En av de viktigaste upptäckterna var att musiken fungerade som ett slags självterapi i vardagen för många människor, säger Lars Lilliestam.

Människor reagerar väldigt olika på musik och ur hälsoperspektiv är det viktiga att man själv gillar det man lyssnar på.

Marie Helsing



För på samma sätt som film­musik kan förstärka olika känslostämningar, lyssnade intervjupersonerna på viss musik för att höja sitt humör och på annan när de var nedstämda. Eller som en kille uttryckte det: ”Fan nu är jag lite nere och det vill jag inte vara. Då kan man dra på typ Toy Dolls eller någonting. Då blir man på bra humör.”

– Det är dock inte alltid så enkelt som att man bara lyssnar på glad musik för att höja sinnesstämningen. När man är ledsen vill man ofta lyssna på lite deppig musik för att väcka och bearbeta sin egen sorg – och på sikt må lite bättre, säger Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet.

Också han och hans forskarkollegor har intresserat sig för människors vardagslyssnande och då särskilt hur det påverkar känslolivet. De har bland annat sett att musiken inte bara används för att väcka känslor, utan även för att maskera dem. Särskilt äldre personer utnyttjar ofta musiken på det här sättet.

– Normalt reglerar vi många av våra sinnesstämningar genom att undertrycka eller påverka dem med våra tankar. Men när vi åldras har vi inte längre samma kognitiva resurser att hantera jobbiga känslor. Musik som väcker positiva minnen och sinnesstämningar kan då användas för att trycka undan svåra känslor som ledsnad och ilska, säger Daniel Västfjäll.

Musiken kan också fylla en viktig social funktion. Tonåringar som lyssnar ensamma på sina rum upplever till exempel ofta att artisten talar direkt till dem genom låtarna. Och äldre personer som lyssnar på välkänd musik uppfattar den ofta som en ”bekant” som får dem att känna sig mindre ensamma.

– Musiken tränger undan tystnaden och fyller rummet med ett slags närvaro, säger Daniel Västfjäll.

Även för stressreglering kan musiken vara effektiv. På samma sätt som vissa tar en kopp kaffe för att komma igång på morgonen eller ett glas vin för att varva ner efter en stressig arbetsvecka, lyssnar många på musik för att få extra energi eller för att stressa av.

– Mina studier visar att människor upplever mer positiva känslor och lägre stressnivåer i vardagssituationer där de exponeras för musik, säger Marie Helsing, forskare inom musikpsykologi.

För sin avhandling, som nyligen lades fram vid Göteborgs universitet, lät hon bland annat försökspersoner slappna av efter jobbet, med eller utan musik, och fann att både den självupplevda stressnivån och halten av stresshormonet kortisol sjönk om personerna lyssnade på musik samtidigt som de slappnade av.

– Däremot finns det ingen ”mirakelmusik” som får alla att bli lugna eller glada. Människor reagerar väldigt olika på musik och ur hälsoperspektiv är det viktiga att man själv gillar det man lyssnar på, säger Marie Helsing och tillägger:

– Genom Spotify har man ju numera tillgång till ett helt musikbibliotek och utifrån det kan man skapa sitt eget ”musikaliska husapotek” med särskilda spellistor för avslappning eller energi­höjning. Det vardagliga musiklyssnandet är ett väldigt enkelt och effektivt sätt att förbättra välbefinnandet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Vilken är din starkaste musikupplevelse? Mejla till oss på idag@svd.se och berätta. Här kan du läsa fem personers berättelser om hur de använder musiken i sitt liv.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Peter Wilhelm.


"Tiden går fortare med musik i bilen"

Bilen är antagligen vår tids vanligaste ”konsertlokal”. Det konstaterades i en svensk avhandling från början av 2000-talet. En av dem som alltid lyssnar på musik under bilkörning är Peter Wilhelm.

Under arbetsveckorna pendlar han nio mil mellan hemmet i Bro och jobbet i Uppsala. Då är bilstereon alltid på. Ett par hundra timmar har han lagt ner på att installera stereon så att ljudkvaliteten och akustiken blir optimal.

– Tiden går fortare när man lyssnar på musik i bilen. Jag sätter på en skiva med blandade låtar och plötsligt är jag framme vid jobbet. Jag har alltid gillat musik och vill att det ska låta bra. Sedan har väl intresset eskalerat lite…, säger Peter Wilhelm, som även är medlem i Svenska Bilstereoförbundet och tävlar i bilstereo.

– Det finns olika tävlingsgrenar, men jag tävlar i ”välljud i bil”. Då handlar det inte så mycket om att köpa dyraste bilstereon, utan snarare om hur man bygger och monterar stereon i bilen. Man kan till exempel behöva dämpa karossen för att förbättra akustiken.

Både under tävlingar och vardagskörning lyssnar Peter Wilhelm mest på pop och rock. Vissa inspelningar låter extra bra i bilen, exempelvis Dire Straits. Men musikvalet görs också utifrån humör. På fredagar lyssnar han gärna på en glad discoskiva på hemvägen för att förstärka känslan av ledighet.

– Musikvalet påverkar också körrytmen. Jag lyssnar till exempel en hel del på AC/DC och med hårdrock på hög volym är det lätt att trycka lite extra på gasen. Sätter jag istället på Melissa Horn så kör jag betydligt lugnare, säger Peter Wilhelm.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Anna Axelsson och Oliver.


”Vi höjde musiken i takt med att värkarna tilltog”

När lilla Oliver kom till världen för drygt tre månader sedan skedde det till toner. För mamma Anna Axelsson har musiken alltid varit en stor del av livet. Hon lyssnar nästan hela dagarna och både sjunger och spelar piano själv. När hon skulle föda barn kändes det därför naturligt att ta hjälp av musiken.

– Eftersom förlossningen var en helt ny situation för mig kändes det tryggt att ha med sig egen musik hemifrån. Vi satte samman en spellista med låtar som hade en lugnande verkan inte bara på mig utan också på min sambo.

I förlossningsrummet kopplade de ihop sin Iphone med de högtalare som fanns på plats. När det började göra ont, satte de på musiken och sedan höjde de volymen i takt med att värkarna tilltog. Att de båda gillade och kunde sjunga med i låtarna, ökade närheten under förlossningen.

– Även när det gällde själva smärtupplevelsen hade jag nytta av musiken. Allra tydligast blev det när jag syddes efteråt. Det gjorde riktigt ont, men genom att höja volymen blev det ändå uthärdligt. Tack vare musiken hade jag något annat att fokusera på, säger Anna.

Förlossningen gick bra och tre dagar senare fick Oliver följa med mamma och pappa hem till Vänersborg. Där fortsätter musiken att vara en viktig del av deras nya småbarnsvardag.

– Vi sjunger bland annat vaggsånger för Oliver när han ska somna och buffar honom rytmiskt för att få honom lugn. Det märks tydligt att musiken har en positiv påverkan på honom, säger Anna.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Johan Lennartsson.


”När favoritlåten kommer orkar jag springa lite till”

Johan Lennartsson löptränar tre till fyra gånger i veckan och nästan alltid med musik i öronen. Särskilt under längre distanser har han stor draghjälp av den. När en favoritlåt, till exempel The rat av The Walkmen, dyker upp får han ny energi och orkar springa lite fortare.

– Vissa löpare springer ju i takt med musiken och är väldigt noga med att hitta låtar med 180 beats eller taktslag per minut, eftersom det är bra att springa i det tempot. Men för mig har det inte så stor betydelse. Det viktigaste är att jag gillar musiken. Det är då den fungerar som motivationshöjande säger han.

Under vanliga löppass har Johan på shuffle-funktionen i mp3-spelaren, vilket gör att låtarna blandas och dyker upp slumpmässigt. För den lite hårdare intervallträningen har han dock skapat särskilda spellistor med lite snabbare musik.

– Jag springer en del lopp och inför dem lägger jag också upp spellistor med långsammare låtar i början, så att jag inte blir för ivrig och tar ut mig för mycket. Längre ner i listan fyller jag på med "up beat"-låtar eftersom jag vet att det kommer att vara tungt längre in i loppet. Energisk och bra musik kan helt klart minska smärtan och tröttheten i benen och ge den extra energi som gör att man orkar lite till.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Olle Wallin.


”Ju mer jag engageras av musiken - desto mindre tänker jag på min tinnitus"

Det var i samband med en skjutövning 1957 inom det militära som Olle Wallin fick sin hörselskada. Inför övningen fick han och de andra soldaterna noggranna instruktioner om hur vapnen skulle laddas, men ingen information om hur man skyddade hörseln.

– De som varit med lite längre och fattat vilka smällar det blev, tryckte in gamla tomhylsor i öronen. Men jag var oerfaren och kände mig tyvärr odödlig. Redan efter första skotten började det susa i öronen. Jag trodde att det skulle klinga av, men det gjorde det aldrig, säger han.

På den tiden var det ingen som pratade om tinnitus, men Olle Wallin hade läst i Vilhelm Mobergs bok Utvandrarna om hur det börjat susa i örat efter att drängen Robert fått en örfil av husbonden. Olle misstänkte tidigt att han själv råkat ut för något liknande.

– Lite senare fick jag genomgå ett hörseltest och läkaren såg då att min hörsel försämrats sedan mönstringen. Förutom det susande ljudet, hade jag fått svårt att uppfatta diskanttoner och blivit ljudöverkänslig.

Olle Wallin beskriver sin tinnitus som ett konstant sus i örat, ungefär som när det blåser i vassen eller när man somnar ifrån tv:n och vaknar upp till myrornas krig. Periodvis kan han även höra ett pipande ljud.

De flesta som har tinnitus upplever att besvären förvärras när det är tyst i omgivningen. Genom att tillföra andra ljud kan man därför försöka dölja eller maskera susningarna och därmed lindra obehaget.

– Det gäller att inte fokusera för mycket på sin tinnitus, för då överskuggar den lätt hela livet. Genom att förse hjärnan med positiva ljudstimuli, exempelvis musik eller intressanta ljudböcker, styr jag medvetet min uppmärksamhet bort från de störande öronsusningarna, förklarar han.

Olle Wallin har alltid varit intresserad av internationella frågor. Han har en examen från Handelshögskolan i Stockholm med inriktning på internationell ekonomi och har bland annat arbetat som lärare i Tanzania.

Sedan många år tillbaka driver han dessutom en ”rullande världsbutik”, vilket innebär att han åker runt i landet och säljer rättvisemärkta produkter, samtidigt som han föreläser om rättvis handel.

– Eftersom jag kör nästan 5000 mil om året tillbringar jag många timmar i bilen. Då har jag ofta på P2, vars konserter ju är fantastiska. Jag lyssnar också på artister som Alf Robertsson, Povel Ramel eller andra som uttalar orden tydligt när de sjunger. Om jag kan uppfatta låttexterna blir musiken ännu intressantare – och då tänker jag ännu mindre på min tinnitus.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

”Med musik i öronen kunde jag skärma av på jobbet”

Maria Norberg har arbetat många år inom skolans värld och tror inte att hon skulle ha klarat av att vistas i den stressiga och bullriga miljön om hon inte kunnat skärma av med hjälp av avslappnande musik.

– Min tidigare skola hade akustikproblem, så allt ljud från korridorerna hördes inne i klassrummen. Att då ha lite bakgrundsmusik på under elevernas enskilda arbete hjälpte både dem och mig att varva ner och fokusera. När skolan byggdes om gjorde musiken också att det värsta byggbullret utestängdes, berättar hon.

Även under sin schemalagda förberedelsetid använde Maria sig aktivt av musiken för att skärma av och kunna koncentrera sig på sitt arbete. Hennes tidigare arbetslag bestod av åtta lärare som satt i ett och samma rum. Där var det i princip aldrig tyst.

– För att kunna samarbeta måste man ju prata med varandra. Så måste det få vara. Men om man samtidigt själv behöver gå in i en text eller förbereda en lektion, kan det vara ganska distraherande med kollegor som samtalar någon meter ifrån en.

– Ofta brukade jag då lyssna på musik i hörlurar. På så vis kunde jag skapa en känsla av att jag befann mig i ett eget rum där jag kunde arbeta ostört. Utan musiken som ljudbarriär hade jag antagligen fått göra allt mitt förberedelsearbete hemma.

Musikens makt – alla artiklar