De senaste årens varsel och uppsägningar har lett till ett ökat antal fall av stalkning, där personer i ledande ställning på företag förföljts och trakasserats av anställda eller före detta anställda. Den uppfattningen har Peter Jonsson, krishanteringsexpert vid risk- och krishanteringsföretaget Aspera Vision.
En del personer som blir av med sitt jobb upplever det som en stor oförrätt och börjar att bombardera någon i företagsledningen med hotfulla mejl och telefonsamtal. Några arga mejl kan ses som en normal reaktion, men för de här personerna utvecklas det till en mani.
- De senaste fyra åren har jag sett en ökning av stalkning i kölvattnet av nedläggningar och neddragningar inom industrin. Jag kan också se en ökad benägenhet att ta det här problemet på allvar, säger Peter Jonsson.
Han är från början polis och har arbetat mycket med säkerhetsfrågor. Ett par gånger om året håller han kurser för FBI.
Stalkning är det engelska begreppet för när en främmande eller bekant person övervakar, förföljer och
trakasserar en annan människa. Det finns inget riktigt bra svenskt ord för fenomenet, ibland används begreppet förföljelsesyndrom.
Begreppet stalkning har mest uppmärksammats i samband med att kändisar har förföljts.
- Det är de som syns och det är dem som massmedierna skriver om, säger Agneta Syrén, koncernsäkerhetschef vid Länsförsäkringar.
Hon har gett ut en bok om fenomenet som vänder sig till företag. Den utlösande faktorn för stalkning i ett företag kan förutom nedskärningar också vara omorganisationer eller annat som uppfattas som en oförrätt.
- Så fort man gör förändringar bör man på företaget vara medveten om att det kan sätta igång sådant här, säger hon.
Det finns inga studier över hur vanligt fenomenet är i Sverige. En del drabbas i sin yrkesroll och andra trakasseras av till exempel före detta flickvänner eller, ännu vanligare, pojkvänner. Rådet till drabbade är att direkt uppmana honom eller henne att sluta. Om de ändå fortsätter bör man spela in telefonsamtal och spara mejl för att sedan
kunna göra en polisanmälan. Personen kan då få besöksförbud.
Särskilt utsatta är personer som exponeras i medierna. På Sveriges television, som har cirka 2 500 anställda, är ett tiotal personer drabbade.
- Det är ungefär så många som är utsatta till och från. Så har det sett ut de senaste fem-sex åren, säger Tomas Melander, fastighets- och säkerhetschef vid Sveriges television.
Företaget har handlingsplan mot stalkning, men Tomas Melander vill inte berätta mer om den för att inte underlätta för dem som trakasserar.
Många har i sitt arbete någon gång fått ta emot ett otrevligt mejl eller telefonsamtal. När finns det anledning att reagera?
- Om du får ett mejl som är hotfullt eller innehåller sexuella anspelningar ska du fungera som ett ”hårt mål”, det vill säga säg stopp och belägg. Annars kommer personen att fortsätta, säger Peter Jonsson.
Om det inte hjälper är hans råd att man tar kontakt med säkerhetschefen, eller med vd:n om det är ett litet företag.
- Man ska veta att 90 procent upphör med
trakasserierna om de får ett samtal från säkerhetschefen som säger att ”Vi vet vem du är. Nu får du sluta.”
Problemet är de tio procent som fortsätter. För de utsatta kan det bli ett långt lidande. De kan få kanske 100 telefonsamtal samma dag, få mängder av otrevliga mejl och kanske även blir uppsökta i hemmet eller förtalade på webbsidor.
Polisutredningar om stalkning kan bli omfattande.
- En enda sådan här person tar otroligt mycket resurser från utredare och åklagare. Det blir nästan ett heltidsjobb. De här personerna ger sig på utredare och åklagare också. I vissa fall orkar inte ens åklagarna att ha med personen att göra, säger Peter Jonsson.
