Det är lätt att drömma om en vandring i solen på Bahamas, golfspel på Mauritius, ett nytt fräscht kök eller att vara fri att göra vad man vill med sin tid. Problemet är förstås att det kostar. Möjligheterna tycks vara obegränsade, medan tillgångarna alltid är så tröttsamt begränsade.

Det är alltså inte konstigt att många svenskar drömmer om att vara rika och rent av ekonomiskt oberoende. En tredjedel sätter denna typ av längtan högst upp på önskelistan enligt en färsk undersökning gjord av Svenska Spel.

Kan man förverkliga detta? Det finns en särskild grupp människor som satt sig i sinnet att göra något åt saken. Gemensamt för dem är att de bloggar om sin väg till första miljonen eller miljarden och tipsar andra hur man kan nå sina mål.

Jakob Envall från Uppsala var bland de första. Han har nu slutat skriva på sin blogg ”Hur jag blev rik”, men blev en inspiratör för många genom att berätta om sin kamp. Särskilt mycket kommenterade är hans inlägg om svenskars slarvighet med sin ekonomi: Flertalet har dålig koll och ingen buffert sparad.

En del av Jakobs efterföljare har lyckats, åtminstone delvis. ”Miljonär innan 30” är en kille som har ett enda mål i livet - att bli rik. Hösten 2009 passerade hans förmögenhet miljongränsen och han slutade blogga, fast han strävar vidare mot nya mål. Tio miljoner är siktet inställt på nu.

Han trånar efter att bo i en rymlig våning med egen pool i ett varmt land. Högst två timmar om dagen vill han jobba. Resten av tiden vill han träna, med hjälp av personliga tränare.

Fast vägen till miljonerna kräver en hel del arbete. Han jobbar hårt, lever snålt, spar allt han kan undvara, och investerar sparkapitlet på ett så klokt sätt som möjligt.

Det är så de gör, de som bloggar om en mycket god privatekonomi. Hur ska man annars göra? Arv är förstås ett möjligt sätt. Men att ärva är få förunnat, och knappast något man kan påverka själv.

Likaså är chansen att gifta sig till rikedom reserverat för några enstaka unga och sköna. Att sitta och drömma om den stora vinstlotten är också något ekonomibloggarna dömer ut som naivt.

För de allra flesta finns bara två alternativ: att starta eget företag eller utbilda sig väl och försöka göra karriär inom näringslivet.

Oavsett vilket av dessa man väljer (eller om man kör båda, samtidigt) krävs det att man också håller hårt i slantarna och använder dem förnuftigt. De ska växa och generera stålar av sig själva, bli till en passiv inkomst.

På så sätt blir man ekonomiskt oberoende. Om man inte blir ekonomiskt oberoende får man slita hårt hela livet och har sällan tid att avnjuta tillgångarna.

Markus är en annan av dessa strävamma bloggare. Han beskriver sig själv som en ung, ambitiös man som just passerat 30-årsstrecket. För några år sedan ändrade han sin livsstil.

– Förut var jag en slösa. Nu är jag en spara.

Som civilingenjör och chef för en mindre avdelning på ett företag tjänar han bra. Men det är inte inkomsten det hänger på säger han, utan hur lite man gör av med. Själv spar han 12 000 kronor varje månad av sin lön, utöver pensionssparande och vanligt buffertspar till hushållet.

I början av december 2010 passerade hans totala sparande 400 000-kronorsstrecket. Han äger också villan han bor i till hälften, och på garageuppfarten står det en ganska ny bil parkerad, som är betald.

– Jag har tänkt igenom mitt liv, och kollat alla utgifter. Vad måste jag ha, och vad kan jag avvara? Enbart små onödiga kostnader kan uppgå till 3 000 kronor i månaden.

Självklart är det myckna sparandet en uppoffring. Markus får exempelvis avstå Thailandsresan med sambon och nästan alla elektroniska prylar som han kan bli sugen på. Ibland kan han tänka att han missar något i livet. Men målet som hägrar ger lindring och inspiration.

Titeln på hans blogg, ”Ut-ur-ekorrhjulet”, avslöjar vad det handlar om. Markus siktar som de andra ekonomibloggarna på att bli ekonomiskt oberoende.

– Jag vill kunna arbeta bara för att jag vill, för att jag känner för det, inte för att jag måste. Drömmen är att kunna växla ned och njuta mer av livet.

En fem till sex miljoner bör räcka, resonerar Markus. Hur stor summa man behöver beror förstås på hur mycket man vill göra av med.

– Även rika direktörer kan vara fattiga. De har så mycket utgifter att det aldrig finns något kvar i slutet av månaden.

Riktigt dyra grejer lockar inte Magnus så mycket. Vad är en Ferrari? Samtidigt kan han inte tänka sig ett liv som eremit eller att bo i en liten stuga på landet med några höns. Det vore ju ett sätt att direkt kunna växla ned och njuta mer av livet, utan att ta omvägen kring rikedom.

– Jag är för fåfäng för det. Jag vill synas och höras.

Han kan avundas dem som verkar vältra sig i pengar. De lyxrenoverar, far ofta på weekendresor och bjuder på dyra viner.

– Fast när jag förstår att de konsumerar för lånade pengar försvinner min avundsjuka.

En annan eftertänksam bloggare som önskar fortsatt anonymitet kallar sig Per Penning. Även han jobbar, gnetar och spar och drömmer om ett ekonomiskt oberoende.

Fast han är något äldre än de flesta andra bloggare, över 40. Han har två barn och således inte tid att jobba extra och inte samma möjlighet att spara så mycket som de yngre och barnlösa.

– Man kan ju inte dra åt spenderkranen så mycket att man inte lever.

Men framför allt har han insett att tid är pengar. Han vill använda varje minut av sitt liv på ett värdefullt sätt.

– Jag tillhör inte dem som vill ha pengar för pengarnas egen skull. Det viktiga är vad man gör med dem.

En viss grundtrygghet är nödvändig för att man ska vara lycklig, men sedan spelar inte pengarna någon större roll, menar Per Penning. Tvärtom kan en överdriven konsumtion göra oss olyckliga. Människor i den så kallade rika världen lider både av missnöje och dåligt samvete.

Lycklig blir man om man är generös, tacksam och fri från habegär, säger Per Penning, och låter mer som en vis man än en man med krösusambitioner. Han vill framför allt använda sina pengar för att göra något gott.

Varför då sträva efter en förmögenhet? Varför inte börja jobba som exempelvis volontär direkt?

Per Penning svarar att han överväger att byta karriär. Men eftersom han är familjefar och uppbunden till bland annat ett huslån är det många och mycket att ta hänsyn till. Ut ur ekorrhjulet tar sig ingen med lätthet.