– Stärker man självkänslan kring kroppen blir det på lång sikt en del av den generella självkänslan. Då hamnar ens självvärde inte ens i utseendet över huvud taget, utan man lägger sina ägg i flera korgar, säger Jelena Brdaric, snart färdig psykolog.
Det behöver inte finnas något starkt samband mellan hur man ser ut och hur man känner sig. Att utseende och självkänsla skulle ha med varandra att göra är till stora delar bara en myt.
Ändå:
- Självkänslan påverkas av hur man tänker om sin kropp, säger Jelena Brdaric, psykologstuderande som för sitt examensarbete i vår ska ge en självhjälpskurs i hur kvinnor kan ändra sitt sätt att tänka kring utseendet.
- Det är viktigt att behandla missnöje med kroppen. I stället för att ägna sig åt att försöka ändra sin kropp, kan man ändra sitt förhållningssätt till den egna kroppen. Det kan minska risken för att hamna i störda ätbeteenden.
Jelena Brdaric tänker knappast på någon minoritet i västvärlden. Enligt amerikanska undersökningar har vita, heterosexuella kvinnor sämst kroppsuppfattning av alla och större kroppsmissnöje än afrikansk-amerikanska kvinnor. Och när det gäller de globala skillnaderna, konstaterar hon: Ju mer västifierat, desto mer ätstörningar.
I väst klagar i princip samtliga kvinnor på sin kropp
- om än utmed en glidande skala. Den ena ytterligheten handlar om allvarlig anorexi, bulimi och tvångsmässiga bantningstendenser. Den andra om att kanske bara någon gång om året bli besviken på sin spegelbild inför bikinisäsongen.
Varför tänker dagens västerländska kvinnor så många negativa tankar om sin kropp? Klart vi påverkas av den bild som presenteras i massmedia, ”det är bara att räkna” säger Jelena Brdaric: Antalet reportage om bantning, träning, kroppsbygge och plastikkirurgi har ökat markant de senaste 30 åren.
Under tiden har skönhetsidealet för kvinnor blivit allt smalare, medan genomsnittskvinnan i Sverige ökat i vikt med fyra kilo, enligt Statistiska centralbyrån.
- Det smala idealet är alltså omöjligt att nå för de flesta, konstaterar Jelena Brdaric. Det finns en mängd myter om att vi kan påverka vikt och figur, trots att det till så stor del är en fråga om ärftlighet.
Men vi kämpar ändå envist med våra kroppar, förmodligen för att vi tar in det tydliga mediebudskapet: Du kan förändra
dig!
Kan det aldrig ge en verkligt ökad självkänsla? I Extreme Make over, där tittarna kan vinna en efterlängtad plastikoperation, ser vinnarna oerhört glada ut.
- Jovisst, börjar Jelena Brdaric. Men omedelbart tänker jag: Hur mår de sedan? De kanske mår bra ett tag, men blir nästan aldrig nöjda i längden. Det går alltid att fantisera om en ännu plattare mage.
Flera gånger under samtalet återkommer hon till det som blivit hennes drivkraft för att genomföra självhjälpskursen: Många är så fixerade vid sitt kroppsmissnöje att livskvaliteten blir lidande.
I kampen för perfektion kan de både bli ledsna av att jämföra sig med andra och missunna sig sådant som kunde göra livet rikare - de går inte på fest för de är så självmedvetna om kroppen, de går inte till stranden för de vägrar visa sig i badkläder, de låter en killes kommentar om brösten leda till funderingar på vad det skulle kosta med operation i stället för att avfärda honom
- Jag tycker det är en oerhört viktig insats att stärka kvinnor. Om
kroppsmissnöjet blir ett hinder för att ha det liv man vill leva och ha roligt, då är det ett problem, konstaterar Jelena Brdaric.
Hur kan vi hamna i den onda cirkeln, ”om jag bara hade en annan kropp skulle jag må bra”?
- Vi får för oss att snygga människor har allt. Men det är en oerhörd förenkling.
Men precis så gör vi: tittar på bilder av människor vi inte känner, och utan fakta tillskriver dem en massa positiva egenskaper. Så har skönhetsidealen alltid fungerat. Dock glömmer vi att den mening vi tillskrivit deras utseende också alltid har förändrats.
- Ända sedan stenåldern har vi tillskrivit skönhetsidealen olika slags mening, som fertilitet, renhet, och nu också intelligens och lycka. Men det är saker vi inte har en aning om, de är bara emotionellt laddade ord och föreställningar om vad olika utseenden kan innebära.
Nej, i verkligheten spelar skönhet liten roll om man inte också är en bra person, framhåller Jelena Brdaric och upprepar något hon tycker är extra viktigt: För den som lägger alla
sin självkänsloägg i skönhetskorgen blir det väldigt skört. Hur vacker man än är, får man då inte kontakt med sitt djup - och det blir faktiskt svårt att åldras.
Ändå är det inte helt taget ur luften att vi vill göra kroppen så betydande för självkänslan, ”vi förkroppsligar oss ju hela tiden” förklarar Jelena Brdaric. Att vi måste äta, sova, få beröring och sexuell närhet är en viktig erfarenhet av att vara människa. Kroppen handlar om alla basala drifter. Alltså måste vi förhålla oss till den.
- Men vi förkroppsligar oss också genom att träna, dansa eller motionera tillsammans med andra. Det är en positiv förstärkning av förkroppsligandet. När vi ägnar oss åt krävande skönhetsritualer för att bli av med den ångest vi har för kroppsmissnöjet - då får vi i stället en negativ förstärkning av förkroppsligandet.
Är det samma sak som att drömma om skönhetsoperation - att det sällan hjälper mot ångesten?
- Jag vill inte förkasta estetisk kirurgi, det finns de som har sina behov. Men självvärdet ligger inte
i utseendet. Innerst inne är man trots allt samma person.
Och det är precis det där - ”innerst inne” - som är tanken med självhjälpskursen mot kroppsmissnöje. I USA har resultaten varit mycket goda, berättar Jelena Brdaric. Metoden handlar om att upptäcka och distansera sig från de negativa tankar man har om sin egen kropp.
Och så tar hon fram ett formulär som ingår i manualen och som handlar om ”missnöjets diktatorer”. I sin forskning har den amerikanska upphovsmannen Thomas F. Cash identifierat tio vanliga antaganden som kan ställa till problem för kroppsuppfattningen. Några exempel:
Fysiskt attraktiva människor har allt.
Om jag bara kunde se ut som jag ville skulle mitt liv vara lyckligare.
Mitt utseende är ansvarigt för mycket av det som hänt mig i livet.
Medias budskap gör det omöjligt för mig att vara nöjd med mitt utseende.
Enda sättet att tycka om mitt utseende vore att ändra på det.
- Att fokusera så här mycket på det som har med utseende att göra leder till en inre kroppsdialog som gärna
blir negativ, säger Jelena Brdaric. Man tänker ord om sig själv som fet, ful, hjälp Och så fortsätter man: Jag kan inte göra si om jag inte ser ut så Om min kille ser mig utan kläder skulle han göra slut
Och så säger hon: Om du sitter ner och tänker hemska saker om din kropp, då mår du snart ganska dåligt. Då blir ”fet, ful, tjock, fel” emotionellt väldigt laddade ord som gör oss fångna både i språket och i föreställningar om vad olika utseenden innebär.
I kursen får man därför redskap att upptäcka vilka nedsättande tankar man kan ha om sig själv och sätta upp mål för vad som kan ändras.
- Det går att ändra sitt förhållningssätt till sig själv och kroppen på egen hand, bara man aktivt arbetar med sina tankar, säger hon. Det är en lång process att ta sig ut ur sin negativa kroppsuppfattning.
Vad händer när man lyckas?
- Att man kan vara i sin kropp - och njuta av den. Visst händer en hel del med åren, att man med stigande erfarenhet inser att även fotomodeller blir retuscherade. Men före dess vill
jag nå de kvinnor som är missnöjda i stället för att ge sig hän och ha roligt här och nu. Få dem att bli mindre bekymrade om utseendet och börja göra de roliga sakerna de inte unnar sig.
Och, säger Jelena Brdaric, för den som är missnöjd med sin kropp är det billigare att jobba med hur man tänker om sig och sitt utseende, än att lägga pengar på en plastikoperation.
