Läkemedelsbehandling
Vid svår depression är det mest sannolikt att man får hjälp av antidepressiva läkemedel. Mest används de så kallade SSRI-medlen, till exempel Fontex eller Cipramil, som ökar tillgängligheten av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Ungefär var tredje person som börjar ta läkemedel mot depression får problem med ofullständig effekt eller biverkningar. Det finns inga långtidsstudier av antidepressiv läkemedelsbehandling för barn och ungdomar. Frågan har också väckts om SSRI eventuellt ökar risken för självmordstankar och självdestruktivt beteende hos barn och ungdomar. Tills vidare är man därför mycket avvaktande när det gäller SSRI till barn och ungdomar.
ECT
Elbehandling eller elektrokonvulsiv behandling (ECT) används vid svåra depressioner. Effekten kommer snabbare och är större än vid läkemedelsbehandling, men varar inte så länge. För att minska risken för återfall brukar man därför fortsätta med läkemedelsbehandling.
Psykoterapi
Vid lindriga och måttliga depressioner hos vuxna finns det starkt vetenskapligt stöd för att flera olika psykoterapier hjälper lika bra som läkemedel. Effekten av psykoterapi kommer dock långsammare. När man jämförde effekten av framgångsrik kognitiv terapi under tre, fyra månader med läkemedelsbehandling under ett år, fann man att återfallen var färre efter terapin. Kognitiv terapi handlar om att förändra negativa underliggande mönster för tankar och reaktioner.
Psykoanalys och psykodynamiska terapimetoder bygger på antagandet att tidiga barndomsupplevelser påverkar livet för den vuxne, och att förändringar sker genom att man kommer till insikt om tidigare upplevelser och omedvetna föreställningar.
Johannesört
Naturläkemedlet johannesört har en vetenskapligt bevisad effekt mot kortvarig och lindrig depression. Men johannesört stör effekten av många vanliga och viktiga läkemedel.
Källa: Dessa behandlingsmetoder har granskats av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och deras uttalanden bygger på ”bästa möjliga vetenskapliga kunskap”.
