I en internationellt bästsäljande självhjälpsbok inom psykologiområdet, som kom ut 1995, skriver författarna i inledningen: ”Här är ännu en självhjälpsbok, behövs verkligen den?”

Är man journalist på en tidningsredaktion som skriver mycket om psykologi är det lätt att le åt frågan. Sedan dess har ju marknaden för böcker av typen ”så tar du hand om din psykiska hälsa” fått en explosionsartad utveckling.

Samtidigt är frågan särskilt aktuell just nu. 2010 har varit ett mellanår. Det har inte givits ut så mycket böcker om psykologi för allmänheten.

Ann Pålsson, förläggare på Bonnier Existens, som från årsskiftet går upp i moderförlaget Bonnier Fakta, tror att vi nu ser resultatet av en ketchupeffekt. Nyligen skulle alla förlag, stor som små, plötsligt börja ge ut självhjälpsböcker. Marknaden har blivit tillfälligt övermättad.

– Efter Mia Törnbloms framgångar (med böcker om självkänsla, reds anm) ville man skära guld med täljkniv. Men så fungerar det ju inte. Att ge ut bra psykologi och självhjälp kräver ett långsiktigt arbete, att förläggaren odlar sina författarskap.

Per Faustino, tillförordnad förlagschef och publicistisk chef på Norstedts, säger att det är svårt att dra gränsen för vad man menar med självhjälpsböcker. Om man även inkluderar böcker om hälsa, av den typ där man betonar att kropp och själ hänger samman, kan han inte se någon större nedgång. Ayurveda och yoga har exempelvis fått stort genomslag, påpekar Faustino.

Fast om man avser mer ren psykologisk självhjälpslitteratur kan han hålla med.

– Det kanske beror på en viss utmattning. En del böcker har möjligen kommit med för enkla budskap. Hur många böcker om ”så blir du mer effektiv”, ”så lyckas du med allt” kan man läsa? Folk har insett att en quick-fix inte fungerar för själslig problematik. Livet är alldeles för komplicerat.

Kanske är det inte en slump att en del av årets psykologiutgivning handlar om svåra känslor, och inte om lycka och andra positiva känslor, som dominerade förra året? Etablerade författare med mångårig erfarenhet som terapeuter och/eller forskare på det djuppsykologiska området har fått en renässans.

Psykologen och psykoterapeuten Marta Cullberg Westons nya heter ”Avund och konkurrens”. Barbro Lennér Axelson, psykoterapeut och universitetslektor i psykologi vid Göteborgs universitet, har skrivit om sorg och svåra livsomställningar i ”Förluster”.

Och psykiatern och psykoanalytikern Johan Beck-Friis gör i ”Den nakna skammen” en djupdykning i skammens paradoxala väsen – som bevarare av goda sociala relationer och som psykiskt förlamande kraft.

Lena Forsell, chef för Natur och Kulturs psykologiutgivning, menar att 2010 varit ett gott försäljningssår, även om det inte kommit ut så många nya böcker.

– Bra självhjälpsböcker säljer bättre i dag, och behövs mer än någonsin. Om du står inför en utmaning eller brottas med ett problem behöver du antingen en vän, en psykolog/präst, eller så kan du läsa en bok i ämnet. Just den du behöver gavs kanske inte ut i år.

Ann Pålsson är säker på att det alltid kommer att finnas en marknad för böcker om människans inre utveckling. Intresset för psykologi har förmodligen inte minskat, utan tar sig andra uttrycksformer. Hon kan se en trend att psykologin tränger in i andra genrer: hälso-, mat-, trädgårds- och föräldraskapsböcker. Även så i romaner och deckare, tv-serier, filmer och konstprojekt.

För att lyckas i fortsättningen krävs någon form av konceptutveckling, anser Ann Pålsson. Man måste bli bättre på att lyssna in vad som händer i samhället och leta nya utgivningsformer.

Vad Lena Forsell märkt är att läsarna oftast sätter sin tillit till författare som står på vetenskaplig grund, och som har förmåga att tala till vanligt folk. ”Fem gånger mer kärlek”, av Martin Forster och Per Carlbrings ”Ingen panik” har exempelvis fortsatt att sälja bra.

Och bland nyutgivna böcker har Martin Ingvars och Gunilla Eldhs ”Hjärnkoll på vikten” gått utmärkt. Det kanske inte är så underligt. Den kombinerar svenska folkets stora intresse för mat, bantning och hjärnan.

– Hjärnan, liksom mindfulness, har funnits ett tag, men har blivit större än någonsin, säger Lena Forsell om den nuvarande trenden.

Om Per Faustino får sätta upp fingret i luften tror han på mer böcker om livsåskådning och filosofi, eller ska man säga livsklokhet, rättar han sig själv. Owe Wikströms ”Långsam­hetens lov” var en storsäljare för några år sedan, likaså Stefan Einhorns ”Konsten att vara snäll”. En av hans senaste verk heter förresten just ”Konsten att bli klok”.

Per Faustino räknar även in författaren och kulturskribenten Ann Heberlein i den nya trenden. Hon har skrivit ”Om konsten att ta ansvar” och nu senast ”En liten bok om ondska”. Det handlar alltså om lite tyngre vägledare i en ganska förvirrad tid där det är svårt att hitta rätt.

– Även om mindfulness är populärt handlar det kanske inte i första hand om österländsk vishet. Många har upptäckt att det finns en vishet även i vår kultur.