I läsarbreven finns många frågor. Vi har tagit hjälp av Johan Schubert, chef över Psykoterapiinstitutet, för att besvara några.

Är mytomani ärftligt eller beror det på den sociala miljön?
- Det rör sig, som i flertalet fall av psykiska problem, om ett samspel. En känslighet eller svaghet i personligheten krävs för att symptomet ska utvecklas.

Far barnen illa av att träffa sin pappa som är mytoman?
- Som alltid med psykiskt sjuka föräldrar innebär det givetvis en påfrestning. Men huvudsaken är att det finns hjälpande och stabila strukturer runt omkring barnen. Då vänder sig barnen dit i stället.

Är mytomani en kronisk sjukdom?
- Ja, det kan man säga, eftersom det är ett sätt att förhålla sig. Mytomanin är djupt förankrad i den egna identiteten och därvidlag inte så rörlig. Men med adekvat hjälp är det möjligt att dämpa mytomanin.

Kan sjukdomen ligga latent för att dyka upp i pressade situationer?
- Det är klart att personen i pressade lägen ytterligare kan vilja förvanska sin verklighet, men det måste finnas en benägenhet i botten.

Vad ska man göra om man har upptäckt att man lever ihop med en mytoman?
- I första hand bör man konfrontera vederbörande om denne kommer med uppenbara lögner. Annars hamnar man lätt i medaktörskapet och på så vis underhåller man mytomanin. Det blir som Commedia dell ' Arte - alla intar sina bestämda roller. Det är dock viktigt att komma ihåg att mytomani inte är ett enskilt symptom, utan alltid ingår i en personlighetsstörning av något slag. Därför är det ofta även något annat som inte fungerar.

I vilken ålder utvecklas sjukdomen?
- Barn har ju en naturlig och helt sund fabuleringsförmåga. Det är ju precis vad leken handlar om. Därför kan man inte börja tala om mytomani förrän i övre tonåren, men förutsättningen grundläggs självklart tidigare i form av en sviktande eller bristfällig identitetsuppfattning.

Hur kan den kränkning se ut som deformerar människan på detta sätt?
- För det första behövs det något i personen som är sårbart redan från början. Men kraftiga trauman som allvarligt kränker självkänslan kan säkert bidra till att utveckla mytomani. Det kan vara brutal mobbning, övergrepp av andra slag eller att personen i fråga blir svårt försummad under uppväxten.

Sofia Wadensjö Karén
frilansjournalist
Idag


Drömprinsen - en groda
Två läsare har tipsat om böcker som hjälpt dem i kampen att komma tillbaka efter mötet med mytomaner. Den ena boken, Alva och drömprinsen av Ulf Sundblad (Sellin & Partner, 1997) är den sanna historien om en kvinna som efter 20 års äktenskap inser att mannen hon är gift med, och fadern till hennes båda barn, är mytoman.
Alva och hennes man Rolf träffas genom Frälsningsarmén och lever sedan ett oerhört kringflackande liv. Så fort de har rotat sig någonstans blir Rolf rastlös och vill vidare. Ofta som en direkt följd av att människor som stått dem nära vänt sig från dem utan att Alva förstår varför.
Så efter tjugo års lögner, när Rolf är framstående chef för ett äldreboende i Uppsala och påstår sig nyss ha doktorerat, avslöjas alltihop av en journalist. Alva bryter ihop och Rolf tar livet av sig. Signifikant för berättelsen är den kärlek som Alva fortfarande känner inför sin "drömprins".

Den andra boken heter Psykopater på jobben och är skriven av norskan Kari Garmannslund (Fortuna förlag, 1999). Inför en eventuell läsning av boken är det dock viktigt att hålla i minnet att en mytoman inte är samma sak som en psykopat. Även om en psykopat alltid serverar tvångsmässiga och sjukliga lögner, liksom mytomanen. Detta till trots har nog även den som har drabbats av en mytoman på jobbet mycket att hämta i den här boken.
Garmannslund tar upp hur man känner igen psykopaten, vilket i många stycken kan jämställas med sättet att känna igen en mytoman. Hon skildrar en person som hela tiden berättar osannolika, och givetvis självupplevda, historier.
Och som dessutom är expert på att ge sken av att svara på yrkesrelaterade frågor. I efterhand inser man dock att de verkliga frågeställningarna sopats under mattan. Garmannslund behandlar även hur man kan avslöja psykopaten, samt hur man ska tackla dem när de väl är avslöjade. Hon stöttar också den drabbade i att inte skuldbelägga sig själv.

Sofia Wadensjö Karén
frilansjournalist
Idag