Är du modig, ihärdig och ärlig, eller är dina främsta karaktärsdrag vänlighet och en öppenhet för kärlek? Spelar det någon roll? Ja, det gör det – i alla fall om man ska tro företrädare för den nya psykologin, positiv psykologi.

De har plockat fram det gamla begreppet ”karaktär” ur historiens skamvrå, döpt om det till ”karaktärsstyrkor”, eller bara ”styrkor”, och hävdar att om man lär känna dem förstår man sig själv bättre, och man kan bli både mer lyckad och lycklig.

Är det inte lustigt hur saker tenderar att komma åter? Nyligen hade vi en diskussion om var och ens ”ansvar” – efter det att vi i årtionden har kunnat skylla på olyckliga yttre omständigheter. Nu har alltså ytterligare ett tidigare utmönstrat begrepp, karaktär, putsats upp och återvänt i ny förpackning.

Karaktär blev nästan omöjligt att tala om efter den viktorianska erans slut i början av förra sekelskiftet. Det hade blivit alltför belastat genom att överklassen hävdat att orsaken till fattigdom, alkoholism, prostitution och så vidare var ”dålig karaktär”. Och deras framgång berodde på att de hade en ”god karaktär”, att de var ”dygdiga”.

Ryan Niemiec, doktor i psykologi och utbildningsansvarig vid VIA Institute on Character, är noga med att betona att ”karaktärsstyrkor” handlar just om ens styrkor.

– Vi talar aldrig om ”dålig karaktär” utan bara om bestående goda personlighetsdrag som alla har.

– Man har dessa drag, eller styrkor, i större eller mindre utsträckning. Vissa har kanske en hög social intelligens, men är inte så intresserade av kunskap, andra älskar lärdom, men har svårt att läsa av vad andra känner och hur man ska bete sig i sociala sammanhang. Att man har någon styrka i en lägre grad är just enbart detta, inte att man skulle vara karaktärssvag eller ha en karaktärsbrist.

Det var en forskargrupp, ledd av de amerikanska psykologiforskarna Martin Seligman och Christopher Peterson, som för några år sedan vaskade fram vad människor i olika tider och i olika kulturer ansett vara karaktärsstyrkor. Dessutom ville de välja ut ett antal egenskaper som dessa styrkor så att säga sorterade under. De egenskaper och styrkor som till slut valdes ut var sex respektive 24 till antalet och uppges vara mer eller mindre universella och inte tidsbundna (se fakta­ruta).

VIA Institute on Character bildades för att forskningen på detta område skulle fortsätta och för att resultaten skulle kunna användas av psykologer, coacher, konsulter och enskilda för individers personliga utveckling. Bland annat kan man göra ett självskattningstest på VIA:s hemsida, med hjälp av vilket man får fram en personlig profil – de 24 styrkorna i rangordning.

Jag har själv gjort testet. Det var faktiskt riktigt intressant.

De fem styrkor som får högst poäng kallas signatur- eller signalstyrkor. De är kopplade till sådant man går igång på. Att uttrycka dessa styrkor känns naturligt och bekvämt, det kräver ingen särskild viljeansträngning.

Mina främsta styrkor är nästan alla kopplade till ”vishet och kunskap”: nyfikenhet, kärlek till lärande, kritiskt tänkande och öppenhet för nya idéer, kreativitet. Det visar bland annat på att jag åtminstone har gjort rätt yrkesval, om jag nu skulle ha betvivlat det.

Lägst poäng fick jag på de styrkor som har att göra med att kunna anpassa sig till en grupp eller ledare, eller vara en ledare själv. Det förvånar nog ingen som försökt jobba med mig. Även om det kändes lite nedslående att vissa styrkor hamnade långt ned på rangskalan var det också en bekräftelse på svårigheter jag länge kämpat med. Mitt sätt att vara blev lite mer begripligt.

Ryan Niemiec säger att ett av de viktigaste resultaten av att göra testet är en ökad självkännedom. Att känna sig själv bra kan medföra att man slutar banka sitt huvud blodigt, göra saker man kanske inte förmår, och i  stället satsa på det som just är ens främsta styrkor.

– Att bli medveten om hur det förhåller sig är det första steget mot en positiv utveckling. Det kan man bli genom att göra testet, och sedan fördjupa den förståelsen genom att iaktta sig själv, hur man känner, tänker och agerar.

Steg två är att utforska sina styrkor. Hur har det sett ut i det förflutna, hur ser det ut nu? När du mår som bäst, vilken styrka använder du då? Använder du dina främsta styrkor för lite, eller kanske för mycket? När du har svårigheter, vilken styrka är det som får dig att gå vidare? Lever du i enlighet med din personlighet? Tänk, skriv dagbok, diskutera med andra, föreslår Niemiec.

– Först när detta är gjort är det dags att börja agera, det vill säga: Bör du ändra ditt liv så att det är mer i linje med vem du faktiskt är? Vilken styrka vill du först utveckla? Man kan vilja utveckla någon av sina svagare styrkor, det går, alla är kapabla till att förändra allt, men för de flesta passar det bäst att jobba med sina främsta.

Detsamma tycker konsulten Mats Olausson. Han är den som har översatt testet till svenska och validerat det med hjälp av en docent i psykologi i Lund.

– Utvecklingen kommer inte genom att förändra förhållandet mellan sina styrkor, det ska faktiskt inte förändras om testet är korrekt, utan genom insikten om vilka av ens styrkor som är mest framträdande och hur man kan dra nytta av dem i vardagen. Forskning visar att människor mår som bäst och är som mest kreativa och högpresterande när de kan agera utifrån deras framträdande karaktärsdrag.