Om jag skulle vilja höja mitt välmående, om jag skulle vilja bli en lyckligare människa – var ska jag börja? Lyckoforskningen har pekat på en del områden som är viktiga för människans välbefinnande, och ställt andra i mindre god dager.

Det finns exempelvis ett visst empiriskt underlag för att det är bra att sätta upp mål i livet. Målmedvetenheten kan ge oss en känsla av kontroll och mening, den skänker struktur åt vardagen, självkänslan kan öka, når man målen får man positiva känslokickar och så vidare. Samtidigt är det gott att kunna släppa kontrollen och njuta av livet.

Mellan dessa två vägar finns det en konflikt. Kan jag, bör jag, träna på att sätta upp mål samtidigt som jag försöker lära mig uppskatta de små ögonblicken? Eller ska jag beta av ett av dessa områden i taget? Vilket ska jag då ta först?

Lotta Wallin, kognitiv terapeut och föreläsare inom bland annat positiv psykologi förstår att frågorna blir många när man plöjer igenom texter om personlig utveckling.

– Veckotidningarnas självsäkra ”så blir du lycklig” kan ju vara lite förvirrande, säger hon.

Lotta Wallin har intresserat sig mycket för framväxten av positiv psykologi. Hon har skapat en hemsida för att ge vägledning och håller också kurser i ämnet.

När Lotta inte föreläser arbetar hon som terapeut på en privat psykologmottagning – patienterna kommer främst från primärvården. Hennes jobb är alltså inom ett motsatt område till det som forskningen i positiv psykologi mestadels handlar om.

Patienterna strävar efter att gå från låt oss säga minus sju till minus tre på må-skalan, medan positiv psykologi handlar om att höja sin må-väl-nivå från exempelvis plus fem till plus nio.

– Visst blir man fundersam när patienter frågar efter en livscoach, eftersom det är en djungel därute av coacher med allt från två veckors utbildning och uppåt. Och när någon har sträckläst böcker om personlig utveckling och varit inspirerad av något i ena stunden och av något annat i den andra blir min reaktion, men vänta lite nu ...

Att dra i nödbromsen och stanna upp är kanske det första steget många bör ta, tipsar Lotta Wallin. Det gäller både om man rör sig för fort mellan jobb, förskola och shoppingcentra eller om man ränner mellan kurser i personlig utveckling och alltid har läst den senaste heta inspirationsboken.

Även nöjen och spa kan man bli stressad av, inte minst av det stora utbudet. Och utan inre frid kan man knappast vara lycklig, tänker jag.

– Det första man kanske borde göra är ingenting, att ta sig tid att reflektera och fundera över vad man håller på med, vad man gör av sitt liv och vad man vill, säger Lotta Wallin.

En bra självhjälpsbok kan vara till nytta, men man måste låta det man läser sjunka in. Sedan finns de som grubblar för mycket och kanske skulle behöva få en bättre balans mellan tänkande och görande.

Om man mår psykiskt dåligt ska man söka professionell hjälp för att få en adekvat behandling, påpekar Lotta. Fast att jobba med sina negativa känslor och tankar är förstås något alla behöver göra för att höja sitt välbefinnande.

Och innan man ger sig in på allehanda må bra-tekniker och övningar är det klokt att fråga sig om man prövat de mest grundläggande tipsen fullt ut: att ha en god sömnrutin, att äta ordentligt och regelbundet och att motionera, säger Lotta. Att detta har god effekt på mångas psykiska hälsa finns det numera studier som stödjer.

I övrigt finns det en uppsjö tekniker. Buddhistiska metoder som mindfulness (medveten närvaro), loving kindness (meditation över medkänsla) och tacksamhetsövningar har visat sig ha en positiv effekt på välmåendet. Men åter igen står man inför problemet: Är det med dessa jag ska börja?

Sonja Lyubomirsky, forskare vid University of California, och författare till Lyckans verktyg, har i sin forskning fått fram att de tekniker man kan börja med ska passa mig som person, de ska stämma överens med min livsstil, mina mål, styrkor och även med mina svagheter – det jag är olycklig över.

En fördel med hennes bok är att den innehåller ett enklare test för att kunna avgöra vilken typ av övningar som är bäst lämpade för en själv. Några kanske föredrar att utveckla sina nära relationer medan andra hellre vill känna flow.

Lyckoforskaren Martin Seligman för fram en annan strategi i boken Verklig lycka, där ett test ska avgöra vilka som är ens främsta styrkor, exempelvis nyfikenhet eller vänlighet. Något som visat sig i forskningen i positiv psykologi är att när man känner till sina styrkor och använder sig av sina ”top fem” på livets olika områden – arbete, kärlek, lek och föräldraskap – ökar välmåendet.

Efterfrågan på nya tekniker som man kan använda sig av för att bli lyckligare är stor, något som var tydligt även på den världskonferens om positiv psykologi som Lotta Wallin deltog i förra året. Hur ska vi använda den kunskap som finns? Svaren är osäkra. Det finns många råd ”där ute” att ta till sig och många har inte tillräckligt med ro att stanna upp och lyssna på om de stämmer för just en själv, menar Lotta Wallin.

– Det finns numera ganska goda teorier som kan förklara välbefinnandet, men det innebär inte att vetenskapen kan säga ”så här gör du för att vara lycklig”.

Dessutom, vill Lotta Wallin betona, ska ingen behöva känna sig pressad till att ständigt vara lycklig.

– Vi får jobba med att acceptera oss som vi är, den situation vi har och ändra på det som är möjligt att ändra på. Fokus kan vara att öka stunderna av positiva känslor och lära oss att acceptera de negativa. De hör ju också livet till.