FRÅGA: Hur bemöter man och vad säger man till sin sexåriga dotter när hon efter ett gräl eller tjafs oss emellan säger “Jag vill inte vara hos dig något mer, jag vill bara vara hos pappa”! I morse var första gången jag fick höra det från henne men jag inser att det nog inte är den sista...
Jag har två barn, 3 och 6 år, och jag har varit separerad från barnens far i två år. Vårt samarbete fungerar väldigt bra och vi har barnen halva tiden var.
Maria
SVAR: Ja det gör förstås ont att höra det. Att känna sig ratad av barnet som i sin ilska föredrar pappa. Man får försöka tänka att för barnet är det ett sätt att klara ilskan till dig som uppkommer just då. “Nu är du dum – nu går jag härifrån, nu går jag till pappa”. Det måste kännas skönt, för barnet, att veta att det finns en annan där i bakgrunden som just då är den snälla!
Även när man bor tillsammans gör ju barn så, eller hur? När barnet är argt på den ena brukar det gå till den andra föräldern för tröst och stöd. Du kan ta det din dotter säger med stor jämnmod, det är inte alls allvarligt.
Säg “jag förstår att du är arg på mig”. Mer behöver du inte kommentera. Ta ett djupt andetag i stunden och krama henne lite extra en stund senare. Tala om hur mycket du tycker om henne. Undvik framför allt att skuldbelägga henne på något sätt för det hon sagt.
Det kommer säkert att hända många gånger men då vet du hur du kan förhålla dig. Lugnt, kärleksfullt och tålmodigt inväntar du henne tills ilskan lagt sig.
Madeleine Gauffin Rahme
