Tänk om någon som vill må bättre i sitt liv skulle välja att investera i psykoterapi istället för i en platt-tv eller en exklusiv säng. Om det är något som får oss att slappna av och att sova gott så är det att sluta fred med sig själv.

I bästa fall är det just vad en tids arbete med en skicklig terapeut kan utfalla i.

Men, det ska understrykas, ingen seriös psykoterapeut kan garantera ett lyckosamt resultat. Det är bara sängförsäljare som vågar hävda att du sover bättre på dyrköpta fjädrar eller tv-månglare som lovar att lyckan bor i en stor skärm.

Den verkligt stora skillnaden är att man inte bara kan köpa sig utveckling hos psykoterapeuten. Även om det kostar mycket pengar får man ingenting på köpet om man inte är beredd på att arbeta med sig själv. Samtalsterapi är ingen quick fix.

Psykologstudenten Jonas Mosskin tror på samtalets läkande kraft. Han har hängt med i debatten sedan han började läsa psykologi och sedan tre år rappor­terar han regelbundet om och kommenterar debatten om psykologiska frågor på sin blogg mosskin.se. Hans önskan är att bidra till en ökad diskussion om psykologi i bloggosfären och i samhället i stort.

Jonas Mosskin går sjunde terminen på psykologprogrammet vid Stockholms universitet och har just valt inriktning på terapi­delen. Trots att kbt-trenden är mer påtaglig än någonsin valde han att fördjupa sig i psykodynamisk psykoterapi.

– Taktiskt är det väl helt fel, med tanke på hur vindarna blåser nu. Men om man försöker tänka ett steg längre tror jag att man bör välja det som känns rätt. Kbt är bra på individnivå, men det finns ganska lite tankar om samspelet i en grupp. För mig som vill jobba med grupper och organisationspsykologi finns det däremot en lång tradition hos psykodynamikerna.

Han förklarar att de studenter som väljer psykodynamisk inriktning i dag gör ett tydligt ställningstagande. De som är osäkra tenderar att välja kbt – förutom alla som mycket medvetet vill satsa på kognitiv beteendeterapi, förstås.

För bara tio år sedan var det tvärtom. Som ung, blivande psykolog, är han glad för att Socialstyrelsen i sina nya riktlinjer för behandling av lättare depression och ångest förespråkar psykologisk behandling, men han oroar sig för en likriktning.

Han tycker att det är olyckligt att Socialstyrelsen i de flesta fall har en så specifik metod som kbt som förstahandsval. Människor är komplexa, därför bör det finnas olika sätt att angripa problem. Det bästa är om man kan utgå från vilket problem patienten kommer med och vad patienten själv vill.

– Jag skulle önska att det fanns en större öppenhet för att gå i psykoterapi, att det blir helt naturligt att söka den typen av hjälp när man mår dåligt.

Jonas Mosskin är väl medveten om att psykologisk behandling kostar mycket. Även för studenterna, som själva måste gå i 50 timmars terapi som en del av utbildningen, är det en stor summa pengar som bara delvis subventioneras (i alla fall i Stockholm).

– Men det finns också ett problem med vår förväntan på vad vård får kosta idag. Vi är vana att betala 140 kronor på vårdcentralen, men kanske 1500 kronor för ett par märkesjeans.

Jonas Mosskin menar att man någon gång i sitt liv kan behöva stanna upp och tänka efter om det kan vara värt att betala mycket för något som hjälper på 20 års sikt.

– Ställ det i förhållande till vad du förhoppningsvis får ut av en terapi, en långsam förändring till det bättre. Även om terapi är kostsamt tycker jag det är prisvärt på lång sikt.

Men hur ska man hitta en terapeut som passar?

– Mitt tips är att gå till tre olika och ha ett samtal. Sen får man gå på magkänsla. Det finns mycket information på nätet om olika inriktningar.

Han hoppas att fler har fått upp ögonen för vad psykoterapi handlar om tack vare tv-serierna In treatment som gick i SVT i våras, dess israeliska original Be Tipul som visades i Axess TV och amerikanska HBO-serien Tell me you love me som till stor del utspelade sig i terapisoffan (förutom i sänghalmen).

– Det som är bra med In treatment är att den sätter fingret på vad man gör i terapi. Den svarar pedagogiskt på frågor som: Vad händer? Hur gör man? Dag efter dag sitter klienterna och pratar, vrider och vänder på saker, minns fel.

Tv-serien In treatment sändes i halvtimmeslånga avsnitt måndag-fredag. Den började med psykologens möte med Laura på måndagen, fortsatte med stridsflygaren Alex på tisdagen, sedan elitgymnasten Sophie på onsdagar och ett par på torsdagar för att avslutas med att psykologen själv går i terapi på fredagar. ­Tittaren får följa hur personerna utvecklas under sina samtal. Jonas Mosskin skulle gärna se en svensk version av serien, vars ursprungsförfattare Hagai Levi (intervjuad i SvD den 13 oktober 2009), hade Ingmar Bergmans Scener ur ett äktenskap som inspirationskälla.

Jonas Mosskin tror på att prata om och analysera saker tillsammans. Det var en av anledningarna till att han för tre år sedan drog igång Psykologer tittar på film. Det går till så att Jonas enväldigt väljer film och bjuder in en psykolog som ska diskutera filmen med publiken. Konceptet för nystartade Psykologer läser böcker är detsamma.

– Människors psyken skildras ofta allra bäst i kulturens värld, i film och i böcker.