Vi människor är sociala varelser och innerst inne vill de flesta av oss smälta in i gruppen. Forskare vid California State University har i experiment undersökt hur detta påverkar hur vi tar till oss uppmaningar om att leva mer miljövänligt.

I ett försök uppmanades de boende i ett område via flygblad att spara energi genom att bland annat släcka lampor och ta kortare duschar. Olika argument testades i experimentet: det är ekonomiskt lönsamt, det sparar energi, det ger vinster för framtida generationer…

Allra mest minskade energiförbrukningen när forskarna uppmanade de boende att göra som sina grannar och ansluta sig till deras försök att spara energi.

I ett annat experiment fick varje hushåll veta hur mycket energi de och deras grannar gjorde av med. Det fick dem som gjorde av med mest energi att sänka sin förbrukning ner till sina grannars nivå. Samtidigt höjde de hushåll, som från början använde minst energi, sin förbrukning så att den också kom i nivå med grannarnas.

När forskarna gjorde om försöket och satte ett glatt ansikte på informationsbladet till dem som redan hade en låg energikonsumtion, fick det effekten att de inte höjde sin förbrukning. En sådan enkel bekräftelse räckte för att få dem att fortsätta med sina mer energisnåla vanor.

Klimatförändringarna är ett statistiskt fenomen. När forskarna ska visa på utvecklingen är det ofta i form av grafiska kurvor över stigande temperaturer eller koldioxidutsläpp.

Problemet med dessa är att de inte sätter igång några varningsklockor i våra stenåldershjärnor. 0,7 graders ökning av medeltemperaturen på 100 år känns inte så oroväckande, särskilt inte med tanke på de temperaturväxlingar vi upplever från dag till dag.

För en forskningsstudie utvecklades en multimediapresentation som användes för att informera ett antal försökspersoner om klimatförändringarnas effekter på världens glaciärer. I en version visades detta i form av vetenskapliga analyser, statistik och grafer. I en annan version användes fotografier, videor och personliga berättelser.

Det visade sig att de som fått se den andra versionen, som var mer känsloladdad och konkret, hade tagit till sig mer fakta och kände sig mer motiverade att försöka göra något åt problemen.

Engagemanget var dock övergående. Vill man få till stånd mer långvariga beteendeförändringar, måste den känslomässiga informationen kombineras med mer teoretiska kunskaper, enligt forskarna vid CRED.

I hotfulla situationer har vi människor en tendens att fokusera på en sak. Vi inriktar oss på en åtgärd och håller sedan fast vid den – även om den kanske inte erbjuder det bästa skyddet eller räcker för att undanröja hotet.

Enligt forskarna beror det på att ångesten och oron som hotet väcker, minskar så pass mycket efter den första åtgärden, att vi sedan faller tillbaka i passivitet igen.

När det gäller klimathotet finns en benägenhet att personer som exempelvis har börjat källsortera, lutar sig tillbaka och känner att de därmed har dragit sitt strå till stacken. Vill man få människor att göra mer än så för miljön, kan man sprida kunskapen om det här reaktionsmönstret och dela ut checklistor över energisparande åtgärder i hemmet, föreslår forskarna vid CRED.

I en serie experiment har ett nederländskt forskarteam också sett att många människor är mer benägna att handla ekologiskt om andra ser dem. I ett försök visade det sig till exempel att personer som först fått läsa en berättelse där social status diskuterades, därefter handlade ekologiskt i en vanlig affär i betydligt högre grad än när de satt ensamma och handlade på nätet.

Även inom sociala medier som Facebook är status en viktig drivfaktor. Inspirerade av många människors känslomässiga band till digitala husdjur som Tamagotchi, har forskare vid Carnegie Mellon University i USA, konstruerat en virtuell isbjörn. Den står på ett isflak som växer om användaren gör bra saker för miljön, som att ta kortare duschar, och krymper om användaren inte gör det.

I en första utvärdering tycks den virtuella isbjörnen verkligen sporra människor till mer miljövänligt beteende. Försök görs nu med att låta isbjörnar och liknande mätare av miljövänligt beteende dyka upp på hemsidor och Facebook, så att vi inför alla våra vänner kan stoltsera med att just vårt isberg har växt flera meter senaste veckan...

När människor ställs inför flera olika alternativ väljer de ofta det som presenteras först. På Rutgers University i USA upptäckte man att det gick åt väldigt mycket utskriftspapper i datorlabbet. Genom att ställa om skrivarna så att det förinställda utskriftsalternativet var dubbelsidig utskrift, sparade man på en termin över 7 miljoner pappersark, motsvarande drygt 600 träd. Liknande experiment i Tyskland har visat att betydligt fler människor väljer grön el om det är förstahands­alternativet, än om man själv aktivt måste byta till det.

– Det här tar inte ifrån människor deras valmöjlighet, men genom att presentera alternativen i en annan ordning utnyttjar man människors passivitet och tröghet för att förbättra miljön, säger Elke Weber, chef för CRED.

I ett försök som genomfördes av amerikanska CRED tillfrågades människor om de kunde tänka sig att betala extra för flygresor och el om överskottet gick till att finansiera alternativa energikällor. När den extra kostnaden kallades ”koldioxidkompensation” ville 52 procent betala mer. När den kallades ”koldioxidskatt”, var det bara 39 procent som var villiga att gräva lite djupare i plånboken.