En forskargrupp vid Karolinska institutet (KI) i Solna har visat att ett specialdesignat dataspel kan träna barnens arbetsminne och därigenom minska deras ADHD-symptom, bl a koncentrationssvårigheter. Efter fem veckors träning hade arbetsminnet ökat med 18 procent. Ökningen kvarstod även tre månader efter avslutad träning.
Hyperaktivitet, dålig impulskontroll och bristande uppmärksamhet. Så ser de typiska problemen ut vid ADHD.
För att hjälpa de barn som fått diagnosen har man hittills främst erbjudit föräldrautbildning och – i svårare fall – centralstimulerande läkemedel.
Men forskare vid Karolinska institutet (KI) i Solna har visat att man genom ett specialdesignat dataspel kan träna upp barnens arbetsminne och därigenom minska ADHD-symptomen.
–Man kan inte köpa vilket kommersiellt dataspel som helst och tro att det har effekt på ADHD, men de här speciella spelen kan absolut vara ett hjälpmedel. Magnetkamerabilder av hjärnan har visat att aktiviteten i pannloben ökar genom träning med den här typen av dataspel, säger psykologen Lisa Thorell, som ingått i den forskargrupp som studerat effekten av arbetsminnesträningen.
Arbetsminnet är det vi använder för att hålla information i huvudet under en kortare stund – till exempel ett telefonnummer vi nyss slagit upp. Det gör också att vi kan behålla koncentrationsförmågan, alltså minnas vad det är vi ska koncentrera oss på.
De senaste åren har det kommit allt mer forskning som tyder på att personer med diagnosen ADHD har brister i arbetsminnet. En studie vid KI visade exempelvis att barn med ADHD kunde hålla mindre information i arbetsminnet. De områden i pann- och hjässloben som är viktiga för arbetsminnet har också – statistiskt sett – visat sig vara mindre hos personer med ADHD.
Utifrån detta fick Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid KI (intervjuad på Idagsidan 8/5), idén att man skulle kunna träna upp arbetsminnet hos barn med ADHD och därigenom minska deras symptom.
Under fem veckor fick ett 50-tal barn i åldern 7–12 år genomgå ett träningsprogram med minst en halvtimmes dataspelande om dagen. De fick dels öva sitt verbala arbetsminne genom att försöka komma ihåg olika sifferkombinationer, dels fick de träna sitt spatiala arbetsminne genom att försöka minnas var på dataskärmen de sett olika föremål.
För att göra träningen roligare byttes tangenterna ut mot tryckknappar som placerades på en robot och dataprogrammet döptes till Robomemo. Spelet hade även ett poängsystem som gjorde att barnen kunde tävla mot sig själva. Som avslutning fick de spela ett lite roligare dataspel där de kunde använda sina ihoptjänade poäng, som ett slags belöning för ett hårt arbetspass.
– Barn med ADHD har normalt svårt att sitta still och koncentrera sig på en uppgift, men dataspel har de ofta lättare att fokusera på så den formen av arbetsminnesträning passar väldigt bra.
– En förklaring är att det händer nya saker hela tiden i dataspelen. Dessutom får barnen ständiga belöningar – i form av poäng eller att de går vidare till nya nivåer – vilket gör att de kan behålla uppmärksamheten längre, säger Lisa Thorell.
Som ett resultat av dataspelandet fann forskargruppen, som leddes av Torkel Klingberg, att barnens arbetsminne ökade med 18 procent. Denna ökning kvarstod även tre månader efter avslutad träning. När föräldrarna ombads bedöma barnens beteende framgick också att de blivit mer koncentrerade i sin vardag.
–Det faktum att barnen förbättrat sitt arbetsminne ledde även till en förbättring vad gäller impulskontroll och problemlösningsförmåga. Eftersom det finns en ganska stark koppling mellan arbetsminne och skolprestationer så kan man även tänka sig att de kommer att klara av skolarbetet bättre, säger Lisa Thorell.
För att dataspelandet skulle få effekt var det dock viktigt att träningen hela tiden låg på en optimal nivå. Om svårighetsgraden på spelet ökade i takt med att barnen blev duktigare, förbättrades deras arbetsminne. I en kontrollgrupp där svårighetsgraden istället låg på samma nivå under hela träningsperioden, utvecklades arbetsminnet däremot knappt alls.
–När man spelar dataspel är det lätt att man hela tiden upprepar det som man redan kan. Det är säkert roligt, men ger inte så stor effekt på arbetsminnet. Det är ungefär samma sak, som om man spelar ett instrument. Spelar man samma stycke hela tiden så utvecklas man aldrig och blir inte bättre, säger Lisa Thorell.
När det visade sig att skolbarnens arbetsminne tydligt ökade genom dataspelandet, bestämde sig forskarna för att se om det även gick att träna förskolebarn på liknande sätt.
Eftersom de mindre barnen inte lärt sig siffror ännu, fick den delen av träningen lyftas bort. Dataspelet fick också göras om en del så att det blev enklare och mer lekfullt. Förskolebarnen fick till exempel försöka komma ihåg djur som dök upp i olika miljöer och blinkade till på skärmen.
–Studien visade att även så små barn som 4–5-åringar ökar sitt arbetsminne genom träning med de här dataspelen. Däremot vet vi ännu inte om det även leder till minskade ADHD-symptom. Detta är något som vi ska gå vidare och titta på framöver, säger Lisa Thorell.
För att kunna gå in redan på förskolenivå och stötta barn som riskerar att utveckla ADHD gäller det dock att upptäcka dem. Normalt ställs inte diagnosen förrän i 7–9-årsåldern.
– Ganska många barn kan under någon period i förskoleåldern ha problem med att sitta still och koncentrera sig, men för de flesta växer det bort. Samtidigt säger de flesta föräldrar vars barn fått diagnosen att problemen har funnits ända sedan spädbarnstiden, säger Lisa Thorell.
Faran med att uppmärksamma problemen för sent är att barnen då riskerar att fastna i den negativa spiral som lätt uppstår i samband med ADHD. De primära problemen är som sagt hyperaktivitet, koncentrationsproblem och dålig impulskontroll. Men de svårigheterna leder i sin tur ofta till en rad sekundära problem. Många blir exempelvis aggressiva och får svårt med kamratrelationer.
För sin doktorsavhandling, som lades fram för ett par år sedan vid Uppsala universitet, utvecklade Lisa Thorell därför ett impulskontrolltest som kan göras på barn redan i femårsåldern. Hennes forskning har visat att de barn som har svårt att klara testet när de är fem år, ofta har tydliga problem med hyperaktivitet och ouppmärksamhet när de blivit åtta år.
Uppgiften i testet går ut på att trycka på en knapp när en viss kategori bilder visas på en dataskärm, till exempel blå figurer. Efter ett tag vänjer sig barnet vid att se blå figurer och trycker på knappen nästan automatiskt. Men när en röd figur plötsligt visas gäller det för barnet att avstå från impulsen att snabbt trycka på knappen.
– För en hyperaktiv femåring kan det vara väldigt svårt, konstaterar Lisa Thorell.
Den stora fördelen med det här testet är att det är enkelt att utföra. Tanken är att en sjuksköterska på BVC ska kunna utföra det hjälp av ett dataprogram.
Samtidigt betonar Lisa Thorell att testet inte är något diagnostiskt instrument, utan bara ett sätt att ringa in den grupp barn som löper lite större risk att utveckla ADHD senare i livet. Testet måste också kompletteras med information från föräldrar och lärare om barnets beteende.
I Sverige har det de senaste åren varit en intensiv debatt om huruvida ADHD verkligen beror på en medfödd funktionsförändring i hjärnan eller om det är ett resultat av barnets uppväxtmiljö. Lisa Thorell är övertygad om att både arv och miljö spelar in, men tycker egentligen inte att den diskussionen är så givande. Oavsett orsaken, kvarstår ju barnens problem.
–Det man kan säga är att ADHD inte är något exakt symptom som man antingen har eller inte har, utan mer en glidande skala. Man kan ha mycket eller lite av symptomen. Var vi drar gränsen för diagnosen ADHD är något vi har bestämt i samhället.
–Men oavsett om man får en diagnos eller inte så måste barnets beteende hanteras på något sätt. Och ju tidigare man uppmärksammar svårigheterna, desto snabbare kan man sätta in åtgärder och hjälpa barnet, säger Lisa Thorell.
