- Jag tycker att det är väl magstarkt att säga att det inte finns psykiska sjukdomar. Det är ju inte så att läkare sitter och hittar på diagnoser för att de tycker att det är roligt.
Snarare är definitionerna byggda på forskning, beprövad erfarenhet och på iakttagelser av patienter, menar Anders Milton, som i botten är läkare.
Uppfattningen att psykisk sjukdom inte existerar är inte ny under solen, påpekar han. Idéerna fanns redan i början på 1900-talet. Då hävdades bland annat att ”hjärnan är det enda organ i kroppen som inte kan bli sjukt”.
- I dag vet vi ju att det inte stämmer. Ta bara Alzheimers sjukdom och Parkinson som exempel, där man kan konstatera förändringar i hjärnan.

Därför tycker han att man kan känna sig rätt trygg i diagnoserna schizofreni, bipolär diagnos (manodepressivitet) och andra allvarliga psykiska tillstånd. Ännu kan vi inte se en påtaglig orsak, men så är det med mycket här i livet. Man kan konstatera ett faktum utan att kunna förklara det. Ibland får man vänta länge innan man förstår varför något sker, påpekar Anders Milton.
- Att man inte kan se en sak betyder inte att den inte existerar.
Men oavsett vilken förklaringsmodell man har så löser inte det frågan kring hur man ska bemöta de drabbade och vilken vård de ska ha.
Efter de första nio månaderna som Anders Milton har lagt ned på att gå igenom psykiatrin ser han mycket som måste förbättras. Patienter med psykiskt sjukdom har rätt att få samma bemötande som de med kroppsliga sjukdomar och där har vi i Sverige långt kvar säger han.
Därför måste öppenvården bli med kvalificerad och klara av att ge patienterna ett nätverk. Kommunerna måste kunna erbjuda bättre boenden och daglig sysselsättning som är meningsfull.
- Jag tror att vi har mycket att lära från Italien i detta fall. Fungerar det så bra som det beskrivs verkar det som en bra modell att arbeta utifrån.