Rasist – jag? Aldrig! Negativ till överviktiga? Knappast! Nej, ett tio minuter långt test på nätet kan inte stämpla dig som rasist. Men när du har provat att associera positiva eller negativa ord med till exempel övervikt har ­datorn räknat ut hur snabbt du kopplar ihop det ena eller det andra. Är du snabbare på att para ihop negativa ord med tjocka personer antyder det att du medvetet har en mer negativ attityd till överviktiga.

Även den mest fördomsfria, gayvänliga invandrarkramaren som säger sig älska gamla människor visar ofta en preferens för unga, vita, heterosexuella i så kallade IAT-tester (Implicit Association Tests). Ungefär hälften av svarta amerikaner har en tendens att uttrycka åtminstone en svag preferens för vita.

För psykologiprofessor Bo Ekehammar i Uppsala blev resultatet överraskande nog tvärtom. Första gången han gjorde IAT-testet för etnicitet fick han resultatet: ”Svag preferens för svarta personer framför vita”.

–Kanske var det för att en av mina närmaste medarbetare under 15 år var en svart amerikan. Och en annan hade afrikanskt ursprung, det verkar rimligt, funderar han när SvD möter honom och hans assistent Robin Bergh på psykologiska institutionen i Uppsala.

Sedan en tid tillbaka arbetar de två tillsammans med de amerikanska forskare som utvecklade IAT-testerna för tio år sen. Testerna har använts flitigt i forskning över hela världen, även i Sverige. Men det är först nu som de förs ut till en bred allmänhet på svenska.

–IAT är den mest använda metoden för att mäta omedveten fördomsfullhet inom flera områden, berättar Bo Ekehammar.

Framöver vill Uppsalaforskarna studera hur omedvetna associationer kan hänga ihop med medvetna fördomar och beteenden.

Exakt vad IAT-testen mäter är dock fortfarande en omtvistad fråga. Trots att flera hundra vetenskapliga artiklar har publicerats utifrån stora mängder test­resultat tvekar forskarna om vad resultatet säger om den enskilda individen. Kanske säger det mer om dominerande attityder i det samhälle personen lever i. Detta skulle kunna förklara varför ungefär hälften av de svarta amerikanerna föredrar vita till exempel. Triggas dina knapptryckningar av det du tycker om eller vad du är mest bekant med? Är det därför du snabbare knyter ihop vissa ord, bilder och namn med positiva och negativa ord? Det okända och det negativa tenderar att länkas samman. Ibland får man ett nytt resultat varje gång. Trötthet och långsamhet har testmakarna visserligen försökt kompensera för, men helst ska man svara snabbt och intuitivt.

Jan De Houwer, professor i psykologi vid universitetet i Gent, Belgien, arbetar själv med IAT-tester i sin forskning och anser att det är det bästa mätinstrumentet i sin genre, men han är kritisk till att testerna förs ut till allmän­heten eftersom ingen kan säga exakt vad testresultatet innebär.

Han är skeptisk till att forskarna i USA har gått ut så starkt i media och lockat människor att göra testen för att få ett kvitto på hur mycket rasister eller homo­fober de är.

–Resultaten är intressanta på samhällsnivå. Men IAT-tester ­säger inte mycket om hur en enskild person är eller kommer att uppföra sig mot sina medmänniskor, säger Jan De Houwer på telefon från Belgien.

Jan De Houwer jämför med IAT-tester i vilka man får svara ”jag tycker om” och ”jag tycker inte om”. De ger dramatiskt lägre grad av ”rasistiska” svar.

I Belgien finns ännu inte IAT-tester tillgängliga för allmänheten. Det är på gång. Jan De Houwer samarbetar, liksom forskarna i Uppsala, med den amerikanske forskaren Brian Nosek i USA. Men han kommer att se till att de som gör IAT-testerna inte får ett personligt omdöme efteråt eftersom han tror att dessa kan leda fel.

Den amerikanske forskaren Brian Nosek som arbetar direkt med Anthony Greenwald, som utvecklade testet, tvekar inte att försvara att IAT-testerna spritts ut till allmänheten på nätet.

– Jag håller definitivt inte med kritikerna. Öppenhet och debatt är viktigt. Jag vill gärna att allmänheten får tillgång till testerna och kan granska dem själva.

Han tillägger att ingen vet exakt vad som försiggår i våra hjärnor, hur vi associerar, vilka känslor vi har och varför. Än svårare blir det att förstå hur våra uttalade attityder hänger ihop med våra testresultat. Om vi till exempel är uttalat positiva till invandrare och homosexuella men får resultatet ”stark preferens för etniska svenskar och heterosexuella”. Vad säger det om vår fördomsfrihet? Och har det betydelse för hur vi beter oss?

Brian Nosek i Washington rekommenderar mig att ringa till Högskolan i Kalmar eftersom han vet att de har gjort ett intressant forskningsprojekt som kopplar ihop resultat från IAT-tester med beteende.

Jens Agerström och Dan-Olof Rooth i Kalmar lät rekryteringspersonal göra både IAT-tester och svara på enkätfrågor för att kartlägga attityder till manliga sökande med arabiskkling ande namn och till överviktiga i studien ”Etnicitet och övervikt: implicita arbetsrelaterade fördomar i Sverige”. De ville se om IAT kunde säga något om diskriminering på arbetsmarknaden. 193 deltagare gjorde IAT.

Hur blev resultatet?

–Ju starkare preferens för svenskklingande namn desto mer sannolikt var det att sökande med arabiskklingande namn inte kallades till intervju. Både arabiskmuslimska män och överviktiga associerades med lägre prestationer i IAT-testerna, säger Jens Agerström.

Ungefär 25 procent av arbetsgivarna valde bort välkvalificerade sökande med arabiskklingande namn.

Hur reagerade personerna som testats efteråt?

– De tyckte att det var både lärorikt och skrämmande, berättar Jens Agerström.

Dan-Olof Rooth vill dock avdramatisera testresultaten och har en teori om hur våra omedvetna associationer blir till.

–Vi påverkas oerhört av rek­lam och andra intryck omkring oss. Till slut börjar vi gilla det vi inte gillade först, det kan gälla färger på kläder eller musik. Kanske beror de negativa associationerna till arabiskklingande namn på att de gånger vi hör dem, oftast i media, handlar det om Irakkriget eller brott. Att vi är negativt inställda till överviktiga personer är väl inte heller så konstigt. Hur ofta hör vi något positivt om dem?

De här fenomenen kan skapa en olustkänsla kring en ansökan även om man inte kan sätta fingret på vad det är och även om man kanske är uttalat invandrarvänlig.

Hur ska vi tänka när vi, efter ett IAT-test, sitter ensamma framför våra datorskärmar med ett resultat som ­säger att vi associerar på ett sätt som skulle kunna stämpla oss som fördomsfulla patriarkala homofober – när det visar sig att vi har en stark preferens för etniska svenskar, helst smala sådana?

De svenska och amerikanska forskarna är överens:

–Stanna upp och tänk efter. Hur kan jag bli mer uppmärksam på mina associationer? ­säger Brian Nosek.

–Använd IAT som hjälp till självhjälp, menar Dan-Olof ­Rooth. Eller självrannsakan kanske… Och glöm framför allt inte att vi inte alltid agerar utifrån våra omedvetna attityder.

–Sök dig medvetet till personer som du inte redan har en preferens för och lär känna dem. Då kanske du får helt andra resultat på IAT framöver, uppmanar Bo Ekehammar vid universitetet i Uppsala.

Och hur gick det för SvD:s testpanel på bilderna? Jo, tack bra, men de blev både förvånade och förvirrade. Och själva resultaten har de fått löfte att slippa frågor om.