STAFFAN ULFSTRAND
professor emeritus i zooekologi vid Uppsala universitet.
Är människan en apa och i så fall hur mycket?
–Det kan inte anses rimligt ur någon synpunkt att skilja på människan och apor. Ett i mitt tycke rimligt och kort svar på frågan är: människan är en av cirka 270 nu levande arter bland apdjuren, eller primaterna.
Har det några konsekvenser för hur vi bör organisera våra samhällen?
–Inte ett dyft. Däremot har det konsekvenser för hur vi lyckas med våra ideologiska ambitioner. Det finns en mänsklig natur som gör att vi exempelvis måste ha taxeringsintendenter, hastighetskameror, poliser och fängelser.
Samma orsak finns till den sneda könskvoten i många yrkesgrupper eller frivilliga verksamheter. Har du hört talas om en kvinnlig stormästare i schack, exempelvis?
Vad är en biologist?
–En person som skulle ha svarat ja på föregående fråga. Bland biologer finns mig veterligt inga biologister, i vart fall inte nuförtiden. Jag vet faktiskt inte var de finns. De som använder ordet som ett skällsord finns i regel bland vänsterfeminister.
Varför är det ett skällsord?
–Eftersom biologism är en ideologi och ideologiska motsättningar ofta tar sig uttryck i skällsord och tillvitelser, är biologist i mångas öron ett skällsord, ungefär som kommunist, stalinist, feminist, kapitalist, sexist, anarkist och humanist är i vissas öron.
Har biologi och annan naturvetenskap flyttat fram positionerna på humanvetenskapens bekostnad?
–Både och. Fler inser att naturvetenskapen och dess tillämpningar spelar en avgörande roll för de västliga samhällena och deras medborgares välfärd och möjligheter att bistå den övriga världen. I den så kallade intellektuella debatten spelar de en obetydlig roll. Eftersom humanister totaldominerar mediebranschen, har naturvetenskapliga rön och diskussioner svårt att tränga fram.
PETER GÄRDENFORS
professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.
Är människan en apa och i så fall hur mycket?
–Visst är människan en apa, mer än vad vi vanligen är medvetna om.
Är det inte en väldig skillnad mellan människans tillvaro och apans?
–Jo det är det. Människan är en apa som på något sätt kommit över en väldigt viktig tröskel, vilket innebär att vi kan samla kultur och erfarenheter över generationerna. Somliga hävdar att apor har kultur, men den är minimal. En väsentlig skillnad mellan oss och apor är att människan är en apa som undervisar, det vill säga att vi överför kulturen genom att lära ut. De andra aporna kan i viss mån lära sig av andras beteende men de kan inte aktivt lära ut. Exakt vad i evolutionen som gjort oss till den undervisande apan vet jag inte.
Om ja, har det några konsekvenser för hur vi bör organisera våra samhällen?
–Ja och nej. Vi ska vara medvetna om de begränsningar det innebär att vi är apor. Men vi har också förmågan att sätta oss över detta . Vi har ju på många sätt gått emot vår apnatur och skapat oss miljöer, bland annat samhällen och teknik, som inte är gjorda för våra gener. Även om vi är väldigt anpassningsbara innebär våra biologiska förutsättningar att vi är mer eller mindre lätta att anpassa till olika former av kultur.
Hur stor betydelse har biologin för vårt sätt att vara?
–Det finns inget entydigt svar på det. Om vi talar om våld är människan, som många andra djur, aggressiv. Men vi har också en unik förmåga till självreflektion, vi kan se oss själva utifrån och därmed förhoppningsvis inse att man ska avstå från de aggressiva tendenserna. Men aggression är en svårgenomskådlig faktor. Ta exempelvis det här med att försvara ett revir, antingen det gäller tomtgränsen mot grannen eller nationens gränser. Revirbeteendet slår igenom utan att vi egentligen är medvetna om det.
Vad är en biologist?
–Det är någon som tror att man kan förklara allt mänskligt beteende med biologi. I denna betydelse är jag inte biologist. Jag använder biologin för att lyfta fram begränsningar i människans sätt att fungera. Min ambition är att visa att ett biologiskt perspektiv går att förena med humaniora.
Varför är det ett skällsord?
–Jag vet inte. Det finns många olika skolor och de som hävdar att allt mänskligt beteende är ett resultat av sociala och kulturella konstruktioner vill inte se likheten mellan människan och de andra djuren. Har man den utgångspunkten blir biologist ett skällsord.
Har biologi och annan naturvetenskap flyttat fram positionerna på humanvetenskapens bekostnad?
–Biologin har utvidgat sina domäner lite och naturvetenskapen knaprar in mer och mer på humanioras område. Det finns humanister som känner sig hotade av detta. Jag ser det istället som en tillgång därför att klassiska humanistiska frågorna kan belysas med de nya resultaten från forskningen. De humanistiska problemen finns ju kvar, men vissa teorier blir mindre rimliga medan andra kanske blir mer rimliga.
YVONNE HIRDMAN
professor i historia vid Stockholms universitet, och den som lanserade genusbegreppet i Sverige.
Är människan en apa och i så fall hur mycket?
–Det är väl klart att vi inte är apor – då skulle vi ju inte kalla oss för människor. Att vi härstammar från apor är onekligen en annan sak. Betänk vidare att vi består mest av vatten – ska vi därför dra slutsatsen att vi för att förstå människor borde vara hydrologer?
Hur stor betydelse har biologin för människans sociala mönster?
–Väldigt liten, ta till exempel apor, de flesta apor klarar inte ens av att gå på toaletten. Till och med där vi har samma kroppsfunktioner skiljer vi oss från apor. Vänd på kakan: vilken betydelse har människans sociala mönster för hur våra kroppar formas och beter sig? Vi, med våra föreställningar, vårt språk, våra minnen, våra idéer, vår klassposition, vår genustilldelning, vi med våra sociala mönster formar i hög grad vår biologi. Ta hjärnan och dess utveckling som är direkt relaterad till omgivningens stimuli. Det är ett hårt belägg för kulturens enorma betydelse för sorten människa.
Vad är en biologist?
–En som inte förstår var gränsen går för biologi.
Varför är det ett skällsord?
–Om man inte förstår det är man ju lite korkad.
Har biologi och annan naturvetenskap flyttat fram positionerna på humanvetenskapens bekostnad?
–Det vet jag inte, jag har inga siffror. Naturvetenskaperna har väl alltid ansetts som mer samhällsnyttiga, inte det vi humanister gör. Men vi kan ju behövas ändå – framförallt för att peka på när andra går utöver sina kompetensområden.
TIINA ROSENBERG
professor vid Centrum för genusvetenskap i Lund.
Är människan en apa och i så fall hur mycket?
–Ingen aning. Jag har aldrig tänkt på människan i ett sådant perspektiv. Jag tycker inte att vi ska hämta exempel från naturen när vi organiserar våra samhällen. Tanken känns både främmande och absurd.
Vad är en biologist?
–En som försöker finna svar på sociala problem i biologin.
Varför är det ett skällsord?
–Därför att det det saknar sociala perspektiv.
Har biologi och annan naturvetenskap flyttat fram positionerna på humanvetenskapens bekostnad?
–Det går lite upp och ner, debatten pågår ständigt.
Hur mycket apa är människan?
Är människan en apa, om än aldrig så avancerad? Vi ställde fråga till fyra professorer från olika discipliner och svaren går åt två håll. Två svarar ja medan de övriga två inte alls skriver under på den definitionen. Alla är emelertid överens om att biologin inte är en enda faktorn som formar oss.
Twingly Blogsearch
Apan i dag
DEl 4
En serie om kultur och natur hos våra hårigare släktingar. I morgon: Läsarnas åsikter om apor och människor.
