Effektiv vård ska sänka kostnaderna

Trots att depression är en av de stora folksjukdomarna ordnas inga galor eller påkostade reklam­kampanjer och det säljs inga pastellfärgade band.

– Det vore bra med mer uppmärksamhet kring sjukdomen för att visa att det finns hjälp att få. På flera håll i landet försöker man på olika sätt förbättra vården, bland annat genom att i ökad utsträckning erbjuda även psykologisk behandling, men det saknas fortfarande resurser, säger Gunilla Nyrén, projektledare vid Social­styrelsen.

Utländska primärvårdsstudier har visat på goda behandlings­resultat när man kunnat erbjuda deprimerade patientundervisning, telefonstöd, elektroniska påminnelser samt god tillgång till psykiatriker och psykologer med utbildning i korttidspsykoterapi.

Gunilla Nyrén leder Socialstyrelsens grupp som ska rekommendera behandling vid lindriga, måttliga och vid allvarliga dep­ressioner samt ångesttillstånd. Det arbetet ska vara klart i början av 2009. Gruppen ska granska den forskning som finns och ringa in de mest effektiva, och kostnadseffektiva, metoderna.

– Deprimerade personer har i sin sjuka period ofta nedsatt självständighet och energi. Vården måste ta särskild hänsyn till detta, till exempel i hur man lämnar information och hur man ger ­patient och anhöriga möjlighet att vara delaktiga. Det kommer vi också att ta upp i rapporten, ­säger Gunilla Nyrén.

Depression innebär stort lidande för många människor och miljardkostnader för samhället. Nästa vecka ska Socialstyrelsen presentera riktlinjer för hur länge patienter med depression ska vara sjukskrivna. Rekommendationerna ska vara stöd för läkare och försäkringskassans tjänstemän.

– Spridningen i hur länge personer med depression är sjukskrivna är enorm, från några veckor till flera år. Psykiska åkommor uppvisar oftast mycket större individuell variation än kroppsliga. Det betyder att arbetet med riktlinjer blir mer grannlaga, säger Jan Larsson, biträdande chef vid enheten för nationella riktlinjer vid Socialstyrelsen.

De senaste åren har antalet sjukskrivna minskat totalt, men andelen som är sjukskrivna för förstämningssyndrom, försäkringskassans samlingsbegrepp för olika depressionstillstånd, har ökat från 12,3 procent i juni 2005 till 13,6 procent i juni 2007.

– Depression är extra angeläget att studera eftersom det är en av de största ohälsoorsakerna vi har i vårt land, säger Jan Larsson.

En av förklaringarna till att den självrapporterade psykiska ohälsan ökar, menar Jan Larsson, är att det inte längre är lika tabu­belagt att berätta att man mår psykiskt dåligt.

Mellan 1997 och 2005 fördubblades samhällets kostnader för depressionssjukdomar, från 16 till 33 miljarder per år, enligt en ­studie vid Karolinska Institutet. I beräkningarna ingår kostnader för vård, läkemedel samt indirekta kostnader för förlorad produktion som en följd av sjukskrivningar och förtidspensioneringar.

– Det är sjukskrivningarna som har lett till de ökade kostnaderna. Många fler är sjukskrivna på grund av diagnosen depression, säger Patrik Sobocki, hälsoekonom och forskare vid Karolinska institutet.

Men Patrik Sobocki framhåller att trots att kostnaderna ökat så mycket finns ingen anledning att tro att förekomsten av depressioner har ökat.

– Det kan säkert vara så att man uppmärksammar sjukdomen mer och kanske att folk är mer benägna att söka vård. ­Depression är en sjukdom med mycket stigma.

När danska Sundhetsstyrelsen, motsvarigheten till svenska Socialstyrelsen, tog fram riktlinjer för behandling av depression hos vuxna blev det stora rubriker i danska tidningar: ”En miljon danskar ska screenas för depression”.

Depression är vanligt i samband med en rad somatiska sjukdomar, bland annat hjärtsjukdom, stroke, kronisk smärta, diabetes, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), cancer, demens och epilepsi. I förslaget skulle danska allmän­läkare genom ett antal muntliga frågor eller frågeformulär systematiskt kontrollera patienter i de här riskgrupperna. Syftet med förslaget var att så tidigt som möjligt upptäcka patienter med depression.

– Vi hoppas att fler människor ska få behandling med samtals­terapi eller läkemedel eftersom vi vet att en stor del av dem som drabbas av depression inte får ­någon behandling, säger Poul ­Videbech vid Center for Psykiat­risk forskning vid Århus universitetshospital och ordförande i Sundhetsstyrelsens arbetsgrupp.

Men för att det ska vara meningsfullt att göra en så omfattande screening krävs också att det finns behandling att ge, till exempel att de som behöver kan få behandling av psykolog betald av offentliga medel och så är det inte idag i Danmark.

– Detta är rekommendationer och det krävs stora kostnader för att införa det. Vi uppmärksammar ett behov och sedan är det upp till politikerna att införa det, säger Poul Videbech.

I Sverige finns inga tankar på att rekommendera screening av riskgruppper på vårdcentraler.

– Den vård som vi har i Sverige, vad gäller primärvården, har inte tillräckliga resurser att ta emot vad som faller ut i en sådan screening. Det ena är att screening tar tid från annan verksamhet och det andra är att många ­patienter blir falskt positiva i sådana test, säger Cecilia Björkelund, professor vid avdelningen för samhällsmedicin och hälsa vid Göteborgs universitet, som sitter med i Socialstyrelsens arbetsgrupp som tar fram riktlinjer för behandling av depression och ångestsjukdom.

I svensk primärvård prioriterar man förstagångstillgänglighet, men Cecilia Björkelund ­menar att primärvården måste få mer resurser för återbesök och uppföljning. Det är viktigt vid många diagnoser och inte minst vid depression.

– Primärvården är för liten i Sverige. Den utgör mindre än 20 procent av sjukvårdsbudgeten. I de flesta andra länder med bra och effektiv primärvård ligger ­nivån på 30 procent, säger Cecilia Björkelund.

Anna Asker

anna.asker@svd.se

Fler artiklar